Enontekis
Enontekis (finska: Enontekiö; nordsamiska: Eanodat; enaresamiska: Iänudâh) är en kommun i Lappland i Finland. Kommunen gränsar i väster till Kiruna kommun i Sverige, i norr till Storfjords, Kåfjords och Nordreisa kommuner i Norge, i öster till Kautokeino kommun i Norge och Enare kommun i Finland samt i söder till de finländska kommunerna Muonio och Kittilä. Enontekis har cirka 1 838 invånare och har en yta på 8 391,35 kvadratkilometer.
Enontekis Enontekiö Eanodat | ||
Kommun | ||
|
||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Landskap | Lappland, Finland | |
Admin. centrum | Hetta | |
Area | 8 391,35 km² (2016-01-01)[1] | |
- land | 7 950,4 km² | |
- vatten | 440,95 km² | |
Folkmängd | 1 838 (2019-12-31)[2] | |
- män | 969 (2019-12-31)[2] | |
- kvinnor | 869 (2019-12-31)[2] | |
Befolkningstäthet | 0,23 invånare/km²[2][1] | |
Politik | ||
- Politisk fördelning | (17 mandat) - C: 9 - Saml: 4 - Övriga: 2 - Gröna: 1 - KD: 1 (11 november 2017)[3] | |
Kommunkod | 047 | |
GeoNames | 660229 | |
Läge | 68°23′05″N 23°38′20″Ö / 68.38472°N 23.63889°Ö | |
Språk - Finska: - Svenska: - Samiska: - Övriga: |
1 623 (86,7 %)[4] 11 (0,6 %)[4] 199 (10,6 %)[4] 39 (2,1 %)[4] | |
Admin. data | ||
-Landskapsförb. | Lapplands förbund | |
-Regioncentrum | Tunturi-Lappi | |
-Härad | Lappska armens härad | |
-Magistrat | Lapplands magistrat[5] | |
-Skattebyrå | Nordvästra Lapplands skattebyrå | |
-Sjukvårdsdistrikt | Lappland | |
-Försäkringskrets | Norra Finland | |
-Nödcentral | Lappland | |
-Räddningsverk | Lappland | |
Enontekis läge
| ||
Webbplats: www.enontekio.fi | ||
Enontekis omfattar den Lapska armen (även kallad Finska armen) i landets nordvästra hörn. Finlands högsta topp, Halde fjäll, ligger i norra Enontekis. Centralort i kommunen är Enontekis kyrkoby (Hetta) som också utgör kommunens enda tätort. Den 31 december 2015 hade Enontekis kyrkoby 553 invånare och Enontekis kommun hade då en tätortsgrad på 39,3 %.[6][7]
Enontekis ingår i samernas hembygdsområde, varför nordsamiska är ett officiellt språk i kommunen. Finska är majoritetsspråk medan nordsamiska talas av cirka tio procent av kommunens invånare.[4]
HistorikRedigera
Enontekis bröts ut ur Övertorneå socken 1602 i samband med att en kyrk- och marknadsplats anlades i Markkina på den norra sidan av Könkämäälven strax väster om Karesuando.[8]
Från Enontekis avskildes sedan Jukkasjärvi socken (först kallat Simojärvi) 1606 samt Utsjoki och Kautokeino kommuner 1673. (Kautokeino ligger numera i Norge, men fram till Strömstadstraktaten 1751 var ingen gräns dragen, och både Sverige-Finland och Danmark-Norge gjorde anspråk på området).
Genom freden i Fredrikshamn 1809 kom Enontekis att delas i nordväst-sydostlig riktning längs med Könkämäälven och Muonioälven. Återstoden av Enontekis socken på den finländska sidan behöll sitt namn och fick samma gränser som den nuvarande kommunen. Finländska Enontekis församling bildades 1812 som kapellförsamling (kapellet beläget i Palojoensuu) under Muonio församling och blev självständig församling och eget pastorat 1916.[9] Den svenska delen bildade en ny socken, som kallades ömsom Enontekis, ömsom Karesuando. Det senare namnet fastställdes 1907. Karesuando landskommun upphörde 1971.
På den finska sidan tillkom 1865 ett kapell i Hetta som sedermera blev huvudort i Enontekis. Nuvarande kyrka byggdes 1952.
BefolkningsutvecklingRedigera
Befolkningsutvecklingen i Enontekis kommun 1880–2015[10][11] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1880 | 644 | |||
1890 | 767 | |||
1900 | 953 | |||
1910 | 942 | |||
1920 | 1 055 | |||
1930 | 1 182 | |||
1940 | 1 543 | |||
1950 | 2 033 | |||
1960 | 2 340 | |||
1970 | 2 336 | |||
1975 | 2 255 | |||
1980 | 2 286 | |||
1985 | 2 419 | |||
1990 | 2 472 | |||
1995 | 2 413 | |||
2000 | 2 145 | |||
2005 | 2 000 | |||
2010 | 1 876 | |||
2015 | 1 861 | |||
Anm: För tidsserien 1980–2015 avser uppgifterna förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2017. |
ByarRedigera
- Hetta
- Iitto
- Jatuni
- Karesuvanto
- Kalmakaltio
- Kelottijärvi, se Kelottijärvi
- Ketomella
- Kilpisjärvi
- Kultima
- Kuttanen
- Kyrö
- Leppäjärvi
- Markkina
- Maunu, se Maunu, Sverige
- Muotkajärvi
- Nartteli
- Nunnanen
- Näkkälä
- Palojoensuu
- Palojärvi, Finland, se Palojärvi
- Peltovuoma
- Beattet/Pättikkä (ort i Enontekis, Finland), se Pättikkä (Beattetguoika/Pättikkäkoski)
- Raittijärvi, se Raittijärvi
- Ropinsalmi
- Suonttajärvi, se Suonttajärvi
- Vuontisjärvi, se Vuontisjärvi och Vuontisjärvi
- Vähäniva, se Vähäniva
KlimatRedigera
Inlandsklimat råder i trakten. Årsmedeltemperaturen i trakten är −4 °C. Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 14 °C, och den kallaste är december, med −16 °C.[12]
PolitikRedigera
Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[13]
Mandatfördelning i Enontekis kommun, valen 1964–2017Redigera
Valår | VF | SDP | GRÖN | ÖVR | SAF | C | LFP | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1964 | 2 | 15 |
| 17 | 74,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1968 | 4 | 4 | 9 |
| 17 | 79,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1972 | 2 | 1 | 1 | 11 | 2 |
| 17 | 77,2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 2 | 1 | 2 | 11 | 2 | 3 |
| 21 | 82,6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1980 | 1 | 1 | 2 | 13 | 1 | 3 |
| 21 | 81,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1984 | 1 | 1 | 2 | 12 | 5 |
| 21 | 83,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 2 | 3 | 12 | 4 |
| 21 | 79,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1992 | 1 | 1 | 3 | 13 | 3 |
| 21 | 79,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1996 | 1 | 1 | 3 | 16 |
| 21 | 73,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2000 | 1 | 1 | 2 | 13 | 2 | 2 |
| 21 | 72,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2004 | 2 | 3 | 13 | 1 | 2 |
| 21 | 73,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2008 | 2 | 1 | 2 | 10 | 2 |
| 17 | 71,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2012 | 2 | 3 | 9 | 1 | 2 |
| 17 | 71,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2017 | 1 | 2 | 9 | 1 | 4 |
| 17 | 64,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik |
Valresultat i kommunalvalet 2017Redigera
Parti | Röstfördelning | Mandatfördelning | |||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Antal | Andel % | Antal +− |
Andel % +− |
Antal | +− | ||
Centern i Finland | 516 | 49,0 | −45 | −0,3 | 9 | 0 | |
Samlingspartiet | 203 | 19,3 | +42 | +5,0 | 4 | +2 | |
Johtti Sápmelaccat rs:n yhteislista | 166 | 15,8 | −34 | −1,8 | 2 | −1 | |
Gröna förbundet | 93 | 8,8 | −23 | −1,4 | 1 | −1 | |
Kristdemokraterna i Finland | 75 | 7,1 | +19 | +2,2 | 1 | 0 | |
Finlands Socialdemokratiska Parti* | 0 | 0 | −22 | −1,9 | 0 | 0 | |
Svenska folkpartiet i Finland* | 0 | 0 | −20 | −1,8 | 0 | 0 | |
Giltiga röster totalt | 1 053 | 100,0 | — | — | 17 | — | |
Ogiltiga röster | 9 | 0,9 | — | — | |||
Valdeltagande | 1 062 | 66,4 | — | −5,4 | |||
Röstberättigade | 1 599 | — | — | — |
Källa:[14]
Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet. I valet ställde Samlingspartiet och Kristdemokraterna upp i ett valförbund.[15]
SevärdheterRedigera
- fästningsområdet i Järämä
- hembygdsmuseet i Enontekis
- kyrkan i Enontekis
- Muotkatakka, den högsta punkten på finska vägnätet, 565 m.ö.h.
- Jyppyrä utsiktsplats i Hetta
- fjället Saana
- Halditjocko (Halde fjäll)
- ödemarkerna i Lapska armen
- Pallas-Yllästunturi nationalpark
- Treriksröset
ReferenserRedigera
- Hederyd, Olof & Alamäki, Yrjö (1993). Tornedalens historia II, från 1600-talet till 1809. ISBN 91-971293-2-1
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”11s7 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2019”. Befolkningsregistercentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 29 december 2020.
- ^ ”5.4. Partiernas röstetal, valdeltagande och antalet invalda ledamöter kommunvis i kommunalvalet 2017 och förändringen jämfört med föregående val”. Statistikcentralens PX-Web databaser. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaa__kvaa__2017_05/640_kvaa_2017_tau_140.px/?rxid=2e71e7bb-f33f-4b22-bf59-24ebb2e5597c. Läst 17 april 2017.
- ^ [a b c d e] ”Civilstånd efter ålder (1-års), efter språk och kön områdesvis, 1990-2018”. Statistikcentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rz.px/. Läst 17 april 2017.
- ^ ”Lappland”. Magistraterna. Arkiverad från originalet den 8 september 2014. https://web.archive.org/web/20140908202402/http://www.maistraatti.fi/sv/maistraatit/Lapin-laani/. Läst 17 april 2017.
- ^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2015”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201500.px/. Läst 17 april 2017.
- ^ ”Tätortsgrad efter område 31.12.2015”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_025_201500.px/?rxid=d5d1dfc9-4ada-4865-a2f8-54d689444681. Läst 17 april 2017.
- ^ ”Markkina”. Museiverket i Finland. http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti/default.aspx?sovellus=mjreki&taulu=T_KOHDE&tunnus=47010010. Läst 5 november 2013.
- ^ Hederyd & Alamäki 1993, s. 390
- ^ ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 6 mars 1973. sid. 294. Arkiverad från originalet den 4 april 2017. https://web.archive.org/web/20170404090752/http://www.doria.fi/handle/10024/91484. Läst 17 april 2017.
- ^ ”Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. 29 mars 2017. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_011_201700.px/. Läst 17 april 2017.
- ^ ”NASA Earth Observations Data Set Index”. NASA. http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php. Läst 30 januari 2016.
- ^ ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 17 april 2017.
- ^ ”Enontekis - Partiernas och gemensamma listornas röstetal”. Justitieministeriet - Vaalit.fi. http://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/kutulos_047.html. Läst 20 februari 2018.
- ^ ”Enontekis - Invalda”. Kommunalvalet 2017. Justitieministeriet - Vaalit.fi. http://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/val047.html. Läst 23 februari 2018.