Lena Söderblom

svensk skådespelare och regissör

Magda-Lena Elisabet Söderblom,[1][2] under en tid Tjernberg,[3] född 24 oktober 1935 i Katarina församling i Stockholm,[3] är en svensk skådespelare och regissör.[4]

Lena Söderblom
Lena Söderblom och Leif Zetterling på Guldbaggegalan den 21 januari 2013 på Cirkus, Stockholm.
Lena Söderblom och Leif ZetterlingGuldbaggegalan den 21 januari 2013 på Cirkus, Stockholm.
FöddMagda-Lena Elisabet Söderblom
24 oktober 1935 (85 år)
Katarina församling, Stockholm
Aktiva år1955–
MakeOve Tjernberg
(1957–1973; skilda)
Leif Zetterling
(1978– )
Betydande roller
Maj Bergman i Fröken April
fru Papphammar i Herr och fru Papphammar
IMDb SFDb

BiografiRedigera

 
Lena Söderblom med sin far Åke Söderblom 1955.

Lena Söderblom är dotter till skådespelarna Åke Söderblom och Ann-Mari Söderblom, född Lindahl, senare omgift Ström. Även morföräldrarna Albin Lindahl och Anna-Lisa Hellström var skådespelare.[4] [5] En halvbror på moderns sida är Ted Ström.

Tidiga år och debutRedigera

Lena Söderblom kom när hon bara var ett år fyllda till morföräldrarna i Göteborg och växte upp hos dem.

Söderbloms mamma Ann-Mari Ström var engagerad vid Göteborgs stadsteater som scenograf och skådespelare och var samtidigt verksam som lärare vid Göteborgs enda privata teaterskola: Pickwickklubben.

Men Lena Söderblom gick inte mammas skola utan började 1953 istället spela teater vid Atelierteatern i Göteborg där hon debuterade i Machiavellis komedi Kärleksdrycken (Mandragola). Hon utbildade sig därefter vid Göteborgs Stadsteaters elevskola (1954–1956). Under elevtiden medverkade hon i några av stadsteaterns föreställningar bland annat i Åke Falcks uppsättning av Tennessee Williams drama Katt på hett plåttak.

Genombrott på scen och filmRedigera

Våren 1956 debuterade Söderblom som revyskådespelare hos Stig Lommer på ABC-teatret i Köpenhamn och den uppsättningen gästade samma sommar Idéonteatern i Stockholm, där hon i ett nummer kreerade figuren Gelsomina (från Fellinis film La strada). Hon återvände till Idéon tre år senare med ett inhopp i revyn Två träd eller Karl Gerhards Vaduvill, med Gerhard själv i ensemblen.

Åren 1957–1960 var hon anställd vid Folkteatern i Göteborg där hennes första roll var som Sophie i danske Johann Ludvig Heibergs komedi Nej med Sven Wollter som kandidat Hammer. Den rollen gjorde hon även i debuten på TV-teatern 1961, men då med Lars Lind som Hammer. På Folkteatern medverkade hon också i Geyers lustspel Levande ljus med Max Hansen, Nelly i Synges Hjälten på den gröna ön och som Dorine i Molières Tartuffe med med Cleas Gill.

Söderbloms karriär som film- och TV-skådespelare inleddes i mitten av 1950-talet med Alf Kjellins Flickan i regnet men hon gjorde också en tjänsteflicka i Ingmar Bergmans Sommarnattens leende.

År 1958 kom det stora publika genombrottet med huvudrollen som balettdansösen Maj i Göran Genteles film Fröken April med Gunnar Björnstrand, Jarl Kulle och Gaby Stenberg. Året därpå hade hon en stor roll i Genteles film Sängkammartjuven och har därefter medverkat i dryga fyrtiotalet produktioner.[4]

Frilansår i StockholmRedigera

1960 flyttade hon till Stockholm och var under några år verksam som frilansskådespelare och medverkade i Marcel Archards komedi Tokan på Lilla teatern (1961) med Agneta Prytz och Gunnar Björnstrand som följdes av den läspande Klärchen i Benatzkys operett Vita HästenOscarsteatern. Samma år arbetade hon och Gösta Ekman för första gången ihop, när hon spelade en av kungens döttrar och han gjorde titelrollen i Swinarskis pjäs Akilles och jungfruarnaStockholms stadsteater.

Söderblom var med i Karl Gerhards sista uppsättning Mitt bedårande jag som gavs på Vasateatern 1964 och därefter i Sandro Key-Åbergs O: 24 scenprator på Lilla teatern med Lena Granhagen, Gerd Hagman, Olof Thunberg, Håkan Serner och Nils Eklund.

1962 medverkade hon med Eartha Kitt, Jan Malmsjö och Lill Lindfors i Åke Falcks TV-program Kaskad, som samma år vann Guldrosen vid festival i Montreux.

Stockholms stadsteater med meraRedigera

1966 engagerades hon av Frank Sundström till Stockholms stadsteater där hon sedan var verksam till 2008.[4] Till en början ingick hon i den ordinarie ensemblen och spelade bland annat med Nils Poppe och Bengt Virdestam i John Antrobus satir Sprutt. Hon gjorde Tonka i Ernst Günthers uppsättning av Martin Sperrs Jaktscener, Celia i Ben Jonsons elisabetanska komedi Volpone och Masja i Otomar Krejcas uppsättning av Tjechovs Måsen (1969). Krejca hade inte hittat den Masja han ville ha när han fick syn på Söderblom som utan att göra något prov fick rollen. Föreställningen blev en stor kritiker- och publikframgång och gästspelade på teaterbiennalen i Venedig och på Krejcas egen teater Divadlo za branou (Teatern bakom porten) i Prag.

Säsongen 1975-76 spelade hon först Charlotta Ivanovna och sedan Varja i Tjechovs Körsbärsträdgården och därefter Wendla Bergman i Frank Wedekinds Längtan och den följdes året efter av Elise i Den girige av Molière i regi av gästregissören Yves Bureau.

Söderblom började 1971 sitt samarbete med Suzanne Osten i föreställningen Tjejsnack (av Osten och Margareta Garpe) som spelades som uppsökande verksamhet i stadsteaterns regi. Den följdes av pjäser som Bellman, blomman, baby och bruden, Kärleksföreställningen och Föräldrarna som gavs på Klarateatern. Den perioden kan betraktas som en inledning på det som blev det fristående Unga Klara.

Tillsammans med Britt Edwall skrev Söderblom 1974 pjäsen Siden, sammet, trasa, lump som regisserades av Gösta Ekman. Samarbetet med Ekman nådde en av sina höjdpunkter med barnserien Mumlan som sändes på TV 1973. Med Ekman medverkade hon även i radiounderhållningen Kabaré Öppen Kanal och de gjorde 1978 i Sveriges magasin nio korta avsnitt om det omaka paret Karin och Gunnar i Herr och fru Papphammar.

Hon gjorde under 1970-talet enstaka roller vid TV-teatern som i kortfilmen Elsa får piano (1973) efter Fritiof Nilsson Piratens novell med Hans Alfredson i en av rollerna och i Tjechovs enaktare Ett frieri (1974) med Keve Hjelm och Ingvar Hirdwall.

Söderblom debuterade 1977 som regissör med 70-kortsrevyn med texter av Bodil Malmsten, Carl Zetterström och Kjell Alinge.

Regissör SöderblomRedigera

1980-1983 var hon tjänstledig från stadsteatern för ett engagemang vid den återupptagna TV-teaterensemblen. Där gjorde bland annat Ingrid i Christian Lunds TV-film Vårt dagliga bröd, Bertha i Strindbergs Kamraterna, Mrs Webb i Thornton Wilders Vår stad, Tant Mina i Herr Sleeman kommer av Hjalmar Bergman och Doris i Håkan Ersgårds kriminalserie Spanarna.

Efter sejouren på TV-teatern återkom hon till Stockholms stadsteater för rollen som Beatrice-Joanna i Middleton/Rowleys elisbethanska skådespel De förbytta (The Changeling) men var i huvudsak verksam som regissör. En figur som hon spelade med förtjusning, även på scen, var Slösa från Birgitta Lilliehööks tecknade serie om de båda flickorna Spara och Slösa. Första gången med Bibi Andersson på en amnestysoaré på Göta Lejon 1981. Söderbloms sista sceniska roll var just som Slösa i Spara och SlösaSoppteatern 1993.

Bland hennes regiuppdrag kan framhållas Ensamma hjärtan av Beth Henley (1989), Leka med elden av August Strindberg (1995) och Carin Mannheimers Rika barn leka bäst (1996) om fem bankanställda kvinnor som blir uppsagda, men då öppnar en bordell. Med bland andra Pia Johansson, Lis Nilheim, Iwa Boman och Lena Dahlman i rollistan.

Vid sidan av Stockholms stadsteater har Söderblom bland annat regisserat Var du tog du elden? med Bibi Andersson, Margaretha Byström och Iréne Lindh som gavs på Strindbergsfestivalen 1996 och TiraMisu med Mi Ridell 2007.

Hon regisserade också kortfilmen Annalisa och Sven (2007) med Annalisa Ericson och Sven Lindberg.

Skådespelare Söderblom kan man dock fortfarande få se på film och i teveserier som Skärgårdsdoktorn, Torsk på Tallin och i En fot i graven där hon återförenades med Gösta Ekman

I januari 2018 var Söderblom en av prisutdelarna av guldbaggen för årets film på Guldbaggegalan tillsammans med Anita Wall och Inga Landgré.

PrivatlivRedigera

Åren 1957[6] till 1973 var hon gift med skådespelaren Ove Tjernberg (1928–2001) och fick sonen Per Tjernberg. 1978 gifte hon sig med konstnären Leif Zetterling (född 1940).[5]

Filmografi (ej komplett)Redigera

RollerRedigera

RegiRedigera

Teater (ej komplett)Redigera

RollerRedigera

År Roll Produktion Regi Teater
1953 Ett fruntimmer Kärleksdrycken (Mandragola)
Niccolò Machiavelli
Lars Barringer Atelierteatern[7]
Bella Tiger-Harry
Tore Zetterholm
Bo Swedberg Atelierteatern[8]
1954 Muriel Sex i elden (Out of the Frying Pan)
Francis Swann
Knut Lindblad Atelierteatern[9]
Annette Fruns salig mor
Georges Feydeau
Knut Lindblad Atelierteatern[10]
1955 Sookey

Daisy

Katt på hett plåttak

Tennesse Williams

Åke Falck Göteborgs stadsteater
1956 Medverkande Stig Lommers sommarrevy 1956,

Stig Lommer

Stig Lommer Idéonteatern
1956 Jane Broadbent Vad vet mamma om kärlek? (The Reluctante Debutante)

William Douglas-Home

Per Gerhard Vasan
1957 Maria Levande ljus (Beim Kerzenlicht)

Siegfried Geyer

Mats Johansson Folkteatern, Göteborg
1958 Nelly Hjälten på den gröna ön
John Millington Synge
Mats Johansson Folkteatern, Göteborg[11]
Sally Middleton Turturduvans röst
John van Druten
Lars Gerhard Norberg Folkteatern, Göteborg[12]
1959 Romans på slottet
Staffan Tjerneld och Kai Normann Andersen
Jackie Söderman Folkteatern, Göteborg[13]
1959 Medverkande Två träd eller Karl Gerhards vaduvill

Karl Gerhard, Hans Alfredson, Tage Danielsson

Hasse Ekman Idéonteatern
1961 Rannsakningsdomarens hustru Tokan
Marcel Achard
Tom Dan-Bergman Lilla Teatern[14]
Klärchen Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky
Egon Larsson Oscarsteatern[15]
1963 Pia Älskarinneleken

Lennart Arno

Göran Graffman Stockholms stadsteater
1964 Margot Dit peppar'n växer (High Street China)

Richard Kane

Håkan Ersgård Alléteatern
1964 Alice Montego Mitt bedårande jag (Photo-Finish)
Peter Ustinov
Gerda Wrede Vasateatern[16]
1964 Marie Thérèse Match

Michel Fermaud

Tom Dan-Bergman Lilla teatern
1965 Medverkan O: 24 scenprator

Sandro Key-Åberg

Claes von Rettig Lilla teatern
1966 Frun Sprutt

John Antrobus

Göran Graffman Stockholms stadsteater
1968 Tonka Jaktscener
Martin Sperr
Ernst Günther Stockholms stadsteater
1968 Celia Volpone

Ben Jonson

Göran O. Eriksson Stockholms stadsteater
1969 Masja Måsen

Anton Tjechov

Otomar Krejca Stockholms stadsteater
1970 Medverkade Buss på stan

Jan Bergquist / Hans Bendrik

Jan Bergquist Stockholms stadsteater
1975 Charlotta Ivanova och

Varja

Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Jan Håkanson Stockholms stadsteater
1976 Wendla Bergmann Längtan
Frank Wedekind
Jonas Cornell Stockholms stadsteater
Élise Den girige
Molière
Yves Bureau Stockholms stadsteater
1980 Susanne Fabriksflickorna; makten och härligheten

Susanne Osten / Margareta Garpe

Susanne Osten Riksteatern

(samproduktion med Stockholms stadsteater)

1983 Beatrice-Joanna De förbytta (The Changeling)

Thomas Middleton/William Rowley

Jonas Cornell Stockholms stadsteater
1989 Modern Sex roller söker en författare

Luigi Pirandello

Johan Bergenstråhle Stockholms stadsteater
1991 Laura Belinder Gröna hissen

Avery Hopwood

Hans Bergström Vasateatern (Vasan)
1993 Slösa Spara och Slösa

Gunnar Ohrlander / Lena Persson

Axelle Axell Stockholms stadsteater

RegiRedigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1977 70-kortsrevyn Bodil Malmsten, Carl Zetterström (Calle Z) m.fl. Stockholms stadsteater
1988 Ensamma hjärtan
Beth Henley Stockholms stadsteater
1994 Leka med elden
August Strindberg Stockholms Stadsteater
Alla tiders kvinnor
Kent Andersson, Aristofanes, Margaret Atwood, Iwa Boman, Bertolt Brecht, Euripides, Lars Forssell, John Gay, Ludovic Halevy, Carl von Linné, Federico Garcia Lorca, Henri Meinat, Milena Milani,
Molière, Sven Hugo Persson, Tadeusz Ròzewicz, August Strindberg, Lena Söderblom, Anton Tjechov
Stockholms Stadsteater
1996 Rika barn leka bäst
Carin Mannheimer Stockholms stadsteater

RadioteaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi
1960 Fanny Han som sålde sin fru
David Tutaev
Staffan Aspelin[17]
1968 Hembiträdet Mary Den skalliga primadonnan
Eugène Ionesco
Ernst Günther[18]

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, Version 1.02, Sveriges Släktforskarförbund (2004).
  2. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  3. ^ [a b] Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  4. ^ [a b c d] ”Lena Söderblom”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=64864&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dlena+s%C3%B6derblom%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 23 juli 2012. 
  5. ^ [a b] Ingen går upp mot morfar Hemmets Journal 13 juli 2012. Åtkomst 8 juli 2013.
  6. ^ SÖDERBLOM-TJERNBERG, MAGDALENA (LENA) E, skådespelerska, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1266.
  7. ^ ”Kärleksdrycken, 1953 :: föreställning”. Carlotta. http://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/1022311. Läst 18 juli 2019. 
  8. ^ ”Tiger-Harry, 1953 :: föreställning”. Carlotta. http://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/1022312. Läst 18 juli 2019. 
  9. ^ ”Sex i elden, 1954 :: föreställning”. Carlotta. http://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/1022313. Läst 18 juli 2019. 
  10. ^ ”Apollo från Bellac, 1954 :: föreställning”. Carlotta. http://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/681570. Läst 18 juli 2019. 
  11. ^ Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 10. 3 januari 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-01-03/2/10. Läst 9 juni 2018. 
  12. ^ Ebbe Linde (24 augusti 1958). ”'Turturduvans röst' i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-08-24/228/24. Läst 8 juni 2018. 
  13. ^ S-m (2 maj 1959). ”Älskvärd romans på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-05-02/117/17. Läst 9 juni 2018. 
  14. ^ 'Tokan' på Lilla Teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 25 februari 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-02-25/54/12. Läst 22 augusti 2015. 
  15. ^ Folke Hähnel (7 december 1961). ”Värdshuset Vita Hästen åter öppnat på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-12-07/332/16. Läst 22 augusti 2015. 
  16. ^ ”Mitt bedårande jag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14081&pos=486. Läst 6 maj 2016. 
  17. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 47. 29 september 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-09-29/265/47. Läst 18 mars 2016. 
  18. ^ ”Den skalliga primadonnan”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/647898?programid=4453. Läst 12 maj 2017. 

Externa länkarRedigera