Pajala (nordsamiska: Bájil) är en tätort och centralort i Pajala kommun i Norrbottens län. Pajala är även kyrkorten i Pajala socken.

Pajala
Tätort
Centralort
Pajala kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Pajala kommun
Distrikt Pajala distrikt
Koordinater 67°12′43″N 23°22′3″Ö / 67.21194°N 23.36750°Ö / 67.21194; 23.36750
Area
 - tätort 310 hektar (2020)[3]
 - kommun 8 050,87 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 2 013 (2020)[3]
 - kommun 5 873 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 6,5 inv./hektar
 - kommun 1 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0978
Tätortskod T8780
Beb.områdeskod 2521TC104 (1960–)[4]
Geonames 603761
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Pajala
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia redigera

De första nybyggarna redigera

Den förste inbyggaren i Pajala var skogsfinnen Lasse (Pålsson) Pajanen från nuvarande Pyhäjärvi kommun i Norra Österbotten.[5] Han återfinns i skattlängden från 1587. Under åren som följde kom fler skogsfinska nybyggare, bland andra Mickel (Staffansson) Taavonen nämnd från 1592, Per (Pålsson) Karvonen[6] nämnd från 1596, Lars Kinnunen och Henrik Kaartinen nämnda från 1601 och Olof Pennoiön nämnd från 1602[7].

Lars Levi Læstadius bodde och verkade i Pajala under mitten av 1800-talet. I själva verket var Laestadius residens placerat i Kengis, men under 1869 flyttades Læstadius pörte, grav och Kengis kyrka till Pajala.[8]

1900-talet redigera

Under finska vinterkriget bombades Pajala av misstag av sovjetiska bombplan.

Stadsbild och sevärdheter redigera

  • Pajala har ett av världens största solur på 38,33 m i diameter, stående mitt i centrum.
  • Læstadiuspörtet i vilket Lars Levi Læstadius bodde med familj till sin död år 1861.
  • På samma gårdsplan som Læstadiuspörtet ligger även ett gult bostadshus, som tidigare var Pajala församlings prästgård, nu kallat Kulturum. Læstadiuspörtet och Kulturum inrymmer numera Læstadiusmuseet.
  • Pajala kyrka från 1797 som ursprungligen varit uppförd i Kengis.

Företag på orten redigera

Explore the North med Pinetree Lodge i Särkimukka samt Arctic River Lodge i Tärendö. Artic Road AB, Snells Entreprenad AB, Andor Maskin & Fritid AB, Svetsteknik i Pajala AB, Miljö & Teknik i Kangos AB, MD i Pajala AB (Hotell Smedjan) med flera.

Det kanadensiska företaget Northland Resources bedrev järnmalmsbrytning 2012–2014 i Tapuli-gruvan norr om Pajala. Företaget Kaunis Iron återupptog i juli 2018 gruvdriften.[9] [10]

Evenemang redigera

Evenemang i Pajala är bland andra Pajala marknad i början av juli, en av Sveriges största marknader, och Römppäviikko i slutet av september.

Idrott redigera

Orten har idrottsföreningen Pajala IF, som hade ett volleybollag som under säsongen 2000–2001 spelade i elitserien.

Pajala i litteraturen redigera

 
Mikael Niemi 2013.

Handlingen i Mikael Niemis bok Populärmusik från Vittula (2000) utspelas huvudsakligen i Pajala. Vittula, egentligen Vittulajänkkä (Fittmyren), är en folklig benämning på ett villaområde i Pajala.[källa behövs] En annan skildring från Pajala av samma författare är boken Mannen som dog som en lax (2006). I denna kriminalroman belyser författaren bland annat tornedalsfinskans situation i dagens Pajala.

Kända personer som är födda/uppvuxna i Pajala (i urval) redigera

Befolkningsutveckling redigera

 
Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Pajala, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Pajala 1920–2020[11][12][13][14][15][16][17][18][19][20]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
550 ##
1940
  
1 136 ##
1945
  
1 270 ##
1950
  
1 392 ##
1960
  
1 407 313
1965
  
1 624 362
1970
  
1 583 362
1975
  
1 671 360
1980
  
1 751 384
1990
  
2 106 366
1995
  
2 157 367
2000
  
2 084 373
2005
  
1 985 369
2010
  
1 958 378
2015
  
2 032 312
2020
  
2 013 310
Anm.: Ej befolkningsagglomeration/tätort 1930-1935.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Bildgalleri redigera

Referenser redigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Rosenbahr, Christer. ”Nytt ljus över släkten Pajanen”. Släkthistorskt Forum 2013/5, s. 44-48. 
  6. ^ Rosenbahr, Christer. ”En skogsfinsk släkts öde i Tornedalen under 1600-talet”. Släktforskarnas årsbok 2013, sid. 293- 324.. 
  7. ^ Alamäki, Yrjö; Hederyd, Olof, red (1991). Tornedalens historia. 1, Från istid till 1600-talet. Haparanda: Komm. sid. 226. Libris 1196882. ISBN 91-630-0261-2 
  8. ^ Svenska kyrkans information om Pajala kyrka Arkiverad 5 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Här börjar de första malmtransporterna rulla igen på Sveriges Televisions webbplats den 30 juli 2018
  10. ^ Klart: Då dras gruvdriften igång igen i Norrländska Socialdemokraten den 22 november 2017”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180821223111/http://www.norrbottensaffarer.se/na/klart-da-dras-gruvdriften-igang-igen-nm4699873.aspx. Läst 23 november 2017. 
  11. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84 
  16. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 77 
  17. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016 
  20. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016. 

Externa länkar redigera