Suzanne Osten

svensk dramatiker, regissör, författare och professor i regi

Carlota Suzanne Osten, född 20 juni 1944 i Essinge församling, Stockholm,[1] är en svensk dramatiker, regissör, författare samt tidigare teaterchef och professor.

Suzanne Osten
Suzanne Osten, 1989.
Suzanne Osten, 1989.
Född20 juni 1944 (79 år)
Essinge församling, Stockholm
YrkeDramatiker, regissör, författare, teaterchef, professor
NationalitetSverige svensk
SpråkSvenska
Noterbara verkBröderna Mozart
SläktingarGerd Osten (mor)
Karl Ekbom (morfar)

Biografi redigera

Suzanne Osten föddes på Stora Essingen i Stockholm. Hon är dotter till finmekanikern Karl Osten (1912-1970) och filmkritikern Gerd Osten (född Ekbom, 1914-1974), vars frustrerade strävan efter att få möjlighet att regissera film i en manligt dominerad filmvärld kom att bli föremål för dottern Suzannes debutfilm Mamma (1982). Fadern var tysk socialdemokrat och motståndsman som på flykt undan nazistregimen hade kommit till Sverige. Föräldrarna gifte sig 1941 men skilde sig när Suzanne Osten var liten. Hon tog studenten vid den kreativt inriktade Viggbyholmsskolan 1963 och studerade därefter konst[förtydliga], litteraturhistoria och historia på Lunds universitet.

Teater redigera

Hon grundade en av Sveriges första fria teatergrupper, Fickteatern, och inledde där också sin regibana i slutet på 1960-talet. 1971 fortsatte hon till Stockholms stadsteater, som kom att bli hennes fasta punkt under flera decennier. Där blev hon en ledande personlighet i utvecklingen av tidens politiskt engagerade teater. Tillsammans med Margareta Garpe skrev hon pjäser som Tjejsnack (1971), som var riktad till tonårstjejer. Några sånger från denna, som till exempel den feministiska kampsången Vi måste höja våra röster, finns med på skivan Sånger om kvinnor som utgavs samma år. Senare skrev Osten och Garpe pjäserna Kärleksföreställningen (1973), Jösses flickor (1974) och Fabriksflickorna (1980). I alla dessa pjäser fanns en tydlig koppling till Grupp 8.

Suzanne Osten är en av de ledande pionjärerna inom utvecklingen av teater för barn och unga, även med stor uppmärksamhet internationellt. 1975 grundade hon en speciell avdelning inom Stockholms stadsteater för detta ändamål, Unga Klara, för vilken hon verkade som regissör[2] och konstnärlig ledare fram till sommaren 2014. På grund av besparingskrav och omstruktureringar inom stadsteatern frikopplades Unga Klara 2010 och har därefter tvingats överleva som en fristående teater – om än i sina tidigare lokaler i Kulturhuset Stadsteatern – under Ostens ledning med en helt ny, osäker finansieringsbörda. För ensemblen har hon skrivit barnteater, ofta influerad av psykoanalytiker såsom Alice Miller.

På senare år har hon också regisserat på andra teatrar och i andra genrer, som operetten Glada änkanFolkoperan 2008 och produktioner på Göteborgs Stadsteater. I juli 2014 regisserade hon det stora nordiska samprojektet, queeroperan Magnus–MariaÅland, vilket bland annat åtföljdes av Ålands första prideparad och med gästspel i flera länder.[3] Hon har gjort flera produktioner på Radioteatern. Hon har skrivit böcker, pjäser och filmmanus. Hon håller dessutom föreläsningar och workshops i Sverige och utomlands.

Film redigera

Osten började med att arbeta med två tv-filmer, Moa, Östen och Stella (manus, 1974) och Barn i Afrika (med-regi, 1978), innan hon långfilmsdebuterade med Mamma (1982). Hennes filmer behandlar bland annat politiska fenomen, som till exempel Skyddsängeln, med problematiken kring den politiska terrorismen i fokus (med utgångspunkt i förra sekelskiftet och de legitima kraven på demokrati), och Tala! Det är så mörkt, om nynazismens framväxt under 1980- och 1990-talen, samt dess orsakssamband med arbetslöshet och rotlöshet bland dagens unga. Hon har också baserat filmer på sin egen uppväxt, såsom Mamma, Bengbulan (1996) och Flickan, mamman och demonerna (2016).[4] Ofta skildrar filmerna utsatta barn i splittrade familjer där modern är psykiskt sjuk eller frånvarande.

I flera filmer har hon använt sig av sina medarbetare från stadsteatern och Unga Klara i uppmärksammade formexperiment som Bröderna Mozart (1986) med Etienne Glaser, Philip Zandén med flera. För denna fick hon 1987 en Guldbagge för "Bästa regi". Det var också den filmen som statsminister Olof Palme såg på bio tillsammans med sin hustru Lisbeth samma kväll som han sköts till döds. Osten har även erhållit andra filmpriser internationellt för olika filmer.

År 2005 spelade Osten in sin nionde långfilm sedan debuten 1982, Wellkåmm to Verona, med Jan Malmsjö, Ghita Nørby och Erland Josephson i huvudrollerna som pensionärer på ett äldreboende.

Professor och barnfilmambassadör redigera

Åren 1995-2009 var Osten professor i regi vid Dramatiska Institutet. År 2000 utsågs hon till hedersdoktor vid Lunds universitet. För sitt arbete har hon mottagit en rad utmärkelser världen över.

I november 2014 utsågs Osten till Sveriges första filmambassadör för Svenska Filminstitutet. I denna roll ska hon verka för att sprida intresse och kunskap om barnfilm, att inspirera till utveckling av mer "verklighetsnära", realistisk barn- och ungdomsfilm som motvikt till vad hon ser som mer "orealistisk" underhållningsfilm. Hon ska också arbeta för utveckling av forskning inom barn- och ungdomsfilm och om hur den unga publiken egentligen upplever denna.[5]

Hon har en dotter, Hanna Hartleb, född 1965, tillsammans med dokumentärfilmaren Rainer Hartleb.

Verklista redigera

 
Suzanne Osten under Dramatens höstsamling i augusti 2015. Osten gästade Dramaten för första gången med David Grossmans Falla ur tiden.

Filmografi redigera

I nedanstående lista är Suzanne Osten ansvarig för både manus och regi, utom där detta nämns.[6]

Teater redigera

Regi (ej komplett) redigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1971 Tjejsnack
1973 Kärleksföreställningen
1974 Jösses flickor, befrielsen är nära
Suzanne Osten och Margareta Garpe Stockholms stadsteater
1980 Fabriksflickorna, makten och härligheten
Margareta Garpe och Suzanne Osten Stockholms stadsteater
2009 Publiken
El público
Federico García Lorca
Översättning Lars Bjurman
Göteborgs stadsteater
2012 Flygräddare
Ann-Sofie Bárány Unga Klara/
Riksteatern
2014 I Annas garderob
Ann-Sofie Bárány Göteborgs stadsteater
2016 Falla ur tiden
Nofel michutz lazman
David Grossman Dramaten[7]
2018 Fenix
Ann-Sofie Bárány Dramaten
2019 Ett självmords anatomi
Anatomy of a suicide
Alice Birch
Översättning Anna Kölén
Malmö Stadsteater
2020 Furstinnan av Amalfi
The Duchess of Malfi
John Webster
Översättning Per Lysander
Dramaten
2021 Buster Keaton på månen
Gunilla Linn Persson Unga Klara
2022 Temps mort
Lars Norén Kulturhuset Stadsteatern
2023 Konspiration
Erik Uddenberg Dramaten

Bibliografi (urval) redigera

Nedan listas

  • Barndom, feminism och galenskap : Osten om Osten (tillsammans med Helena von Zweigbergk). Stockholm: Alfabeta, 1990.
  • Papperspappan. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1994.
  • Flickan, mamman och soporna. Stockholm: Bromberg, 1998.
    • Mamman, flickan och demonerna. Brombergs, 2016.
  • Mina meningar : essäer, artiklar, analyser 1969-2002. Hedemora: Gidlund, 2002.
  • Hemliga masker : ett konstnärligt forskningsprojekt (tillsammans med My Walther och Unga Klara). Södertörn : Södertörns högskola, 2006.
  • Babydrama : en konstnärlig forskningsrapport. Stockholm: Dramatiska institutet, 2009.
  • Nio pjäser på Unga Klara, urval och efterord av Suzanne Osten. Stockholm: Themis, 2009.
  • Det allra viktigaste : dagbok. Möklinta: Gidlund, 2013.
  • Vem tror hon att hon är, Suzanne Osten? En självbiografi i tre akter. Stockholm: Ordfront 2021.

Priser och utmärkelser (urval) redigera

Referenser redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 2000: Osten, Carlota Suzanne (1944-06-20) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  2. ^ "Aktuellt namn: Suzanne Osten" När Var Hur 1984, sid 246, Forum, Ljungföretagen, Örebro 1983
  3. ^ ”Suzanne Osten gör opera över könsgränserna”. Dagens Nyheter. 15 juli 2014. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/scen/suzanne-osten-gor-opera-over-konsgranserna/. Läst 1 juni 2022. 
  4. ^ ”Bengbulan (1996) – Svensk Filmdatabas”. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=22285#about-the-film. Läst 28 augusti 2018. 
  5. ^ ”Suzanne Osten – Sveriges första filmambassadör”. SVT Nyheter. 20 november 2014. https://www.svt.se/kultur/film/suzanne-osten-sveriges-forsta-filmambassador. Läst 1 juni 2022. 
  6. ^ "Insatser". Svensk Filmdatabas. Läst 25 april 2016.
  7. ^ ”Falla ut tiden”. Dramaten. Arkiverad från originalet den 25 december 2016. https://web.archive.org/web/20161225081633/http://www.dramaten.se/Repertoar-arkiv/Falla-ur-tiden/. Läst 24 december 2016. 
  8. ^ ”Svenska ASSITEJ - ASSITEJ Sweden”. assitej.se. 7 februari 2019. Arkiverad från originalet den 7 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190207020403/https://www.assitej.se/www3/prix2.asp. Läst 1 juni 2022. 
  9. ^ ”Guldbagge Awards (1987)”. IMDb. http://www.imdb.com/event/ev0000307/1987/1/. Läst 1 juni 2022. 
  10. ^ [a b c d e] ”Suzanne Osten | Nordic Women in Film”. nordicwomeninfilm. https://www.nordicwomeninfilm.com/person/suzanne-osten/. Läst 1 juni 2022. 
  11. ^ ”Han tar humor på djupt allvar Stiftelsen Linköpings kommuns pris till Tage Danielssons minne Fredrik Lindström”. corren.se. 15 augusti 2016. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815151719/http://www.corren.se/nyheter/han-tar-humor-pa-djupt-allvarstiftelsen-linkopings-kommuns-pris-till-tage-danielssons-minnefredrik-lindstrom-4475317.aspx. Läst 1 juni 2022. 
  12. ^ ”Skyddsängeln (1990) - SFdb”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/Item/?type=film&itemid=16146. Läst 1 juni 2022. 
  13. ^ ”Alfons Åberg hyllar Osten”. DN.SE. 1992-10-20. https://www.dn.se/arkiv/kultur/alfons-aberg-hyllar-osten/. Läst 1 juni 2022. 
  14. ^ ”Unga Klara – Vår historia”. Arkiverad från originalet den 14 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160514002310/http://www.ungaklara.se/om-unga-klara/arkiv/. Läst 4 augusti 2016. 
  15. ^ [a b c d e f] ”Suzanne Osten mot nya uppdrag”. HD. https://www.hd.se/2009-06-16/suzanne-osten-mot-nya-uppdrag. Läst 1 juni 2022. 
  16. ^ ”Förteckning över Moastipendiater”. moamartinson.se. 17 mars 2017. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317113303/http://www.moamartinson.se/index.php?option=com_content&view=article&id=55:foerteckning-oever-moastipendiater&catid=25:saellskapet&Itemid=37. Läst 1 juni 2022. 
  17. ^ ”Medaljen Illis quorum meruere labores till tre personer inom kulturområdet”. Regeringskansliet. 1 september 2016. https://www.regeringen.se/artiklar/2016/09/medaljen-illis-quorum-meruere-labores-till-tre-personer-inom-kulturomradet/. Läst 1 juni 2022. 
  18. ^ ”Suzanne Osten får regeringsmedalj”. Svenska Dagbladet. 31 januari 2014. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/4c451d64-4bad-36c1-9a84-ea0f00d6d613/suzanne-osten-far-regeringsmedalj. Läst 1 juni 2022. 
  19. ^ ”Konstnärsnämnden - Gannevik stipendiaterna 2014 utsedda”. Konstnärsnämnden. 6 maj 2021. Arkiverad från originalet den 6 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210506094522/http://www.konstnarsnamnden.se/default.aspx?id=16683. Läst 1 juni 2022. 
  20. ^ ”Osten och Troell får stipendium”. gp.se. 12 maj 2014. https://www.gp.se/1.474873. Läst 1 juni 2022. 
  21. ^ ”Suzanne Osten tilldelas Stig Dagermanpriset”. gd.se. 7 augusti 2016. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160807233429/https://www.gd.se/kultur/suzanne-osten-tilldelas-stig-dagermanpriset. Läst 1 juni 2022. 
  22. ^ Ingela Östlund (30 March 2015). ”Stig Dagermanpriset till Suzanne Osten”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/gavleborg/stig-dagerman-priset-till-susanne-osten. Läst 3 december 2015. 
  23. ^ Teaterförbundet: IRIS-priset till Osten Arkiverad 17 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  24. ^ ”IRIS-priset till Osten”. Scen & Film. 5 juni 2015. https://scenochfilm.se/iris-priset-till-osten/. Läst 1 juni 2022. 
  25. ^ ”Suzanne Osten får Teaterförbundets Guldmedalj”. Teaterförbundet för scen och film. 12 november 2015. https://teaterforbundet.se/suzanne-osten-far-teaterforbundets-guldmedalj-2/. Läst 8 januari 2020. 
  26. ^ ”Guldmedalj till Suzanne Osten – Corren”. corren.se. 12 november 2015. Arkiverad från originalet den 16 november 2015. https://web.archive.org/web/20151116155546/http://www.corren.se/kultur-noje/guldmedalj-till-suzanne-osten-8836634.aspx. Läst 1 juni 2022. 
  27. ^ ”Hederspris till Suzanne Osten och Erik Lundin”. mitti.se. Arkiverad från originalet den 31 december 2019. https://web.archive.org/web/20191231163029/https://mitti.se/noje/hederspris-suzanne-lundin/. Läst 31 december 2019. 
  28. ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2019 - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. Arkiverad från originalet den 7 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200207111019/https://www.kungahuset.se/press/pressmeddelanden/2019/2019pressmeddelanden/medaljforlaningar6juni2019.5.6839717416a59efc50313520.html. Läst 7 februari 2020. 
  29. ^ ”Egensinnig och nyskapande är ledord i själbiografin”. Helagotland. https://helagotland.se/kultur/litteratur/artikel/egensinnig-och-nyskapande-ar-ledord-i-sjalbiografin-och-i-suzanne-ostens-liv-/jnnw73nj. Läst 1 juni 2022. 
  30. ^ ”Anders Carlbergs minnespris 2021: Suzanne Osten prisas för sin livsgärning”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/fryshuset/pressreleases/anders-carlbergs-minnespris-2021-suzanne-osten-prisas-foer-sin-livsgaerning-3143064. Läst 24 november 2021. 
  31. ^ ”Suzanne Osten prisas för sin livsgärning – se prisutdelningen av Anders Carlbergs minnespris”. https://www.youtube.com/watch?v=vf88p0o9ZxE. Läst 24 november 2021. 
  32. ^ ”Hedersguldbaggen går till...”. Svenska Filminstitutet. https://www.filminstitutet.se/sv/se-och-samtala-om-film/biodistributionen/suzanneosten/. Läst 1 juni 2022.  Arkiverad 27 maj 2022 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220527022954/https://www.filminstitutet.se/sv/se-och-samtala-om-film/biodistributionen/suzanneosten/. Läst 1 juni 2022. 
  33. ^ Gjerstad, Leif (2022-03-28). ”Suzanne Osten vinner Bonnier-stipend” (på norska). BOK365.no. https://bok365.no/artikkel/suzanne-osten-vinner-bonnier-stipend/. Läst 1 juni 2022. 

Externa länkar redigera