Lis Nilheim

svensk skådespelare

Karen Lis Nilheim, ibland skrivet Liz Nilheim, född 5 juni 1944 i Stockholm, är en svensk skådespelare.

Lis Nilheim
Lis Nilheim i Hallå där! på Helsingborgs stadsteater 1968.
Lis Nilheim i Hallå där!Helsingborgs stadsteater 1968.
FöddKaren Lis Nilheim
5 juni 1944 (77 år)
Stockholm, Sverige Sverige
Andra namnLiz Nilheim
Aktiva år1962–2008
Betydande roller
Maria i Maria (1975)
Alva i Du är inte klok, Madicken (1979)
1975, Bästa kvinnliga skådespelare
Maria
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Tidiga årRedigera

Lis Nilheim växte upp på Södermalm i Stockholm som dotter till kapellmästaren Karl Nilheim och debuterade när hon bara var femton år som sångerska i hans orkester.

I barn- och ungdomsåren var hon med i ABF:s amatörteater och när hon 1962 slutade gymnasiet började hon på Calle Flygare Teaterskola, som på den tiden hade sina lokaler i Stockholmsförorten Björkhagen. På skolan undervisade, förutom Flygare själv, bland andra Ellen Rasch, Curt Masreliez och Jan Håkansson, blivande regissör på Stockholms stadsteater.

Herbert Stéen som var kapellmästare i Kar de Mumma-revynFolkan såg henne uppträda och rekommenderade henne för Kar de Mumma. Så samtidigt med studierna hos Calle Flygare blev hon engagerad i 1962-års revy och året efter i revyn För vänskaps skull. I ensemblerna syntes förutom Kar de Mumma-habituéer som Lars Ekborg, Stig Järrel, Hjördis Petterson och Inga Gill även Git Gay, Robert Broberg och Stefan Ekman.

Teaterroller och genombrott på TVRedigera

Efter sejouren på Folkan ville både hon och Stefan Ekman byta spår ett tag och sökte sig till Riksteatern där de fick engagemang så på hösten 1964 reste de på turné med George Bernard Shaws Man kan aldrig veta.

Sommaren 1965 uppträdde Nilheim med Robert Broberg igen, nu i revyn PlankTeater Narren vid Gröna Lund. Därefter var hon ett år vid Wasa Teater i Finland och hyllades i pressen för sin insats i wieneroperetten Den sköna lögnerskan av Just Scheu och Ernst Nebhut.

Åren 19671969 hade hon kontrakt på Helsingborgs stadsteater där hennes första uppgift var Fanny i Marcel Pagnols Marius med Lars Passgård, i regi av Lars Göran Carlson. Med i föreställningen fanns också 16-åringen Stellan Skarsgård som gjorde Eldarens roll. Nilheim medverkade bland annat också i Brechts Den kaukasiska kritcirkeln som tog hela ensemblen i anspråk, bland andra teaterchefen själv Per Sjöstrand och Gurie Nordwall, Rune Blomquist, Rut Hoffsten, Per Jonsson, Anna-Greta Bergman och många andra. Den viktiga rollen som Sångaren gjordes av den färgstarke gästen Cornelis Vreeswijk.

Samtidigt med engagemanget på stadsteatern i Helsingborg medverkade Nilheim i TV-produktionerna Något att tala om i framtiden (1968), Harold Pinters Källarvåningen (1969) och i Jan Hemmels TV-serie Frida och hennes vän med Ernst-Hugo Järegård och Gunn Wållgren (1970).

Stockholms stadsteaterRedigera

Efter ett att ha spelat i familjeföreställningen GuldDramaten våren 1970 blev hon på hösten samma år anställd vid Stockholms stadsteater. Men hennes egentliga debut på stadsteatern skedde redan 1966 när hon med kort varsel fick hoppa in för Axelle Axell i revyn Pyton och när denna tillfrisknat fick hon istället ersätta Lena Söderblom i samma uppsättning.

Den första rollen som anställd vid Stockholms stadsteater var som Jenny Eriksson i Hemmet av Kent Andersson och Bengt Bratt i Fred Hjelms regi. När teaterchefen Vivica Bandler sett henne i den uppsättningen bad hon Nilheim att stanna kvar i ensemblen "för evigt."[källa behövs] Det skulle fram till 2009 resultera i över sextio roller.

Hon har genom åren arbetat med de flesta av stadsteaterns regissörer och har fått visa prov på sin mångsidighet som skådespelare. Direkt efter Hemmet följde Johan Bergenstråhles uppsättning av Minns du den stad, som gick för utsålda hus 121 gånger på Stora scenen. Bland övriga roller kan nämnas Natasja i Ragnar Lyths uppsättning av Gorkijs Natthärberget, Ruby Batone i Horace McCoys pjäs Maratondansen, Hustrun i Henning Mankells Antiloperna i regi av Stefan Ekman, Yvonne i Carin Mannheimers Rika barn leka bäst, Vicky Nichols i Terrence McNallys musikal Allt eller inget, Gertrud i Hamlet, Isolde i Rastplats eller Alla gör så av Elfriede Jelinek. Henne varmt om hjärtat ligger också de stora hustrurollerna i tre av Arthur Millers viktigaste pjäser: Beatrice i Utsikt från en bro, Linda Loman i En handelsresandes död och Kate Keller i Alla mina söner.

Nilheim, som gärna sjunger på scen, har också medverkat i kabaré- och musikföreställningar som Kabarett Verboten (1995), Bukowski & Jag (1998) och 50+ går till attack med Bengt Ernryd, Thomas Oredsson och Med Reventberg (2001).

PrivatteaterRedigera

Teaterchefen och regissören Per Gerhard regisserade henne redan 1962 i Kar de Mumma-revyn och hon gjorde en mindre roll i hans uppsättning av Kaktusblomman, på Vasan 1966. Samarbetet med Gerhard återupptogs 1983 med Vasan-uppsättningen av Michael Frayns fars i teatermiljö: Rampfeber med Gösta Bernhard, Inga Gill, Siv Ericks och Martin Ljung. Nilheim hade i den stor framgång med rollen som den oerfarna Tess Ashton som hela tiden tappar sina kontaktlinser. Året därpå följde farsen Gamle Adam av Franz Arnold och Ernst Bach med Carl-Gustaf Lindstedt.

Hon spelade Lilly Atterbom i Ray Cooneys HotelliggarenChinateatern med Suzanne Reuter, Peter Haber och Robert Gustafsson.

Film- och TV-rollerRedigera

1975 gjorde hon i filmen Maria rollen som den ensamstående modern Maria som tar sig an en frigiven fånge. För sin roll mottog hon en Guldbagge för bästa kvinnliga huvudroll 1975.

För en bredare publik är hon känd som hembiträdet Alva i filmatiseringen av Madicken som blev en TV-serie och filmerna Du är inte klok, Madicken (1979) och Madicken på Junibacken (1980). Bland andra filmroller kan nämnas Ann-Marie i Mats Arehns Mannen som blev miljonär och Agnes Bengtsson i Gunnar Hellströms film Raskenstam (1983).

Nilheim spelade 1976 på TV-teatern som Lucietta - som älskar den stilige Filippetto - i Lars-Göran Carlsons Karlar är karlar om sanningen skall fram. Carlsons uppsättning bygger på hans egna bearbetning av Carlo Goldonis venetianska komedi I rusteghi från 1670-talet. Kjell Bergkvist, Birgitta Andersson och Ingvar Kjellson gjorde de andra huvudrollerna.

En annan vilktig TV-teaterroll var som Curleys hustru i Steinbecks Möss och människor med Börje Ahlstedt, Lars Amble och Lars-Göran Carlson.

1985 i TV-serien Lösa förbindelser, där Nilheims rollfigur Stina var med i 23 av seriens 30 avsnitt.

Nilheim har gästspelat i populära TV-serier som Rederiet, Snoken, Sjukan och Tre kronor och hon var 2007 med i Johan Klings film Darling.


Filmografi (urval)Redigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1962 Medverkade Kar de Mumma-revyn 1962

Kar de Mumma

Hasse Ekman Folkan
1963 Medverkade För vänskaps skull

Kar de Mumma

Per Gerhard Folkan
1964 Dolly Man kan aldrig veta (You Never Can Tell)

Georg Bernard Shaw

Bo Forsberg Riksteatern
1965 Rosemary Alltsedan paradiset

J. B. Priestley

Gösta Cederlund Riksteatern
1965-1966 Den sköna lögnerskan

Just Scheu/Ernst Nebhust

Bo Forsberg Wasa teater, Finland
1966 "Våren" av Botticelli Kaktusblomman

Pierre Barillet/Jean-Pierre Grédy

Per Gerhard Vasateatern (Vasan)
1967 Fanny Marius
Marcel Pagnol
Lars Göran Carlson Helsingborgs stadsteater[1]
1968 Ludowika Den kaukasiska kritcirkeln

Bertolt Brecht

Håkan Ersgård Helsingborgs stadsteater
1968 Valerie Pittman Hallå där
Keith Waterhouse och Willis Hall
Håkan Ersgård Helsingborgs stadsteater[2]
1970 Medverkande Guld

Allan Rune Pettersson / Lennart Hellsing

Lars Göran Carlson Dramaten och

Södra teatern, Stockholm

1970 Jenny Eriksson Hemmet

Kent Andersson/Bengt Bratt

Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1970 Gertrude,

Sångerskan

Minns du den stad

Per Anders Fogelström

Johan Bergenstråhle Stockholms stadsteater
1971 Diana Slutet gott, allting gott
William Shakespeare
Jonas Cornell Stockholms stadsteater
1971 Medverkande Mr. President

Jan Bergquist / Hans Bendrik

Jan Bergquist Stockholms stadsteater
1973 Kabarésångerskan An der schönen blauen Donau
Ödön von Horvath
Stockholms stadsteater
Marianne Sinclair m. fl Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Johan Bergenstråhle
Marie-Louise De Geer Bergenstråhle
Stockholms stadsteater
1975 Natasja Natthärberget

Maxim Gorkij

Ragnar Lyth Stockholms stadsteater
1977 Eva Drottningjakten

Göran O. Eriksson/Ragnar Lyth

Ragnar Lyth Stockholms stadsteater
1979 Bezka, piga Två på häst och en på åsna
Oldrich Danek
Thomas Ryberger Stockholms stadsteater
1982 Ruby Batone nr:5 Maratondansen
Horace McCoy
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1983 Rosornas krig
William Shakespeare
Elisabeth G. Söderström Stockholms stadsteater
Tess Ashton Rampfeber
Michael Frayn
Per Gerhard Vasateatern[3]
1984 Gamle Adam
Franz Arnold och Ernst Bach
Per Gerhard Vasateatern[4]
1988 Babe Botrelle Ensamma hjärtan
Beth Henley
Lena Söderblom Stockholms stadsteater
1990 Amy,grevinna de Gosswill Kean
Alexandre Dumas den äldre
Jan Maagaard Stockholms stadsteater
Solveig Isbjörnarna
Jonas Gardell
Annika Silkeberg Stockholms stadsteater
1992 Spara Spara och Slösa

Gunnar Ohrlander / Lena Persson

Axelle Axell Stockholms stadsteater
1995 Medverkade Kabaret Verboten

Jerermy Lawrence

Lars Edström Stockholm stadsteater
1996 Yvonne Rika barn leka bäst
Carin Mannheimer
Lena Söderblom Stockholms stadsteater
1997 Yente Spelman på taket
Jerry Bock, Sheldon Harnick och Joseph Stein
Georg Malvius Stockholms stadsteater
1999 Lilly Atterbom Hotelliggaren
Ray Cooney
Bo Hermansson Chinateatern[5]
Fru Squeers
Fru Snevelicci
Nicholas Nickleby
David Edgar
Georg Malvius Stockholms stadsteater
2003 Vicki Nichols Allt eller inget
Terrence Mcnally och David Yazbek
Marianne Mörck Stockholms stadsteater
2004 Gertrud Hamlet
William Shakespeare
Philip Zandén Stockholms stadsteater
Lärarinnan
Annie
Din stund på jorden
Vilhelm Moberg
Leif Stinnerbom Stockholms stadsteater
2006 Asta
Ulla-Britt
Jösses flickor – Återkomsten
Malin Axelsson
Maria Löfgren Stockholms stadsteater
2007 Hertiginnan av York Richard III

William Shakespeare

Anette Norberg Stockholms stadsteater

BilderRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Barbro Hähnel (12 oktober 1967). ”Hälsingborg: Lagom osentimentalt”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-10-12/277/22. Läst 10 juni 2018. 
  2. ^ Ingvar Holm (4 mars 1968). ”Vitalitet i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-03-04/62/17. Läst 10 juni 2018. 
  3. ^ Marcus Boldemann (24 september 1983). ”Succén är given - Strålande premiärer: Rasande rolig komedi”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-09-24/259/20. Läst 30 augusti 2015. 
  4. ^ Bengt Jahnsson (28 september 1984). ”Slentrian på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 30. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1984-09-28/264/30. Läst 17 september 2016. 
  5. ^ ”Hotelliggaren”. Chinateatern. http://www.chinateatern.se/show/hotelliggaren/. Läst 23 juni 2015. 

Externa länkarRedigera