Öppna huvudmenyn

Pajala kommun

kommun i Norrbottens län, Sverige
(Omdirigerad från Pajala kommunvapen)

Pajala kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten. Centralort är Pajala, där knappt en tredjedel (31,3 %) av kommunens befolkning bor.[7]

Pajala kommun
Kommun
Pajala vapen.svg
Vapensköld för Pajala kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Norrbottens län
Landskap Norrbotten
Domkrets Haparanda domkrets[1]
Läge 67°11′0″N 23°22′0″Ö / 67.18333°N 23.36667°Ö / 67.18333; 23.36667
Centralort Pajala
Areal 8 050,71 km² (2015-01-01)[2]
10:e största (av 290)
 - land 7 840,3 km²
 - vatten 210,41 km²
Folkmängd 6 055 (2018-09-30)[3]
263:e största (av 290)
Befolkningstäthet 0,77 invånare/km²[3][2]
286:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Jan Larsson (S)
GeoNames 603760
Kommunkod 2521[4]
Tätortsgrad (%) 51 (2015)[6]
Antal anställda 625 ()[5]
Pajala Municipality in Norrbotten County.png
Webbplats: www.pajala.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Lantmäteriets kommunavgränsning

Pajala kommun gränsar till Övertorneå kommun och Överkalix kommun i söder, Gällivare kommun i sydväst, Kiruna kommun i väst samt de finländska kommunerna Enontekis i norr, Muonio och Kolari i nordost samt Pello i sydost.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar Pajala socken samt mindre delar av Överkalix socken och Övertorneå socken. I dess socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Ur Pajala landskommun utbröts 1870 Korpilombolo landskommun där även mindre områden ur Överkalix och Övertorneå landskommuner införlivades. Ur Pajala landskommun utbröts sedan 1885 Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[8]

Pajala kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom sammanslagning av Pajala, Korpilombolo, Tärendö och Junosuando landskommuner.[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.[10]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda.[11]

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 på förslag av riksheraldikern. Vågskuran symboliserar gränsälven och rundlarna, eller "bysantinerna", symboliserar mynt som framställdes i ett myntverk i Kengis. Vid sammanläggningen 1971 blev Korpilombolo kommuns vapen från 1952 samt Tärendö kommuns vapen från 1951 övertaliga. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1974.

HistoriaRedigera

 
Muonioälven med Sverige (Pajala kommun) till höger och Finland (Kolari kommun) till vänster.

Det som i dag är Pajala kommun har tidigt varit bebott av renskötare. De första skogsfinska nybyggarna slog sig ner i kommunens nedre del i slutet av 1570-talet. Socknen och kommunen har fått sitt namn efter skogsfinske nybyggaren Lasse Pajanen nämnd 1587-1596.

Vid 1600-talets mitt anlades Kengis bruk, något som ledde till en betydande vallonsk och svensk invandring under de följande seklen.

Det geografiska läget har sedan länge gjort Pajala till ett handelscentrum, vilket Pajala marknad med anor från 1700-talet vittnar om.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Pajala kommun 1970–2015[12]
ÅrFolkmängd
1970
  
10 752
1975
  
9 421
1980
  
8 763
1985
  
8 685
1990
  
8 424
1995
  
8 119
2000
  
7 480
2005
  
6 798
2010
  
6 282
2015
  
6 193
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 895, eller 14,20 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 303 den 31 december 2014).[13]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Pajala kommun 6 303 personer. Av dessa var 820 personer (13,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[14]

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Pajala församling.

 
Distrikt inom Pajala kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[15]:

OrterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Pajala kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Pajala 2 032
2 Korpilombolo 539
3 Junosuando 314
4 Kangos 245

Centralorten är i fet stil

KommunikationerRedigera

Riksväg 99 och länsvägarna 394, 395 och 403 passerar kommunen. För allmänna busskommunikationer ansvarar Länstrafiken i Norrbotten. Det finns en flygplats i kommunen, Pajala Airport, med flyg till Luleå Airport.

PolitikRedigera

Största partiet i Pajala kommunfullmäktige har sedan första kommunvalet 1970 varit socialdemokraterna, som dessutom hade egen majoritet under mandatperioderna 1994-1998 och 2010-2014. Näst största parti i samtliga val har varit Vänsterpartiet.[16]

Kommunen styrs efter valet 2014 av ett samarbete mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet.[17]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Johny Lantto
Förste vice ordförande V Karl Lauri
Andre vice ordförande S Laila Mäki

Källa:[18]

KommunstyrelseRedigera

Ordföranden 2017–2018
Ordförande S Jan Larsson
Vice ordförande V Anna Kumpula Kostet

Totalt har kommunstyrelsen 9 ledamöter, varav 4 tillhör socialdemokraterna, vänsterpartiet har 2 ledamöter och kristdemokraterna, moderaterna och Norrbottens sjukvårdsparti har 1 mandat vardera.[19]

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden V Anna Kumpula Kostet S Johny Lantto
Kultur- och utbildningsnämnden S Evgeny Krakov V Linda Jonsson
Plan- och miljönämnden S Sture Hannu V Hans-Erik Fors
Valnämnden S Folke Hieta V Pirkko Heikkilä

Källa:[20]

Mandatfördelning i Pajala kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPAPKSOCS-ALTFrSSDNSCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197082016213
820623
4185,7
38
197391817213
918723
4188,1
36
1976101726213
10172623
4188,2
356
1979818215214
8182524
4188,3
356
198281925214
8192524
4187,2
338
198581914324
8194324
4186,5
3110
198881915323
8195323
4180,6
2714
199191814333
9184333
4180,4
2813
199492113133
921333
4183,1
2417
199881314232
8134232
3378,80
2310
2002912112242
9122242
3376,16
2013
200681441132
814432
3375,76
1617
20107182132
718232
3379,32
1914
2014715121133
715233
3378,32
1716
2018474132
474132
2178,75
912
  • APK bytte 1995 namn till SKP och deltog därefter i valen under benämningen Kommunisterna
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Tärendö 57,12 % 29,21 %
FrS Pajala 31,98 % 19,12 %
V Muodoslompolo-Kaunisvaara 29,64 % 18,14 %
KD Korpilombolo 17,79 % 14,17 %
M Pajala 11,18 % 7,28 %
NS Junosuando-Kangos 15,63 % 5,55 %
C Korpilombolo 3,27 % 2,34 %
SD Korpilombolo 3,07 % 2,02 %
L Tärendö 2,20 % 1,39 %
MP Korpilombolo 0,82 % 0,32 %
FI Junosuando-Kangos 0,38 % 0,13 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Bengt Niska (S) tidigast 2003[21] 2010
  Kurt Wennberg (S) 1 januari 2011 31 december 2014
  Harry Rantakyrö (S) 1 januari 2015 16 januari 2017[22]
  Jan Larsson (S) 1 februari 2017-[22]

Politiska styren i Pajala kommunRedigera

År Partier
1995-1998[21] S
1999-2002[21] S V
2003-2006[21] S KD C
2007-[21] S V

NäringslivRedigera

Näringslivet domineras av servicesektorn med kommunen som största arbetsgivare, viss trävaruförädling och utpendling till Malmfälten.

Järnmalmsbrytning påbörjades 2012 vid Tapulivuoma, ett myrområde mellan Kaunisvaara och Aareavaara omkring 20 kilometer norr om Pajala, med transport av järnmalmskoncentrat med lastbil till Pitkajärvi nära Svappavaara och därifrån med järnväg till exporthamn i Narvik. Gruvprojektet planerades och brytning inleddes av det kanadensiska företaget Northland Resources. Detta gick i konkurs i december 2014, varefter brytningen lades ned. Den återupptogs i juli 2018 av det nybildade Kaunis Iron AB.[23]

SevärdheterRedigera

 
Laestadiuspörtet, Lars Levi Læstadius bostad i Pajala, syns till höger. Det röda pörtet var prästgård i Pajala socken 1849-1861, och ersattes sedan av det gula nybygget bredvid. Den användes som sådan fram till alldeles nyligen, men är sedan några år tillbaka ett så kallat "Kulturum", ett museum där laestadiusprojektet visas för allmänheten.

VänorterRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ läs online,
  6. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  7. ^ Tätorten Pajalas befolkning den 31 december 2010 delad på kommunens befolkning samma datum. Befolkningsuppgifter från Statistiska centralbyrån
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6*. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  13. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 26 november 2015)
  14. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ Valmyndighetens statistik
  17. ^ Sveriges Television, 16 oktober 2014: Så här styrs kommunerna i Norrbotten Arkiverad 5 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 november 2015
  18. ^ ”Kommunfullmäktige”. Pajala kommun. http://www.pajala.se/Pajala-kommun/Om-kommunen/-Politik/Kommunfullmaktige/. Läst 7 mars 2017. 
  19. ^ ”Ledamöter kommunstyrelsen”. Pajala kommun. http://www.pajala.se/Pajala-kommun/Om-kommunen/-Politik/Kommunstyrelsen/Ledamoter-kommunstyrelsen/. Läst 7 mars 2017. 
  20. ^ ”Nämnder och styrelser”. Pajala kommun. http://www.pajala.se/Pajala-kommun/Om-kommunen/-Politik/Namnder-och-styrelser/. Läst 7 mars 2017. 
  21. ^ [a b c d e] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
  22. ^ [a b] ”Protokoll för Kommunfullmäktige” (  PDF). Pajala kommun. 16 januari 2017. http://www.pajala.se/Documents/Kallelser%20fullm%c3%a4ktige/Kf%202017-01-16.pdf. Läst 7 mars 2017. 
  23. ^ Här börjar de första malmtransporterna rulla igen på Sveriges Televisions webbplats den 30 juli 2018
  24. ^ Kommunens officiella webbplats[död länk]

Externa länkarRedigera