Liberala ungdomsförbundet

Liberala ungdomsförbundet
Förbunds­ordförande	Joar Forssell
Förbunds­sekreterare	Elias Collin
Grundat	1934
Huvudkontor	Hantverkargatan 25b, Stockholm
Antal medlemmar	2311 (bidragsgrundande medlemmar 2014) (6:e)
Ideologi(er)	Liberalism Socialliberalism[källa behövs] Feminism Libertarianism[källa behövs]
Moderparti	Liberalerna
Närstående organisation(er)	Liberala studenter
Internationellt samarbetsorgan	International Federation of Liberal Youth (IFLRY)
Europeiskt samarbetsorgan	Europeiska liberala ungdomsförbundet (Lymec)
Nordiskt samarbetsorgan	Nordens Liberale og Radikale Ungdom
Webbplats	www.luf.se

Liberala ungdomsförbundet (LUF), är politiskt ungdomsförbund till Liberalerna. Före 1991 hette organisationen Folkpartiets ungdomsförbund (FPU).

Ordförande sedan 6 augusti 2016 är Joar Forssell. Antalet medlemmar (2014) under 25 år är, enligt bidragsansökan till Ungdomsstyrelsen, 2311 personer.

Förbundet utger tidskriften Liberal Ungdom, som under olika titlar publicerats sedan 1911.

Innehåll

Historia

LUF kan sägas ha sitt ursprung i den radikala studentföreningen Verdandi på 1880-talet. Under mellankrigstiden fanns både ett liberalt och ett frisinnat ungdomsförbund, vilka båda senare gick upp i Folkpartiets Ungdomsförbund.

Förbundet bildades 1934 med Bertil Ohlin som förste ordförande. Samtliga folkpartiledare från och med Bertil Ohlin har med två undantag (Bengt Westerberg, som var ordförande i arbetsutskottet, och Jan Björklund, som var andre vice ordförande) tidigare varit ordförande i ungdomsförbundet.

Under 1960-talet upplevde FPU en höjdpunkt i sin historia, då förbundet med bland andra Per Ahlmark och Ola Ullsten som ordförande spelade en framträdande roll i debatten och påverkade moderpartiet i radikal riktning. Radikalismen kunde ta sig avancerade uttryck. Enligt Lars Leijonborg, som uttalade sig i TV 1 i början av 1970-talet, hände det att FPU-are "också i förbundsstyrelsen år efter år röstar på VPK" Den fristående tidskriften Liberal debatt (vars redaktion vid tiden var övertagen av frihetliga socialister) uppgav att "Den vulgära antikommunismens tid är förbi i FPU och Liberala förbundet, och u-ländernas situation och möjlighet har alltmer kommit att analyseras i termer av imperialism och social revolution."

U-landsengagemanget var starkt vid denna tid. FPU arrangerade en demonstration vid riksdagsdebatten i februari 1971 där man krävde en höjning av u-hjälpen till 5 procent av bruttonationalproduktionen år 1980. Det skulle motsvara ungefär halva Sveriges dåvarande statsbudget. På senare år har kravet minskat till ett uppfyllande av enprocentsmålet för utlandsbiståndet.

FPU bekämpade också "gubbväldet" i Folkpartiet och bidrog till att introducera nya kampanjmetoder i svensk politik och fick med anledning därav benämningen "halmhattarna". Denna period i förbundets historia övergick i början av 1970-talet i inre stridigheter, som kulminerade vid ordförandevalet 1971, då ordföranden Per Gahrton med en rösts övervikt slogs ut av Lars Leijonborg. Även vid kongressen 1974 blev det ordförandestrid, mellan sittande ordföranden Johan Schück och utmanaren Billy Olsson. Schück hade fått kritik efter att han i en radiointervju avfärdat det upprop som ett antal distriktsordförande undertecknat, som ställde sig negativt till en föreslagen sammanslagning av CUF och FPU. Schück förlorade ordförandestriden men stannade ändå kvar på kongressen och deltog i debatterna.

Under senare delen av 1970-talet ebbade falangstriderna ut, och förbundet lämnade till stor del vänsterradikala dragen. En definitiv uppgörelse med de "gahrtonistiska" kvarlevorna kom genom antagandet av ett nytt ekonomiskt program 1985, författat av dåvarande förbundsstyrelseledamöterna Jan Björklund och Madeleine Sjöstedt, som tydligt tog ställning för marknadsekonomi.

Vid kongressen 1991 beslöts att FPU skulle byta namn till LUF. Detta beslut hängde ihop med att folkpartiet lagt till "liberalerna" i partinamnet. Det tidiga 1990-talet dominerades av Europafrågor. LUF engagerade sig starkt för svenskt EU-medlemskap, och senare i utvecklingen mot fred på Balkan. LUF var även pådrivande i valet av Maria Leissner till partiledare i folkpartiet efter Bengt Westerberg. Vid kongressen 1999 vann utmanaren Birgitta Ohlsson ordförandestriden mot valberedningens förslag Karin Ekdahl. Under Ohlssons tid drev LUF frågor som feminism, internationell solidaritet och avskaffande av monarkin. Birgitta Ohlsson efterträddes 2002 av Fredrik Malm. Internationell demokrati och skolfrågor var framträdande under Malms ordförandetid.

2006 efterträddes Malm av Frida Johansson Metso. Kärnfrågor under Johansson Metsos ordförande tid var migrations- och asylpolitik, sjuk- och psykvård och internationell demokrati (bland annat drev förbundet en uppmärksammad kampanj som uppmanade idrottsmän att bojkotta OS i Peking sommaren 2008, för att uppmärksamma Kinas brott mot mänskliga rättigheter).

I augusti 2009 efterträddes Johansson Metso som ordförande av Adam Cwejman. Under hans ordförande kom integritet, integration och fri rörlighet vara det som var ungdomsförbundens agenda. Han var även drivande i en diskussion om eventuell sammanslagning av Centerpartiet och Folkpartiet. Cwejman avgick i augusti 2012, där då han efterträddes av Linda Nordlund efter hon vunnit en omröstning mot Benny Lindholm.

Under Nordlunds ordförandeskap profilerades LUF i feminism och försvarspolitik. Hon efterträddes i augusti 2015 av Henrik Edin, efter att han med två röster vunnit mot valberedningens förslag, Anton Wemander Grahm. Ett år senare valdes Joar Forssell, föreslagen av valberedningen, till förbundsordförande efter att ha vunnit mot Edin med röstsiffrorna 60 – 38.

FPU:s och LUF:s historia finns beskriven i böckerna Alla tiders FPU (1984) och Alla tiders Luf (2004).

Politik

LUF har under de senaste decennierna varit pådrivande i frågor som gällt

1. internationell demokrati och mänskliga rättigheter
2. fri rörlighet, migrationspolitik
3. integration
4. bistånd
5. minoritetsskydd
6. skolpolitik
7. jämställdhet, liberal feminism
8. narkotikapolitik

Folkpartiets Ungdomsförbund hade ofta en tydligare socialliberal profil än Folkpartiet, men LUF har, främst under 2000-talet, intagit en mindre radikal intoning mot moderpartiet. Ungdomsförbundet har under de senaste åren blivit mer libertarianskt och blev det första i Sverige att förespråka legalisering av cannabis.

Förbundets åsiktsprogram finns att läsa här.

Spionaffären i den svenska valrörelsen 2006

Huvudartikel Spionaffären i den svenska valrörelsen 2006

Den 4 september 2006 polisanmälde socialdemokraterna ett dataintrång i socialdemokraternas interna nätverk, som ska ha bedrivits under längre tid. Affären fick två partitjänstemän i Folkpartiet och en pressekreterare inom LUF att sparkas. 10-11 april 2007 hölls rättegången mot Niklas Sörman, Per Jodenius, Niklas Svensson, Johan Jakobsson, Niki Westerberg och Nicklas Lagerlöf.

Organisation

LUF:s organisation består av 21 distrikt, där huvuddelen av verksamheten pågår. Distriktet är ofta den plattform där enskilda medlemmar engagerar sig, men vissa distrikt (ofta de större) innehåller också klubbar. Kongressen är det högsta beslutande organet och arrangeras varje år. Kongressen består av 99 ombud, fördelade utifrån distriktens storlek. På kongressen väljs bland annat förbundsstyrelsen, som ansvarar för verksamheten mellan kongresserna.

Förbundsstyrelsen består av ledamöter, två viceordförande, ordförande och ett verkställande utskott. Det verkställande utskottet tar beslut i de flesta organisatoriska frågor och har arbetsgivaransvar för förbundsexpeditionens anställda. 1:e vice förbundsordförande är Romina Pourmokhtari och 2:e vice förbundsordförande är Simona Mohamsson.

Förbundets politik regleras av handlingsprogrammet som revideras vartannat år på kongressen. Samtliga medlemmar i LUF har rätt att motionera för ändringar, strykningar eller tillägg i handlingsprogrammet. Förbundsstyrelsen har inte rätt att driva politiska frågor som går emot handlingsprogrammet. Däremot har förbundsstyrelsen rätt att ta ställning till och driva frågor som inte behandlas där.

Distrikt

Distrikt och distriktsordförande
LUF Blekinge	Amanda Pihl
LUF Dalarna	Julia Hållberg
LUF Gotland	Anna Hallbom
LUF Gävleborg	Mårten Andersson
LUF Halland	Carl-Johan Bonde
LUF Jämtland/Härjedalen
LUF Jönköping	Albin Ricman
LUF Kalmar	Jonathan Lilja
LUF Kronoberg	Matt Welin
LUF Norrbotten	Martin Forss
LUF Skåne	Frida Jansson
LUF Storstockholm	Caroline Rhawi
LUF Södermanland	Karin Mäki-Kala
LUF Uppsala	Ulla Lovcalic
LUF Värmland	Khaled Farhad
LUF Väst	Soroush Rezai
LUF Västerbotten	Robin Thörnberg
LUF Västernorrland	Alex Nilsson
LUF Västmanland	Simon Damberg
LUF Örebro	Olivia Angemayr
LUF Östergötland	Malin Niemi

Vissa distrikt har också så kallade klubbar, som på egen hand kan organisera aktiviteter, kampanjer m.m. LUF Storstockholm är det största distriktet 2018.

Liberala studenter

Liberala studenter (LS) är ett nätverk inom Liberala ungdomsförbundet. Det har sitt ursprung i det tidigare Liberala studentförbundet, som var en egen organisation fram till mitten av 1990-talet. LS består av ett antal lokalklubbar – bland annat i Göteborg, Linköping, Skåne, Umeå, Stockholm och Uppsala – och ett presidium på riksplan. Ordförande sedan 2018 är Anton Johansson.

Förbundsordförande och sekreterare

Ordförande genom tiderna: Bertil Ohlin, 1934–1939 Lennart Hartmann, 1939–1945 Gunhild Palmqvist, 1945–1948 Nils Schön, 1948–1950 Sven Wedén, 1950–1952 Gunnar Helén, 1952–1954 Bengt Johnson, 1954–1957 Sven Åsbrink, 1957–1959 Göran C.-O. Claesson, 1959–1960 Per Ahlmark, 1960–1962 Ola Ullsten, 1962–1964 Gustaf Lindencrona, 1964–1966 Thomas Hammarberg, 1966–1969 Per Gahrton, 1969–1971 Lars Leijonborg, 1971–1973 Johan Schück, 1973–1974 Billy Olsson, 1974–1975 Bonnie Bernström, 1975–1977

Christer Nilsson (numera Christer Hallerby), 1977–1979 Peter Örn, 1979–1983 Maria Leissner, 1983–1985 Torbjörn Pettersson, 1985–1987 Lars Granath, 1987–1989 Lotta Edholm, 1989–1991 Fredrik Malmberg, 1991–1995 Karin Karlsbro, 1995–1997 Erik Ullenhag, 1997–1999 Birgitta Ohlsson, 1999–2002 Fredrik Malm, 2002–2006 Frida Johansson Metso, 2006–2009 Adam Cwejman, 2009–2012 Linda Nordlund, 2012–2015 Henrik Edin, 2015–2016 Joar Forssell, 2016–

Förbundssekreterare genom tiderna Siewert Jacobsson, 1953–1954 David Wirmark, 1954–1956 Åke Johansson, 1956–1957 Stig Gustin, 1957–1957 Sune Persson, 1957–1959 Olle Palmborg, 1959–1960 Erland Törngren, 1960–1961 Ernst Klein, 1961–1961 Gabriel Romanus, 1961–1963 Margareta Holmstedt, 1963–1963 Carl Tham, 1963–1964 Håkan Mankefors, 1964–1966 Olle Wästberg, 1966–1969 Bo Edvardson, 1969–1971 Bo Winander, 1971–1973 Lennart Rohdin, 1973–1974 Håkan Holmberg, 1974–1975 Tomas Berglund, 1975–1976 Staffan Herrström, 1976–1978

Bertil Östberg, 1978–1981 Maria Leissner, 1981–1983 Birgitta Rydell, 1983–1984 Torbjörn Pettersson, 1984–1985 Erik Wassén, 1985–1987 Bernt Kjellander, 1987–1989 Petter Liljeblad, 1989–1991 Joachim Quiding, 1991–1993 Louise Nilson, 1993–1995 Åsa Malmström, 1995–1996 (förtroendepost inom styrelsen) Mattias Rådström, 1996–1997 Åsa Malmström, 1997–1999 Leif Lanke, 1999–2000 Magnus Simonsson, 2000–2002 Robin Govik, 2002–2004 Nina Larsson, 2004–2006 Jimmy Drushammar, 2006–2007 Anna Broman, 2007–2010 Christoffer Fagerberg, 2010–2012 Ebba Tornérhielm, 2012–2015 Thea Andersson, 2015–2017 Elias Collin , 2017–

Verksamhet

Liberal Ungdom

Liberal Ungdom
Publikationstyp	Partitidning
Grundad	1911
Chefredaktör	Anders Viking Pettersson
Politisk beteckning	liberal
Språk	Svenska
Frekvens	Fyra upplagor per år
Upplaga	2500
ISSN	2000-396X
Webbplats	Liberal Ungdom på LUF:s hemsida

Liberal Ungdom är Liberala ungdomsförbundets förbundstidning. Liberal Ungdom ges för närvarande ut fyra gånger per år och har en upplaga på cirka 2500 exemplar.

Tidningen grundades 1911 under namnet Frisinnad ungdom och var då organ för Liberala ungdomsförbundets föregångare Sveriges frisinnade ungdomsförbund. Efter den liberala partisplittringen 1923 följde en period då ungdomsförbundet fortfarande var förenat, men även de frisinnade och liberala ungdomsgrupperna gled isär, och år 1926 grundades den nya tidskriften Ungdom och frisinne, som fungerade som förbundsorgan. När Sveriges liberala ungdomsförbund bildades som eget förbund 1928 behöll man Frisinnad ungdom som sitt eget organ (år 1933 byttes namnet till Liberal tidskrift).

När den liberala ungdomsrörelsen återförenades 1934 under namnet Folkpartiets ungdomsförbund slogs de båda förbundstidningarna ihop under det nygamla namnet Frisinnad ungdom, ett namn som behölls till 1960. År 1961 bytte tidningen namn till Liberal Ungdom och år 2003 lades namnet Liebling till.

År 2009 återgick man till namnet Liberal Ungdom, för att visa på tidningens nya profil med fokus på intern idédebatt.

Femmetopia

Femmetopia är en liberalt feministiskt konst-grupp startad 2010 av en arbetsgrupp inom Liberala Ungdomsförbundet i Stockholm. Sedan 2010 har Femmetopia haft utställningar på internationella kvinnodagen, 8 mars.

Våren 2012 hölls utställningen på Galleri Aguèli i Stockholm. EU-minister Birgitta Ohlsson invigde både utställningen och den debatt som Centerpartiets ungdomsförbunds ordförande Hanna Wagenius, Charlotta Schenholm från FolkpartietKungsholmen, Magnus Simonsson från Liberala Kvinnor samt Republikanska föreningen och Amanda Brihed från New Renaissance deltog i. På utställningen fanns också Könspolitiska Nyckeltexter och Swedish International Liberal Centre på plats.

Affisch för utställning

Våren 2011 hölls utställningen i FORES lokaler på Södermalm i Stockholm.

Femmetopia-gruppen samarbetar med nyhetsmagasinet Liberal Debatt och kvinnonätverket Radikala Kvinnofronten.

Sedan 2014 är Femmetopia ett partipolitiskt och ideologiskt obundet konstprojekt.

Referenser

• Liberal Ungdom i Libris, bibliografisk databas
• Liberal Ungdom på LUF:s hemsida

Externa länkar

• Officiell webbplats
• Liberala studenter
• LUF på IFLRY:s hemsida
• LUF på LYMEC:s hemsida