Lovisa stad

stad i landskapet Nyland i Finland
(Omdirigerad från Lovisa (stad))
För kvinnonamnet, se Lovisa (namn).

Lovisa (uttal: [lʊv iːsa]) (finska: Loviisa) är en stad vid Finska vikens kust i landskapet Nyland i Finland. Lovisa stad fick sina stadsrättigheter 1745. Den är belägen 87 kilometer öster om Helsingfors, 46 kilometer väster om Kotka och 79 kilometer söder om Lahtis. Lovisa gränsar i söder till Finska viken, i väster till Borgå stad, i nordväst till Mörskom kommun, i nordost till Lappträsk kommun och i öster till Pyttis kommun. Den nuvarande kommunen bildades genom att den dåvarande Lovisa stad fusionerades med Liljendal, Pernå och Strömfors.

Lovisa
Loviisa (finska)
Kommun
Rådhuset i Lovisa
Rådhuset i Lovisa
Loviisa.vaakuna.svg
Lovisa stads vapen
Land Finland Finland
Landskap Nyland
Admin. centrum Lovisa centraltätort
Area 1 751,52 km² (2016-01-01)[1]
 - land 819,76 km²
 - vatten 931,76 km²
Folkmängd 14 772 (2019-12-31)[2]
 - män 7 447 (2019-12-31)[2]
 - kvinnor 7 325 (2019-12-31)[2]
Befolkningstäthet 18,02 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Jan D. Oker-Blom
 - Kommunfullm.
ordf.
Otto Andersson (SFP)
 - Kommunstyr.
ordf.
Arja Isotalo (SDP)
 - Politisk fördelning Kommunalvalet 2021:

SFP 14
SDP 7
Saml 6
Centern 4
Sannf 2
Gröna 2

totalt: 35
Källa: Lovisa stads webbplats

Kommunkod 434
GeoNames 647571
Läge 60°27′25″N 26°13′30″Ö / 60.45694°N 26.22500°Ö / 60.45694; 26.22500
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
- 55,4 %
- 40,0 %
- 4,5 %
Admin. data  
-Landskapsförb. Nyland
-Regioncentrum Lovisa
-Magistrat Borgå magistrat
-Skattebyrå Östra Nyland
-Sjukvårdsdistrikt Helsingfors' och Nylands
-Försäkringskrets Kretscentralen för södra Finland
-Nödcentral Östra och Mellersta Nyland
-Räddningsverk Östra Nyland
Lovisa stads läge
Lovisa stads läge

Staden har cirka 14 700 invånare och en total areal på &&&&&&&&&&&01751.5200001 751,52 km². Lovisa stads språkliga status är tvåspråkig med finska som majoritetsspråk (cirka 55 procent) och svenska som minoritetsspråk (cirka 40 procent).[3]

HistoriaRedigera

Lovisaregionen har, från och till, haft bebyggelse redan från stenåldern. Markägare och amatörarkeologer började på 1990-talet hitta boplatser som härstammar från stenåldern, järnåldern och bronsåldern. Befolkningen livnärde sig i forntiden huvudsakligen på fiske. Till dags dato har omkring 600 fornfyndsplatser påträffats. Under utgrävningarna har även påträffats lämningar av Finlands äldsta smedjor.[4] Efter de så kallade korstågen på 1100-talet koloniserades kusttrakterna i södra Finland av svenska nybyggare varvid svenskspråkiga bosättningar uppstod längs med hela Finska vikens kust.[5] Fortfarande i våra dagar har Lovisaregionen en betydande andel svenskspråkig befolkning, det vill säga finlandssvenskar.

Staden grundades år 1745 under namnet Degerby, men bytte namn till Lovisa år 1752 när kung Adolf Fredrik besökte staden. Det nya namnet gavs efter drottningen Lovisa Ulrika. Staden fick vid grundandet rätt att bedriva handel med utlandet och blev sålunda en så kallad stapelstad. Då staden bildades på 1700-talet låg den intill dåvarande gränsen mellan Sverige och Ryssland. Vid samma tid uppfördes till stadens beskydd sjöfästningen Svartholm samt bastionerna Rosen och Ungern.[6]

1891 utkom en jubileumsskrift i Lovisa med anledning av att det hade gått 25 år sedan en vattenkuranstalt slog upp sina portar i staden.[7] Badortsverksamheten var således under flera årtionden en del av stadsbilden i Lovisa. Från 1800-talets mitt fram till 1900-talets början var Lovisa hemmahamn för en stor handelsflotta. En smalspårig järnväg mellan Lovisa och Vesijärvi i Lahtis öppnades för allmän trafik vid sekelskiftet 1900. Järnvägslinjen övergick 1959 till Statsjärnvägarna (VR), och 1960 ombyggdes linjen till 1524 mm spårvidd, det vill säga samma som det statliga finska järnvägsnätet. Från och med 1981 sker endast godstransporter på bansträckan.

Finlands första kärnkraftverk byggdes på Hästholmen utanför staden. Den första reaktorenheten Lovisa 1 togs i bruk år 1977 och Lovisa 2 1982.

Den nuvarande Lovisa stad bildades vid årsskiftet 2009/2010 då den tidigare Lovisa stad sammanslogs med Liljendal kommun, Pernå kommun och Strömfors kommun.[8]

NäringslivRedigera

Valkom hamn (finska: Valkon satama) är en relativt livlig allmän handelshamn. Den första kajen färdigställdes 1903, och hamnen har därefter successivt byggts ut. Exporten över Valkom hamn domineras av sågvirke, medan importen domineras av kol och cement.[9]

TätorterRedigera

I slutet av år 2019 hade Lovisa 14 772 invånare, av vilka 10 904 bodde i tätorter, 3 728 i glesbygden och 140 på okänd ort. Stadens tätortsgrad var 74,5 %.[10] Lovisas tätortsbefolkning är fördelad på åtta tätorter:[11]

# Tätort Befolkning
(31.12.2019)
1 Lovisa centraltätort 6 955
2 Forsby 1 072
3 Tessjö 903
4 Liljendal kyrkoby 508
5 Strömfors kyrkoby 468
6 Pernå kyrkoby 449
7 Isnäs 299
8 Kuggom 250

Stadens centraltätort är fetad.

BefolkningsutvecklingRedigera

I diagrammet nedan visas stadens befolkningsutveckling från år 1980 med fem års intervall. Områdesindelningen 1.1.2021 har använts i hela tidsserien.

Befolkningsutvecklingen i Lovisa 1980–2020
År Invånare
1980
  
17 587
1985
  
17 143
1990
  
16 970
1995
  
16 347
2000
  
15 833
2005
  
15 683
2010
  
15 595
2015
  
15 311
2020
  
14 745
Källa: Statistikcentralen[12]

TurismRedigera

InkvarteringRedigera

Lovisa erbjuder relativt mångsidiga inkvarteringsmöjligheter. Alldeles i centrum finns två hotell, och i centrum eller dess närhet ett par litet anspråkslösare gästhus. I den fridfulla bruksmiljön i Strömfors erbjuds inkvartering av högklassig bed & breakfast-typ.[13] På olika håll i kommunen finns det enskilda stugor och villor att hyra. I anslutning till golfbanan i Rönnäs – vid Pernåvikens västra strand – finns det stugbyar med tiotals stugor.

CampingområdeRedigera

Lovisa Camping är beläget på Ekudden vid Lovisavikens strand. Verksamheten bedrivs i Lovisa stads regi. Från området är det två kilometer till stadens centrum, men endast en dryg kilometer till Skeppsbron, sommarlivets medelpunkt. Alldeles intill campingområdet finns badstranden Plagen och Casinoparkens tennis- och padelbanor. På campingområdet finns en gammal fransk trädgård och två bostadshus från 1800-talet i välbevarad empirestil.[14] I det ljusblå trähuset finns bl.a. receptionen, medan det i det gula huset – Willa Björksten – finns sju inkvarteringsrum (tre till i gårdsbyggnaden). På området finns ca 50 platser för husbilar och -vagnar, och ca 20 tältplatser.[15] Campingen är öppen från våren till hösten.

GästbåtshamnarRedigera

Gästande båtfarare har möjlighet att lägga till vid flera officiella småbåtshamnar med gästplatser. Närmast stadens centrum ligger Skeppsbrons gästbåtshamn med 60 gästplatser. Den är en s.k. Sälle-hamn vilket innebär att den uppfyller Håll Skärgården Ren rf:s miljökrav.[16] En knapp kilometer söderut från Skeppsbron finns Tullbrons gästbrygga, som främst är avsedd för litet större båtar. Vid sjöfästningen Svartholm finns över 30 avgiftsfria gästbåtsplatser. Det finns också gästbryggor i Kabböle, vid Backstensstrand och i Rönnäs. [17]

 
Lovisa hamn, 1808. Målning av Gavril Sergeyev.

SevärdheterRedigera

  • Lovisas nygotiska kyrka
  • Rådhuset och Esplanaden (torgmiljön)
  • Trähuskvarteren i historiska Nedre stan
  • Skeppsbroområdet och dess rödmyllade bodar
  • Restaurerade Lovisa Kapellet (från 1800-talet, café)
  • Kommendantshuset från 1750-talet (stadens museum)
  • Ada och Glada-parken och -lekstugan (i Kapellparken)
  • Lovisa landfästning (bastionerna Ungern och Rosen, Ehrensvärdsstigen)
  • Bonga slott (Riitta Nelimarkkas ateljé)
  • Kvarnåspromenaden (väderkvarn, Kuckustenens utsiktstorn)
  • Degerby rusthålls flygelbyggnad (från 1690-talet, restaurang)
  • Officerskasernen från 1700-talet och ortodoxa klockstapeln

Utanför centralorten:

EvenemangRedigera

Staden lever upp under sommaren. Populära och återkommande evenemang är bl.a. traditions- och renoveringsdagarna Lovisa Historiska Hus, segelfestivalen Small Ships' Race, midsommarfesterna på Skeppsbron och Svartholm, Öppna trädgårdar, Fredsforumet, tidningen Nya Östis läsarfest, Lovisaveckan, 1700-talsveckoslutet och travtävlingarna. Utanför själva centralorten ordnas Gamla tiders dagar (Jokela hembygdsmuseum), Liljendaldagarna, Rootsinpyhtää (bluegrass) och Ruukki Picnic (veteranbilar).

I början av hösten firas Forneldarnas natt på Skeppsbron, och Sibeliusdagarnas musik ljuder på olika håll i stan. Kring månadsskiftet oktober–november har det i Strömfors bruk under några års tid arrangerats en traditionell Kekri-skördefest, som har lockat många besökare. I december visar Lovisabor upp sina juldekorerade hem inom ramen för Traditionella julhem, och det hålls julmarknader på torget, på Skeppsbron, i Strömfors bruk och på Malmgård. Nyåret firas bl.a. med cabaret-föreställningar på den lokala biografen. På våren firas valborg och första maj på torget och på Skeppsbron, och senare i maj är det Sommarsäsongens öppning i Strömfors bruk.

Bostadsmässan 2023Redigera

Den nationella bostadsmässan hålls på Drottningstranden i Lovisa mellan den 7 juli och den 6 augusti 2023. Bostadsområdet är helt nytt och beläget mellan Lovisaviken och Skärgårdsvägen, endast en kilometer från stadens centrum. Många av tomterna har egen strand, och från nästan alla är det havsutsikt. På området byggs främst småhus men också ett par våningshus. De flytande egnahemshusen och det växthusinspirerade radhuset med glasväggar har redan väckt stor uppmärksamhet.[18]

Idrott och motionRedigera

IdrottsplatserRedigera

Lovisa idrottshall är belägen i utkanten av centrum, alldeles intill Lovisaviken. Hallen används bl.a. av Lovisa Tors innebandylag. I Forsby finns den lika stora Agricola-hallen, och i Liljendal ett betydligt mindre motionshus.[19]

TravbananRedigera

Lovisa travbana är belägen endast 700 meter från Lovisa torg. Banan stod klar år 1950, och den upprätthålls av den år 1926 grundade Östra Nylands Hingstförening rf. Under sommaren ordnas det fem toto-trav på banan, och den fungerar året runt som träningsbana.[20] År 2018 prisbelönades banan som Årets sommartravbana.[21]

KommunikationerRedigera

Trafikförbindelserna är goda till alla väderstreck. Det går att ta sig till och från Lovisa med bil, buss och båt. Riksväg 7 (=E18) och Riksväg 6 löper genom staden. Från staden utgår en järnvägslinje, men persontrafiken lades ned på linjen år 1981.[22] Till sjöss finns farleder för såväl handelssjöfart som småbåtsliv.

Skolor och utbildningRedigera

Lovisa stads skolväsen upprätthåller 13 skolor, sju svenskspråkiga och sex finskspråkiga, inom den grundläggande utbildningen. Tio av skolorna finns i byar runtom i Lovisa. Specialundervisning ges i två skolor. Här finns ett svenskspråkigt gymnasium (Lovisa Gymnasium) och ett finskspråkigt gymnasium (Loviisan lukio). I staden finns också ett tvåspråkigt medborgarinstitut.

FörsamlingarRedigera

Den evangelisk-lutherska kyrkan är sedan församlingarnas strukturreform 2019 språkligt uppdelad i de två församlingarna Agricola svenska och Agricola finska församling, vilka också omfattar Lappträsk kommuns område. Församlingarna har en gemensam organisation i Lovisanejdens kyrkliga samfällighet. År 2020 hörde 71,6 % av Lovisaborna till den evangelisk-lutherska kyrkan.[23]

Den första tiden efter kommunsammanslagningen 2010 verkade fem evangelisk-lutherska församlingar inom staden: Lovisa svenska församling, Lovisa finska församling, Pernå församling, Liljendals församling och Strömfors församling.[24]

Inom den ortodoxa kyrkan har Kotka-församlingen verksamhet också i Lovisa.[25] I staden finns därtill en självständig pingstförsamling.[26]

HälsovårdRedigera

Lovisa hör till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS).

RäddningsväsendetRedigera

För Lovisa stads räddningsväsende ansvarar Räddningsverket i Östra Nyland.[27] Inom Lovisas område verkar ett tiotal frivilliga brandkårer, och därtill har Fortum en egen fabriksbrandkår för kärnkraftverket på Hästholmen.[28]

OrtnamnRedigera

Områden i och delar av själva centralorten Lovisa är Antby (fi: Antinkylä)[29], Bryggeribacken (fi. Panimonmäki), Flokomkärret (skogsområde, uttalas flo:kåm-), Fredsby (fi. Rauhala), Garnison, Hagalund[30] (ett bostadsområde), Köpbacka, Lekarn, Märlax (fi. Määrlahti), Nystaden (fi. Uusikaupunki), Räfsby (fi. Haravankylä), Svenäs och Valkom (med hamn, fi. Valko). Här finns också torget Saltbodtorget (fi. Suolatori), öarna Dunkahäll och Tavistholmen, åsen Kvarnåsen (fi. Myllyharju), fjärden Hudöfjärden, viken Lovisaviken (fi. Loviisanlahti), vattendraget Lovisaån (fi. Loviisanjoki) och sundet Varvssundet. En by och egendom är Kulla[31].

Digskär (finska Tiiskeri) är ett skär med en fyr utanför Lovisa.

VänorterRedigera

MassmedierRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”11s7 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2019”. Befolkningsregistercentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 29 december 2020. 
  3. ^ ”Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2020”. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 4 november 2021. 
  4. ^ Lovisa stads infoblad (se sid. 6) (pdf-format) Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 20 november 2012.
  5. ^ Hur kom svenskarna till Finland? Undervisningsprogram från finländska Yle (video-format). Videon är textat på svenska. Kontrollerad länk 20 november 2012.
  6. ^ Webbplatsen archipelago.nu Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 18 november 2012.
  7. ^ Nya Pressen, 19.06.1891. Nationalbibliotekets arkiv. (svenska) Läst 20 november 2012.
  8. ^ ”Statsrådets beslut om upplösande av Liljendal kommun, Lovisa stad, Pernå kommun och Strömfors kommun och bildande av en ny Lovisa stad samt överföring av somliga områden från Strömfors kommun till Pyttis kommun”. Finlex. 23 april 2009. https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2009/20090292. 
  9. ^ Tidningen Lots och fyr (se sid. 20) (pdf-format) Arkiverad 22 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 20 november 2012.
  10. ^ ”Tätortsgrad efter område 2019”. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s6.px/table/tableViewLayout1/. Läst 9 november 2021. 
  11. ^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2019”. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/table/tableViewLayout1/. Läst 9 november 2021. 
  12. ^ ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2020”. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 3 november 2021. 
  13. ^ ”Strömfors Bed & Bistro”. https://bedandbistro.fi/. Läst 10 november 2021. 
  14. ^ ”Nedre stan”. Museiverket. http://www.kulturmiljo.fi/read/asp/rsv_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=1519. Läst 9 november 2021. 
  15. ^ ”Lovisa Camping har igen öppnat för sommaren”. Lovisa stad. https://www.visitloviisa.fi/sv/aktuellt/loviisa-camping-har-igen-oppnat-for-sommaren/. Läst 9 november 2021. 
  16. ^ ”Lovisa gästbåtshamn”. Lovisa stad. https://www.visitloviisa.fi/sv/se-och-upplev/lovisa-skeppsbron/lovisa-gastbatshamn/. Läst 7 november 2021. 
  17. ^ ”Båtliv”. Lovisa stad. https://www.loviisa.fi/sv/kultur-och-fritid/hobbyer-och-fritid/idrott-motion-och-friluftsliv/batliv/. Läst 10 november 2021. 
  18. ^ ”Bostadsmässan i Lovisa arrangeras 7.7–6.8.2023”. https://www.loviisa.fi/sv/nyheter/bostadsmassan-i-lovisa-arrangeras-7-7-6-8-2023/. Läst 6 november 2021. 
  19. ^ ”Idrottsplatser inomhus”. https://www.loviisa.fi/sv/kultur-och-fritid/hobbyer-och-fritid/idrott-motion-och-friluftsliv/idrottsplatser-och-omraden/idrottsplatser-inomhus/. Läst 6 november 2021. 
  20. ^ ”Yhteystiedot”. https://www.loviisanravit.fi/yhteystiedot/. Läst 6 november 2021. 
  21. ^ ”Loviisan ravit”. https://www.loviisanravit.fi/. Läst 6 november 2021. 
  22. ^ Museiverket i Finland (svenska) Läst 18 november 2012.
  23. ^ ”Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990–2020”. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/table/tableViewLayout1/. Läst 7 november 2021. 
  24. ^ Lovisanejdens kyrkliga samfällighets webbplats (svenska)Läst 18 november 2012.
  25. ^ ”Kotkan ortodoksinen seurakunta”. Finlands ortodoxa kyrka. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181009172112/https://ort.fi/seurakunnat-hiippakunnat-ja-luostarit/seurakunnat/kotkan-ortodoksinen-seurakunta. Läst 31 oktober 2021. 
  26. ^ ”Suomen helluntaikirkko - Seurakunnat”. https://suomenhelluntaikirkko.fi/seurakunnat/. Läst 29 oktober 2021. 
  27. ^ ”Räddningsverket i Östra Nyland”. https://pelastustoimi.fi/sv/ostra-nyland. Läst 6 november 2021. 
  28. ^ ”Luettelo Itä-Uudenmaan pelastuslaitoksen toimipisteistä”. https://fi.wikipedia.org/wiki/Luettelo_It%C3%A4-Uudenmaan_pelastuslaitoksen_toimipisteist%C3%A4. Läst 6 november 2021. 
  29. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=antby. Läst 17 april 2019. 
  30. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Hagalund. Läst 25 juni 2018. 
  31. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=400. Läst 23 januari 2018. 
  32. ^ tidningen Östnylands webbplats
  33. ^ ”Nya Östis webbplats”. http://www.nyaostis.fi/. Läst 23 februari 2018. 

Vidare läsningRedigera

  • Lovisa : ändring av stadsplan. Den nordiske træstad, 0347-8939 ; 22. Helsingfors. 1972. Libris 567198 

WebbkällorRedigera

Externa länkarRedigera