Devon
419 miljoner – 359 miljoner år före nutid
Period
(System)
Epok
(Serie)
Ålder
(Etage)
Miljoner
år sedan
Karbon Mississippi Tournai senare
Devon Yngre devon Famenne 372–359
Frasne 383–372
Mellersta devon Givet 388–383
Eifel 393–388
Äldre devon Ems 408–393
Prag 411–408
Lochkov 419–411
Silur Pridoli tidigare

Devon (uttalas [deˈvoːn]) är en geologisk period i mellersta paleozoikum som följer efter silur och före karbon. Perioden varade för cirka 419–359 miljoner år sedan.[1]

Fanerozoikum
Eon Era Period Miljoner
år sedan
Fanero-
zoikum
Kenozoikum Kvartär 2,6–0,0
Neogen 23–2,6
Paleogen 66–23
Mesozoikum Krita 145–66
Jura 201–145
Trias 252–201
Paleozoikum Perm 299–252
Karbon 359–299
Devon 419–359
Silur 444–419
Ordovicium 485–444
Kambrium 541–485
Protero-
zoikum
Neoprotero-
zoikum
Ediacara tidigare
Se även Geologisk tidsskala.

Begreppets ursprungRedigera

Avlagringar från devon studerades först i Storbritannien, där Roderick Murchison och Adam Sedgwick på 1830-talet iakttog en 3000 meter tjock lagerserie av röda sandstenar (Old Red Sandstone) i Wales, norra England och Skottland, en strandbildning avsatt i sötvattenssjöar eller innanhav, samt i Södra England, i Devonshire en avlagring av grå sandsten, kalksten och skiffer av marint ursprung med marina fossil, vilken de trots de olika bergarterna bedömde som samtida och gav namnet Devon efter landskapet.

Marina bildningar från devon påträffades därefter i nordvästra Tyskland, i Harz, Rhenbergen, i Ural och i östra delen av Nordamerika.

Devon i NordenRedigera

I Sverige finns det inga bergarter från devon, om man bortser från vissa lager på havsbotten söder om Gotland. Man är osäker på om det beror på att betingelserna inte varit rätt för några fossila lager att bildas eller om de senare försvunnit genom vittring. Den komet som slog ned i Dalarna och bildade Siljansringen har daterats till devon. Markytan då kometen träffade jorden verkar dock ha utgjorts av avlagringar från silur.[2]

Däremot finns avlagringar från devon på Spetsbergen, öarna utanför Sognefjorden och Nordfjord samt vid Røros.

Livet under devonRedigera

Mängden fiskarter ökar även, särskilt arter av pansarhajar. Trilobiterna minskar något i antal, medan havsskorpionerna når sin största utbredning. Av bläckfiskarterna minskar ordningen Nautilida med ortoceratiter, medan de första arterna av ammoniter uppträder. Armfotingar når nu sin största utbredning, medan musslor och snäckor endast är svagt representerade. En mängd koraller förekommer, av vilka en del arter ännu finns kvar, medan Graptoliter och Cystidéerna har dött ut.

Av landväxterna märks Rhynia, Horneophyton och Psilophyton. Under devon utvecklades de första landlevande ryggradsdjuren så som Ichthyostega, men det fanns även ett flertal arter av insekter och tusenfotingar.

Under denna tidsperiod återfinns även lämningar från de första svamparna. [3]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Cohen, K. M.; Finney, S. C.; Gibbard, P. L.; Fan, J.-X. (1 januari 2020). ”International Chronostratigraphic Chart”. International Commission on Stratigraphy. http://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2020-01.pdf. Läst 23 februari 2020. 
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  3. ^ http://www.bbc.co.uk/news/science-environment-13363932 BBC 'Missing link' fungi found in Devon pond

Externa länkarRedigera