Wikipedia

Asige socken

socken i Halland

Asige socken i Halland ingick i Årstads härad (före 1888 med del i Halmstads härad), ingår sedan 1971 i Falkenbergs kommun och motsvarar från 2016 Asige distrikt.

Asige socken
Socken
LandSverige
LandskapHalland
HäradÅrstads härad
KommunFalkenbergs kommun
Bildadmedeltiden
Area68 kvadratkilometer
Upphov tillAsige landskommun
Asige församling
MotsvararAsige distrikt
TingslagHallands mellersta domsagas tingslag (–)
Årstads och Faurås tingslag (–)
Årstads tingslag (–)
Karta
Asige sockens läge i Hallands län.
Asige sockens läge i Hallands län.
Asige sockens läge i Hallands län.
Koordinater56°52′27″N 12°44′36″Ö / 56.87416667°N 12.74333333°Ö / 56.87416667; 12.74333333

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1433
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Asige distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 67,53 kvadratkilometer, varav 65,73 land.[1] År 2000 fanns här 361 invånare.[2] Kyrkbyn Asige med sockenkyrkan Asige kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Asige socken har medeltida ursprung.

Före den 1 januari 1888 (ändring enligt beslut den 1 april 1887) hörde majoriteten av socknen (15 och 3/8 mantal) till Årstads härad och en mindre del (4 och 33/40 mantal) kallad Öinge fjerding till Halmstads härad. Öinge fjerding bestod av hemmanen Forsa qvarn, Hult, Lilla Bjernared, Slättellynga, Öinge samt Bjernared.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Asige församling och för de borgerliga frågorna till Asige landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Årstads landskommun som 1971 uppgick i Falkenbergs kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Susedalens församling.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Asige, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Årstads härad. De indelta båtsmännen tillhörde Södra Hallands första båtsmanskompani.[5][6]

Geografi och natur redigera

Asige socken ligger sydost om Falkenberg. Socknen är slättbygd i sydväst och kuperad skogsbygd i norr och öster.[7][8][1] Största insjö är Borrsjön.

Det finns fem naturreservat i socknen: Frodeparken, Kättebo och Suseån-Hult ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Suseån som delas med Slöinge socken i Falkenbergs kommun och Getinge socken i Halmstads kommun samt Myskebackarna är kommunala naturreservat.

En sätesgård var Knobesholms säteri.[9][10]

Fornlämningar redigera

 
Rest sten i Asige socken, Halland

Från stenåldern finns ett tiotal boplatser. Från bronsåldern finns gravrösen och stensättningar och de två bautastenarna som kallas "Hagbards galge". En fornborg finns här även. [7][8][11][12]

Namnet redigera

Namnet (cirka 1300 Asaka) kommer från en gård. Namnet innehåller as, 'asagud' och eke, 'ekdunge'.[13][8]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Asige socken 1769–1990
ÅrFolkmängd
1769
  
486
1790
  
545
1800
  
473
1810
  
554
1820
  
608
1830
  
840
1840
  
810
1850
  
893
1860
  
977
1870
  
1 045
1880
  
1 050
1890
  
843
1900
  
884
1910
  
840
1920
  
856
1930
  
782
1940
  
705
1950
  
609
1960
  
505
1970
  
403
1980
  
366
1990
  
348
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Historiska bilder redigera

  •  
    Vy över Asige hed med Asige kyrka i bakgrunden och de två bautastenarna som kallas "Hagbards galge" i förgrunden. Gården som skymtar bakom är Asigegården. Foto före 1890.
  •  
    Vid Björsgård i Asige socken. Foto omkring 1880-1910.
  •  
    Skolpojke med böcker och griffeltavla i Asige. Foto från slutet av 1800-talet.

Fornlämningar i Asige socken redigera

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Asige socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 46. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014  Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ Administrativ historik för Asige socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Om Hallands båtsmanskompani
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  8. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  9. ^ Knobesholm, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Knobesholm i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Asige socken
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Asige socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  13. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Asige_socken&oldid=54233274”