Ätran
Ätran är en svensk å. Den är 243 km lång inklusive källflöden[1] och är den näst största av de fyra hallandsåarna. Ätran rinner från en mosse i Gullered på 332 meters höjd över havet, genom sydvästra Västergötland och faller ut i Kattegatt vid Falkenberg i Halland. Ån har ett avrinningsområde på 3 343 km². Större delen är skogsbygd. I Ätran finns det möjlighet till laxfiske, främst i Falkenberg.[2] Ån är relativt ren jämfört med omgivande vattendrag[vilka?]. Ätran nedströms Ätrafors kraftverk i Falkenbergs kommun är även efter regeringsbeslut 2006 ett natura 2000-område.
| Ätran | |
| Flod | |
,_photo_from_Falkenberg.JPG) Ätran sedd från Tullbron, Falkenberg.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Region | Europa |
| Bifloder | |
| - vänster | Högvadsån |
| - höger | Assman, Kalvån |
| Landmärke | Tullbron |
| Källa | mosse i Gullered |
| - höjdläge | 332 m ö.h. |
| Mynning | Kattegat |
| Längd | 243 km |
| Flodbäcken | 3 343 km² |
| Vattenföring | |
| - medel | 52,5 m³/s |
| Geonames | 2724363 |
Karta:  Ätran med biflöden (smalare linjer) och avrinningsområde (grå yta) | |
En äldre beskrivning anger, att Ätran från sina källor i Gullereds och Hössna socknar öster om Ulricehamn "tar ett i allmänhet nordligt lopp" samt "kröker strax söder om Vartofta järnvägsstation i sydlig riktning och passerar Ulricehamn och Åsunden". Från utloppet i Åsunden till Falkenberg är avståndet fågelvägen cirka 10 mil. Dalgången kring ån kallas Ätradalen.
Namn
redigeraNamnet kommer från urgemanska aitrą[3] och betyder svällande, ättrig. Det är först belagt från den halländska delen. I den västgötska delen har flera namn använts som bl.a. Laffwa å/Lagan (från lagher[4]) och Forsan. I den halländska delen har även eda[5] förekommit. Även namn som anknyter till lokala orter som Svenljungaån och Falkenbergs ström har använts.[6]
Berggrund och natur
redigeraBerggrunden i Ätrans avrinningsområde är urberg bestående av röd, alkalin, gnejs där Ätran flyter fram i ett sprickdalslandskap.[7][8] I dess nordliga delar har den dock sitt ursprung i kambrosilur och består av kalksten, sandsten och lerskiffer.[7] På berggrunden ligger material som deponerats under senaste istiden, som morän. Vattendraget har haft har sitt nuvarande sträckning sedan senaste istiden. Större delen ligger ovan högsta kustlinjen. Det gick en havsvik upp till strax ovan Yngeredsfors. Marina leror och sand finns därför deponerat nedströms därifrån.[9]
Området delas ofta in i tre eller fyra naturgeografiska typer.[10][6]
Den översta delen ligger mellan Falbygden och sydsvenska höglandet. Den domineras av morän, är kalkrik och till stora delar uppodlad och består annars av mycket lövskog. Där finns platåberg.[7][8][6]. Därefter följer sydsvenska höglandets västsida med kärvare klimat och jordmån. Detta område är till stor del bevuxet med barrskog och innehåller mycket myrmark. Denna del har historiskt varit svårgenomtränglig och landskapsgränsen mellan Västergötland och Halland (och därmed den tidigare landsgränsen mellan Sverige och Danmark) ligger här. I de nedre delarna består jordarterna av sand och grus som överlagrats med lera under senaste istiden. Dessa delar är åter mer bördiga med mycket uppodlad mark samt lövskog.[7][8][6]
I avrinningsområdet är 64 procent av marken skog, 6 procent sjö, 7 procent myr, 11 procent åker och 12 procent övrigt. De största sjöarna i avrinningsområdet är Åsunden (33,9 km²), Fegen (24,2), Sämsjön (9,2), Lönern (7,7) och Kalven (6,6). Totalt finns det omkring 200 km² sjö inom avrinningsområdet.
Sträckning, biflöden och avrinningsområde
redigera| Område/biflod | Avrinnings- område (km²) |
Medel- vattenföring (m³/s) |
|---|---|---|
| Ätran uppströms Åsundens utlopp | 650 | |
| Ätran mellan Åsunden och Assman | 379 | 8 |
| Assman (Lillån) | 652 | 9,5 |
| Ätran mellan Assman och Kalvån | 45 | 24,5 |
| Kalvån (Lillån) | 514 | 8,2 |
| Ätran mellan Kalvån och Högvadsån | 370 | 33,5 |
| Högvadsån | 476 | 8,5 |
| Ätran mellan Högvadsån och havet | 257 | 49 |
| Totalt/slutgiltigt | 3 343 | 52,5 |
Ätrans källa är Äramossen, varifrån flera bäckar rinner ut och snart förenar sig för att bilda Ätran. Därifrån rinner vattendraget först norrut i riktning mot Falköping. Den tar här emot vatten från fler mossar och passerar igenom mindre sjöar.[6] I Västergötland passerar den de mindre sjöarna Sörsjön, Nordsjön, Vinsarpasjö och Lönern. Fram till Åsunden är den 1–2 meter djup och 6–10 meter bred. Efter att de bägge biflödena med namnet Lillån ansluter ökar dess storlek betydligt. Den har ett stridare lopp i Halland än i Västergötland.[11] Den största bifloden är Högvadsån. Andra bifloder är Assman (även kallad Lillån), som rinner ut nära Örsås kyrka, och Kalvån(även den kallad Lillån), som rinner ut nära Östra Frölunda kyrka.
Avrinningsområdet omfattar större delarna av Falkenbergs, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner, samt mindre delar i Falköpings, Borås, Gislaveds, Marks, Hylte och Varbergs kommuner.
Vid Yngeredsfors kraftverk har vattenföringen journalförts. Under perioden 1909–1967 var den i snitt 37,2 m³/s. Det högsta den varit vid något tillfälle är 275 m³/s, medan den som lägst varit 5–7 m³/s. Avrinningen är 460 mm/år.
Miljö & djurliv
redigeraVid utloppet är den uppmätta kvävetransporten 1 300 ton/år och fosfortransporten 20 ton/år.[12] Kväve- och fosfortillförseln är störst i de nedersta delarna, som domineras av jordbruksbygd. När det gäller fosfor är privata avlopp den nästa största mänskligt orsakade källan. För kvävet är reningsverk, nedfall på sjöar och läckage från skog andra källor där mänsklig påverkan medför ett betydande tillskott.[källa behövs]
Det östra delarna av avrinningsområdet har kalkrika jordlager, medan övriga delar kalkas. Halterna av totalt organiskt kol är måttligt höga (med variationer). Kvävehalterna är höga eller måttligt höga, medan metallhalterna är låga eller mycket låga.[12]
En vattenvårdskommitté bildades på initiativ av länsstyrelsen 1970 och ett vattenvårdsförbund har funnits sedan 1973, sedan 2006 som Ätrans vattenråd.[13]
En stor del av den lax som finns i Halland finns i Ätran.[13]
Skydd
redigeraÄtrans källa Äranmoosen är ett naturreservat. Längs ån finns flera andra naturreservat. I Falkenbergs kommun finns Påvadalen, Bergs naturskog och Yttra Berg.
Mänsklig användning (Ätradalen)
redigeraDalgången runt Ätran benämns vanligen Ätradalen. Det är rikt på fornlämningar från brons- och järnåldern.[8]
Utmed Ätran gick den under tusentals år använda hålvägen Redvägen (Ätrastigen), kring vilka många av medeltidens slag ofta stod mellan svenskar och danskar. Flera försvarsanläggningar och skanser, som Slottet vid Vist och Sjönevadsborg finns längs vattendraget. Under 1300-talet var den halländska delen av Ätran vid flera tillfällen riksgräns.
Laxfiske har under lång tid förekommit i vattendraget. Under 1800-talet började det förekomma fisketurism med framförallt turister från England.[14]
Kraftutvinning och industri
redigera| Kraftverk | Fallhöjd (meter)[15] |
Byggd (år)[16] |
Magasin (106 m2)[15] |
 Kraftverkens läge längs vattendraget |
| Ljungafors | 5,3 | - | ||
| Axelfors | 11 | - | ||
| Skåpanäs | 18 | 1957 | 2,7 | |
| Skogsforsen | 14 | 1937 | 1,4 | |
| Bällforsen | 14,7 | 1952 | 1,1 | |
| Yngeredsfors | 28,3 | 1964 | 1,1 | |
| Ätrafors | 23,5 | 1918 | 1,9 | |
| Herting | 5,3 | 1903[17] | - |
Vattnets energi har använts under lång tid. Ätran har varit ett kvarntätt område. Senare har en del av dessa kvarnar ersatta av kraftverk.[8]
Den totala fallhöjden från Åsunden till havet är 164 meter. Av denna används 120 meter i vattenkraftverk.[15] Längs Ätran finns det åtta vattenkraftverk, främst i dess nedre delar. Längs dess biflöden ytterligare två. Vattenkaftverken i Ätran hade 1972 en total maxeffekt på ungefär 63 MW.[15]
Transporter
redigeraVadställen över nedre Ätran finns i Falkenberg, Vessigebro och Gunnarp.[18][19] I Gunnarp finns en bro omnämnd första gången 1540.[19] I Vessigebro byggdes bro över Ätran 1878. Innan dess fanns färjeförbindelse över ån där, vilken finns omnämnd från 1700-talet och framåt.[18] Där gick passerade också tidigare en viktig vägförbindelse floden.[20] Ätran är inte själv farbar.<ref name="smha"> Det fanns under 1700- och 1800-talet planer på att göra Ätran farbar, men dessa genomfördes inte.[8] Däremot har den använts för flottning.<ref name="smha">[8]
Längs Ätran har Redvägen gått och länsväg 154 går i Ätradalen.
Minnesramsor
redigeraDe halländska åarna, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan är kända. Det finns ramsor för att komma ihåg dessa:
- vi ska äta, ni ska laga
- laga ni, äta vi.
Den första varianten räknar upp floderna norrifrån, den andra söderifrån.
Referenser
redigeraKällor
redigera- Ätrans vattenvårdskommitté. Ätrans vattenvård
- Sven Larsson: Ätrans Dalgång. Berättelsen om ett gränsland. Förlag Hedasken, Halmstad 2017, ISBN 978-91-639-3170-3.
- Peter Nolbant (1998). Från källa till hav - källfördelning av näringstillförsel i Ätrans vattensystem [...]. Ätrans Vattenvårdsförbund
Noter
redigera- ^ Vattendragsregister (SMHI)
- ^ Laxfiske.nu - artikel om fiskeriet i Ätran
- ^
Engelska Wiktionary har ett uppslag om aitrą
- ^ Engelska Wiktionary har ett uppslag om lagher
- ^ Svenska Wiktionary har ett uppslag om eda
- ^ [a b c d e] Sven Larsson (2017). Ätrans Dalgång. Berättelsen om ett gränsland. Halmstad: Förlag Hedasken. ISBN 978-91-639-3170-3
- ^ [a b c d] ”Naturvårdsprogram - Ätrans dalgång”. Falkenbergs kommun. https://www1.falkenberg.se/naturvardsprogram/vrdefullaomrden_/17transdalgngte/17transdalgngte.pdf. Läst 15 juli 2024.
- ^ [a b c d e f g] ”Åtgärdsomräde Ätran”. Länsstyrelsen Västra Götaland. https://ext-dokument.lansstyrelsen.se//VastraGotaland/Kulturmiljo/VaKul/Omradesbeskrivningar/Atran.pdf. Läst 15 juli 2024.
- ^ ”Förteckning över Sveriges Vattanfall - 103. Ätran”. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.34823!/14740532.pdf. Läst 17 juli 2024.
- ^ ”Förvaltnings- och utvecklingsplan för Ätrans Nedre fiskevårdsområde - Den översta delen av Ätran”. https://ingemar.alenas.se/wp-content/uploads/2021/02/Forvaltnings-och-utvecklingsplan-Atran.pdf. Läst 15 juli 2024.
- ^ Ätran i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- ^ [a b] ”Årsrapport 2022”. Ätrans vattenråd. https://atransvattenrad.se/wp-content/uploads/2023/04/Atrans-arsrapport-2022.pdf. Läst 15 februari 2024.
- ^ [a b] ”Historik för Ätrans vattenvårdsarbete”. Ätrans vattenråd. https://ingemar.alenas.se/wp-content/uploads/2019/01/%C3%84VR-Historik-utg%C3%A5va-5-WEBB-2015-04-25.pdf. Läst 15 februari 2024.
- ^ ”Historia”. Falkenbergs Laxfiske. https://www.falkenbergslaxfiske.se/om/historia/. Läst 16 februari 2024.
- ^ [a b c d] Ätrans vattenvårdskommitté (1972). Åtrans vattenvård
- ^ Hallands Nyheter: En höstvandring i Ätrafors Arkiverad 11 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 4 mars 2010
- ^ ”Herting kraftstation”. Falkenbergs Energi. https://www.falkenberg-energi.se/bra-miljoval/vattenkraft/hertings-kraftstation/. Läst 15 februari 2024.
- ^ [a b] ”Broarna i Vessigebro”. Vessige-Alfshög hembygdsförening. https://www.hembygd.se/vessige-alfshog/ny-sida-20. Läst 15 juli 2024.
- ^ [a b] ”Brofästen i Gunnarp”. Murberg. https://www.murberg.se/Sidor/Brofasten%20i%20Gunnarp/Brofasten%20i%20Gunnarp.htm. Läst 15 juli 2024.
- ^ ”Via Regia - Kungsvägen genom Halland”. Höstena119. https://sites.google.com/view/hostena119/historia/via-regia. Läst 15 juli 2024.
Externa länkar
redigera