Öppna huvudmenyn

Egon Larsson

svensk operettsångare, skådespelare

Egon Malte Larsson, född 30 oktober 1914 i Matteus församling i Stockholm, död 7 februari 1989 i Helsingborg,[1] var en svensk operettsångare, skådespelare, dansare, regissör, koreograf, kompositör och textförfattare.

Egon Larsson
Egon Larsson i Blåjackor på Oscarsteatern 1951.
Egon Larsson i BlåjackorOscarsteatern 1951.
FöddEgon Malte Larsson
30 oktober 1914
Stockholm, Sverige
Död7 februari 1989 (74 år)
Helsingborg, Sverige
Aktiva år1933–1988
MakaGun Larsson
(1941–1968)
Eva Larsson
(1971–1989)
IMDb SFDb

Innehåll

BiografiRedigera

Larsson var son till Erik Martin Larsson (1885–1948) och Ida Persson (1882–1960). Han studerade mellan 1930 och 1931 vid Kungliga Teaterns balettskola. Därefter dansstudier hos Sven Tropp. Mellan 1933 och 1935 var han engagerad vid Oscarsteatern i Stockholm dit han återkom både som regissör och koreograf vid flera tillfällen under karriären. Han var operettcharmör på Stora Teatern i Göteborg, Hippodromteatern i Malmö och Södra Teatern i Stockholm.[2]

Han hade stora framgångar på Scalateatern i Stockholm både som regissör och skådespelare, här kan nämnas bland annat Min syster och jag, Kung för en natt och Alltsedan Adam och Eva. Egon Larsson var under många år anställd av Sandrews som regissör, koreograf och skådespelare på Oscarsteatern i Stockholm, där han fick sitt smeknamn - "Mr Oscars". Senare engagerades han av Malmö Stadsteater och blev dess komiska ankare i många år.

På äldre dar bosatte han sig i Helsingborg där han bland annat svarade för koreografin till några av Nils Poppes lustspel på Fredriksdalsteatern. Han gjorde också koreografier till två revyer "Varvet runt" samt "Svea allting flyter" på Skånska Teatern i Landskrona.

Han började också i Helsingborg ett framgångsrikt samarbete med Nöjesteatern, som då var verksamt i Helsingborgs konserthus. Han fick ett nära samarbete, mer eller mindre som far och son med Anders Aldgård som resulterade i flera stora succéer. När Nöjesteatern kom till Malmö och Pildammsteatern var Egon Larsson dess regissör och ansvarig för teaterns exempellösa framgång som bland annat resulterade i etableringen i Malmö i och med övertagandet av Nya Teatern, numera Nöjesteatern.

Larsson hade två döttrar med sin första hustru sångerskan Gun Larsson, nämligen skådespelarna Gunilla och Chatarina Larsson. Han hade en son med sin andra hustru sångerskan Eva Larsson, pianisten och kompositören Lalle Larsson.

FilmografiRedigera

KoreografiRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1933 Pirat De tre musketörerna
Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky
Nils Johannisson Oscarsteatern[3]
1942 Medverkande Glada gatan, revy
Ch. Henry och Einar Molin
Gideon Wahlberg Odeonteatern, Stockholm[4]
1943 Medverkande Marsch till Söder, revy
Dardanell, Dix Dennie, Åke Balltorp
Karl Kinch Södra Teatern[5]
1946 Medverkande Ett lysande elände, revy
Karl Gerhard
Hasse Ekman Oscarsteatern[6]
Sam Eskapad
Lajos Lajtai och Staffan Tjerneld
William Mollison Oscarsteatern[7][8]
1947 Medverkande Trivsel-Sverige, revy
Karl Gerhard
Gösta Terserus Oscarsteatern[9]
1948 Medverkande Stockholm hela dan, revy
Kar de Mumma
Douglas Håge Södra Teatern[10]
1949 Medverkande Söder ställer ut, revy
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock
Sven Paddock
Egon Larsson
Södra Teatern[11]
1950 Medverkande Farväl till 40-talet, revy
Kar de Mumma
Sven Paddock Södra Teatern[12]
1951 Sam Blåjackor
Lajos Lajtai och Lauri Wylie
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[13]
1954 Boni Kanscianu Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Egon Larsson Oscarsteatern[14]
1955 Celestin Lilla helgonet
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Ivo Cramér Oscarsteatern[15]
1956 Boris Adzinidzinadze Can-Can
Cole Porter och Abe Burrows
Ivo Cramér Oscarsteatern[16]
1957 Cirkusprinsessan
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Egon Larsson Oscarsteatern[17]
Jimmy Smith No, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar
Egon Larsson Oscarsteatern[18]
1958 Joseph Calicot Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall
Ivo Cramér Oscarsteatern[19]
1961 Leopold Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky
Egon Larsson Oscarsteatern[20]
1962 K.G. Balck Tre valser
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson
Ivo Cramér Oscarsteatern[21]
1963 Domare Corrumpus Lås in Era döttrar
Laurie Johnson, Lionel Bart och Bernard Miles
Ivo Cramér Oscarsteatern[22]
1968 Galanta intriger
George Farquhar, Ernst van Altena, Jack Popplewell och Jurriaan Andriessen
Egon Larsson Malmö stadsteater[23]
1979 Giovanni Vi betalar inte, vi betalar inte
Dario Fo
Hans Polster Helsingborgs stadsteater[24]

Regi (ej komplett)Redigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1949 Söder ställer ut, revy
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock Södra Teatern
Regi tillsammans med Sven Paddock[11]
1953 Grattis, grattis, revy
Folkan
1954 Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach Oscarsteatern[14]
1956 Scala i gala, revy
Scalateatern[25]
1957 Cirkusprinsessan
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald Oscarsteatern[17]
No, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar Oscarsteatern[18]
1958 Skratta gärna åt oss, revy
Scalateatern[25]
1961 Alltsedan Adam och Eva
Poul Sørensen och Erik Fiehn Scalateatern[25]
Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky Oscarsteatern[20]
1965 Ta av dej skorna, revy
Povel Ramel och Beppe Wolgers Turné[26]/
Idéonteatern[27]
1968 Galanta intriger
The Beaux' Stratagem
George Farquhar, Ernst van Altena, Jack Popplewell och Jurriaan Andriessen
Översättning Olov Jonason och Gunnar Wersén
Malmö stadsteater[23]

KoreografiRedigera

År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1948 Stockholm hela dan, revy
Kar de Mumma Douglas Håge Södra Teatern[10]
1949 Söder ställer ut, revy
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock Sven Paddock
Egon Larsson
Södra Teatern[11]
1951 Blåjackor
Boys in Blue
Lajos Lajtai och Lauri Wylie
Översättning S.S. Wilson och Roland Levin
Sven Aage Larsen Oscarsteatern

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ ”Egon Larsson”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61493&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3degon+larsson%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 6 juli 2014. 
  3. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 190. Libris 784760 
  4. ^ Lbk (27 september 1942). ”'Glada gatan' på Odéonteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-09-27/262/13. Läst 31 januari 2016. 
  5. ^ Oscar Rydqvist (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016. 
  6. ^ Sten af Geijerstam (2 mars 1946). ”Oscars: 'Ett lysande elände'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-03-02/60/5. Läst 6 februari 2016. 
  7. ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015. 
  8. ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015. 
  9. ^ 'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015. 
  10. ^ [a b] Sten af Geijerstam (2 januari 1948). ”Revypremiärer på Södran, Folkets hus och Odéon: Södran: 'Stockholm hela dan'”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-01-02/1/14. Läst 10 februari 2016. 
  11. ^ [a b c] Perpetua (2 januari 1949). ”Revynytt på tre fronter: Ögonfägnad på Södran”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-01-02/1/12. Läst 14 februari 2016. 
  12. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 17 februari 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-02-17/46/26. Läst 5 augusti 2017. 
  13. ^ ”Blåjackor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25021&pos=13. Läst 3 juni 2015. 
  14. ^ [a b] ”Czardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25017&pos=23. Läst 24 juni 2015. 
  15. ^ Folke Hähnel (20 augusti 1955). ”'Lilla helgonet' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-08-20/224/6. Läst 31 augusti 2015. 
  16. ^ Folke Hähnel (17 mars 1956). ”'Can-Can' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-03-17/75/12. Läst 22 augusti 2015. 
  17. ^ [a b] Hl (16 februari 1957). ”'Cirkusprinsessan' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1957-02-16/46/10. Läst 31 augusti 2015. 
  18. ^ [a b] ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25018&pos=108. Läst 15 juni 2015. 
  19. ^ ”Madame Pompadour”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25019&pos=94. Läst 26 juni 2015. 
  20. ^ [a b] Folke Hähnel (7 december 1961). ”Värdshuset Vita Hästen åter öppnat på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-12-07/332/16. Läst 22 augusti 2015. 
  21. ^ ”Tre valser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24986&pos=156. Läst 11 juni 2015. 
  22. ^ Folke Hähnel (22 februari 1963). ”Oscars: Sedesam våldtäktsmusical”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-02-22/52/18. Läst 31 augusti 2015. 
  23. ^ [a b] Sven Barthel (11 februari 1968). ”Fatal stillöshet”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/tidning/1968-02-11/40/17. Läst 23 januari 2017. 
  24. ^ Ruth Halldén (22 september 1979). ”God farsafton”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1979-09-22/257/14. Läst 16 juni 2018. 
  25. ^ [a b c] Mago (1988). Klä av, klä på... Tecknat och antecknat. Stockholm: Författarförlaget. Libris 7596353. ISBN 9170545723 
  26. ^ Barbro Hähnel (17 maj 1965). ”Texttorka men fin musik i 'Ta av dej skorna'”. Dagens Nyheter: s. 19. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-05-17/132/19. Läst 22 januari 2016. 
  27. ^ Barbro Hähnel (25 september 1965). ”Skärpt ton på Idéon”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-09-25/260/14. Läst 22 januari 2016. 

Externa länkarRedigera