Perm
299 miljoner – 252 miljoner år före nutid
Period
(System)
Epok
(Serie)
Ålder
(Etage)
Miljoner
år sedan
Trias Äldre trias Indus senare
Perm Loping Changxing 254–252
Wujiaping 259–254
Guadalupe Capitan 265–259
Word 269–265
Road 273–269
Cisural Kungur 284–273
Artinsk 290–284
Sakmara 294–290
Assel 299–294
Karbon Pennsylvania Gzhel tidigare

Guadalupe, tidigare känd som mellersta perm, är en geologisk epok som varade för cirka 273-259 miljoner år sedan, under perioden perm.[1] Epoken är uppkallad efter Guadalupe Mountains i Texas, Nordamerika. Det finns inga säkra lagerföljder från guadalupetiden till lands i Sverige.[2]

Epoken i jordens kronologiRedigera

Geokronologi
 Denna tabell: visa  redigera 
Eon Era Period Epok
Fanerozoikum Kenozoikum Kvartär Holocen (0,01–0)
Pleistocen (2,59–0,01)
Neogen Pliocen (5–2,6)
Miocen (23–5)
Paleogen Oligocen (35–23)
Eocen (57–35)
Paleocen (65–57)
Mesozoikum Krita Yngre krita (100–65)
Äldre krita (146–100)
Jura Yngre jura (161–146)
Mellersta jura (176–161)
Äldre jura (200–176)
Trias Yngre trias (228–200)
Mellersta trias (245–228)
Äldre trias (251–245)
Paleozoikum Perm Loping (260–251)
Guadalupe (271–260)
Cisural (299–271)
Karbon Pennsylvania (318–299)
Mississippi (359–318)
Devon Yngre devon (385–359)
Mellersta devon (398–385)
Äldre devon (416–398)
Silur Pridoli (419–416)
Ludlow (423–419)
Wenlock (428–423)
Llandovery (444–428)
Ordovicium Yngre ordovicium (461–444)
Mellersta ordovicium (472–461)
Äldre ordovicium (488–472)
Kambrium Furong (497–485)
Miaoling (509–497)
Kambriums serie 2 (521–509)
Terreneuve (541–521)
Proterozoikum Neoproterozoikum Ediacara
Kryogenium
Tonium
Mesoproterozoikum Stenium
Ecstasium
Kalymmium
Paleoproterozoikum Staterium
Orosirium
Ryacium
Siderium
Arkeikum Neoarkeikum
Mesoarkeikum
Paleoarkeikum
Eoarkeikum
Hadeikum
Teckenförklaring: Tidsintervallet inom parenteser representerar miljoner år sedan då epoken varade.

KällorRedigera

  1. ^ Cohen, K. M.; Finney, S. C.; Gibbard, P. L.; Fan, J.-X. (1 januari 2020). ”International Chronostratigraphic Chart”. International Commission on Stratigraphy. http://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2020-01.pdf. Läst 23 februari 2020. 
  2. ^ Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist, Maurits Lindström: Sveriges geologi, sid 400, Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-05847-4.