Hällefors kommun

kommun i Örebro län, Sverige

Hällefors kommun ligger i nordvästra delen av Örebro län i Västmanland. Centralort är Hällefors och näst största ort är Grythyttan. Kommunen gränsar i söder mot Karlskoga kommun, i sydost mot Nora kommun, i öster mot Ljusnarsbergs kommun och Lindesbergs kommun, i väster mot Filipstads kommun (Värmlands län) och i norr mot Ludvika kommun (Dalarnas län).

Hällefors kommun
Kommun
Kommunalkontoret, 1950-tal
SloganFrån ståltid till måltid / Hällefors för hela slanten[1]
Kommunens vapen.
Hällefors kommunvapen
LandSverige
LandskapVästmanland
LänÖrebro län
CentralortHällefors
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd6 495 ()[2]
Areal1 151,26 kvadratkilometer ()[3]
- därav land984,96 kvadratkilometer[3]
- därav vatten166,3 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet6,59 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°46′00″N 14°31′00″Ö / 59.766666666667°N 14.516666666667°Ö / 59.766666666667; 14.516666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖrebro domkrets (–)
Lindesbergs domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1942[4]
Anställda775 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1863
GeoNames2708664
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Grythyttan, Hjulsjö och Hällefors. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Grythyttans municipalsamhälle inrättades 8 april 1927 och upplöstes 31 december 1956.

Hällefors köping bildades 1950 genom en ombildning av Hällefors landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunen" Noraskog genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Hjulsjö, Järnboås, Nora och Viker medan Grythyttans landskommun samt Hällefors köping förblev opåverkade.

1965 uppgick Noraskogs landskommun i Nora stad. 1967 införlivades Grythyttans landskommun samt Hjulsjö församling ur Nora stad i Hällefors köping.

Hällefors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hällefors köping.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 14 februari 2005 i Lindesbergs domsaga och ingår sen dess i Örebro domsaga.[7]

Kommunen ingår sedan 2012 i Förvaltningsområdet för finska. [8]

Kommunen samarbetar i olika lokala konstellationer åt både Värmlandshållet och Bergslagen, bland annat med intilliggande kommuner i gruppen Kommuner i Norra Örebro län (Nora, Ljusnarsberg och Lindesberg). För brandförsvar sker samarbetet västerut och i viss mån även för turistfrågor.

Kommunvapnet redigera

Blasonering: I fält av silver ett blått, brinnande treberg med röd låga; berget, belagt med en av vågskuror bildad stolpe av silver, är åtföljt till höger av en uppgående måne och till vänster av ett järnmärke, allt blått.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1942 för Hällefors landskommun. Berget kommer från bergslagssigill och tecknen för silver och järn betecknar de metaller som hanterades i bygden. Vapnet övertogs oförändrat av den nya kommunen och registrerades hos PRV 1974.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Hällefors kommun 1810–2015
År Invånare
1810
  
6 234
1850
  
9 251
1900
  
12 293
1950
  
10 354
1968
  
11 723
1975
  
11 219
1980
  
10 576
1990
  
9 346
2000
  
8 025
2005
  
7 627
2010
  
7 220
2015
  
7 032
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar redigera

 
Distrikt (socknar) inom Hällefors kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i församlingarna:

Sedan 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna:[9]

Tätorter redigera

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Hällefors kommun.[10]

Nr Tätort Folkmängd
1 Hällefors &&&&&&&&&&&04449.&&&&&04 449
2 Grythyttan &&&&&&&&&&&&0859.&&&&&0859

Centralorten är i fet stil.

Politik redigera

Kommunfullmäktige redigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Susanne Grundström
Förste vice ordförande M Per Karlsson
Andre vice ordförande V Stefan Backius

Kommunstyrelsen redigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Annalena Järnberg
Förste vice ordförande M Christina Johansson
Andre vice ordförande GL Maria Jansson Andersson
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Valnämnden S Torbjörn Saxin GL Wilhelm Tham

Mandatfördelning i Hällefors kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDGLHOBLPoCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970425532
425532
3989,6
34
1973425622
425622
3991,0
318
1976524622
524622
3990,3
2910
19795244312
524432
3988,8
2910
19827224114
72244
3989,1
2811
198572112314
721234
3986,5
2712
19888182434
8182434
3981,5
2514
199161816215
618625
3980,7
2613
199431561312
315632
3183,0
1912
199841236213
4123623
3177,30
1912
2002317632
317632
3174,04
1813
2006415444
415444
3176,64
1912
2010411134314
4113434
3179,86
1615
20147933135
793335
3179,46
1615
2018794236
794236
3181,06
1318
2022495238
495238
3177,78
1714
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv redigera

Hällefors har liksom många av grannkommunerna i Bergslagen sedan lång tid bakåt dominerats av bergsbruk och järnframställning. De sista gruvorna lades dock ned på 1960-talet (Ösjöberg), liksom den sista hyttan (Bredsjö).

Dominerande företag på orten blev under 1900-talet Hellefors Bruks AB, som även ägde gruvor, bruk och fabriker på andra håll i landet. Sedermera blev SKF ägare av den järn- och stålindustri i centralorten som än idag dominerar näringslivet men numera ingår i Ovako-koncernen.

Bland andra större företag märks Spendrups bryggeri (före detta Hellefors Bryggeri).

Sevärdheter redigera

Vänorter redigera

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lindesbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”SFS 2011:1530 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2011/1500-1599/d_981797-sfs-2011_1530-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Externa länkar redigera