Norrfjärden, Piteå kommun

tätort i Piteå kommun, Sverige
Se även: Norrfjärden

Norrfjärden är en tätort i Piteå kommun. Byn är kyrkbyn i Norrfjärdens socken och ligger 15 kilometer norr om Piteå längs E4:an, på norra sidan om Alterälven. Samhället är omgiven av vacker natur bestående av ängar, uppodlad ängsmark, och barrskogar. Orten är gammal jordbruksbygd.

Norrfjärden
Tätort
Kyrkby
Land Sverige Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Piteå kommun
Distrikt Norrfjärdens distrikt
Koordinater 65°25′5″N 21°30′5″Ö / 65.41806°N 21.50139°Ö / 65.41806; 21.50139
Area 250 hektar (2018)[2]
Folkmängd 1 570 (2019)[1]
Befolkningstäthet 6,28 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8776[3]
GeoNames 604006
Ortens läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Ortens läge i Norrbottens län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Öster om Norrfjärden ligger området Lassbacken och Harrbäcken.

Norrfjärden är sammansatt av de två gamla byarna Porsnäs och Håkansö .

HistoriaRedigera

Bynamnet var "Portesnes" i landskapshandlingen för Västerbottens län år 1539.[4] Det året fanns åtta skattande män i Porsnäs, inkluderat en man i Harrbäcken. Senare förändrades bynamnet till Porsnäs.

Porsnäs åsyftar egentligen till området norr om Norra Altervägen, närmare bestämt bebyggelsen från fotbollsplanen och hembygdsgården Ottergården till dagens förskola och området rätt söderut från Ottergården till byn Tullnäs, som ligger en knapp halvkilometer söder om dagens Norrfjärden. Håkansö var en egen by direkt öst om Porsnäs. Dagens Norrfjärden består av den gamla bykärnan av Porsnäs och den gamla byn Håkansö där den senare än idag är ett namn på ett område efter Porsnäsvägen i Norrfjärden.

Även byn Pålmark, ett par kilometer väster om dagens Norrfjärden, var en del av Porsnäs innan Pålmark växte och utsöndrades och blev egen by.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Norrfjärden 1945–2015[5][6][7][8][9][10][11]
År Folkmängd Areal (ha)
1945
  
365 ##
1950
  
378 ##
1960
  
452 93
1965
  
513 91
1970
  
702 94
1975
  
930 100
1980
  
1 461 180
1990
  
1 561 190
1995
  
1 527 190
2000
  
1 399 190
2005
  
1 423 190
2010
  
1 362 189
2015
  
1 562 251
Anm.:
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

SamhälletRedigera

Byn har två grundskolor, Backgårdsskolan klass 1-3[12] och Porsnässkolan klass 4-9[13] samt två förskolor. Här ligger även Norrfjärdens kyrka. Kyrkan har en besöksverksamhet, kallad "Besöksgruppen", som hälsar på de äldre och sjuka som vill ha besök. Byn har dessutom bibliotek, Folkets Hus, två bensinstationer, en matvaruaffär, en kiosk och ett äldreboende, Norrgården. Det finns även ett gym på Porsnässkolan som är öppen för alla. Sporthallen ligger i anslutning till samma skola. Det finns ett elljusspår som underhålls under vintrarna och fungerar som promenad- och löparspår under barmarkstiden. Markerade skoterleder tar de skoterburna runt i hela kommun med utgångspunkt från samhället, till Rosvik i norr, Arnemark i väst och Piteå i söder.

Hembygdsgården heter Ottergården och är ett gammalt hemman som har anor tillbaka till 1500-talet. Ottergården går att hyra och där bedrivs även viss kaféverksamhet på somrarna.Vid helger som Valborgsmässoafton och midsommarafton arrangeras någon typ av verksamhet med majbrasa, midsommarstång, lekar och servering.[14]

Föreningslivet är levande med föreningar som har inriktning på trädgård, motor, fiske och fiskevård, en pensionärsförening och flera politiska föreningar samt en 4H-förening. Samhällets idrottsklubb heter Norrfjärdens Idrottsförening, kallad Norrfjärdens IF eller bara NIF. Idrotterna föreningen sysslar med är handboll, fotboll och skidor.[15]

Badplatsen vid sjön Harrträsket, tre kilometer norr om samhället, är en uppskattad badplats med sandbotten och bryggor och är ett välbesökt utflyktsmål om somrarna. I sjön finns både abborre och gädda. Holsträsket är en annan fiskesjö i Norrfjärdensområdet.

Kyrkbyn i samhället är välbevarad och ligger vackert belägen vid Porsnäsfjärden vilken ingår i Alterälven. Grönområdet nedanför kyrkbyn och kyrkogården är kyrkmark och hålls därför efter av kyrkogårdsförvaltningen som också ombesörjer en grillplats vid fjärden.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [1]
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 25 oktober 2014 på WebCite
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 238. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 81 
  9. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 15 januari 2015 på WebCite
  10. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 77 
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  12. ^ ”Backgårdsskolan”. https://www.pitea.se/Invanare/Skola/Grundskola-och-grundsarskola/Hitta-grundskolor/Norrfjardensomradet/Backgardsskolan/. Läst 17 september 2018. 
  13. ^ ”Porsnässkolan”. https://www.pitea.se/Invanare/Skola/Grundskola-och-grundsarskola/Hitta-grundskolor/Norrfjardensomradet/Porsnasskolan/. Läst 17 september 2018. 
  14. ^ [2]
  15. ^ [3]

Externa källorRedigera