Öppna huvudmenyn

Svartrå kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2006 tillhör Okome församling (tidigare Svartrå församling) i Göteborgs stift. Den ligger i Svartrå socken i Falkenbergs kommun.

Svartrå kyrka
Kyrka
Svartrå kyrka
Svartrå kyrka
Land Sverige Sverige
Län Hallands län
Stift Göteborgs stift
Församling Okome församling
Koordinater 57°5′27.3″N 12°38′23.3″Ö / 57.090917°N 12.639806°Ö / 57.090917; 12.639806
Invigd 1100-talet
Bebyggelse-
registret
21300000003590
Takmålningen
Takmålningen

HistoriaRedigera

Kyrkan härstammar troligen från 1100-talet och var ursprungligen en av fyra halländska kyrkor[1] som var helgade åt Sankt Laurentius (eller Sankt Lars). Kyrkobyggnaden har överlevt flera planerade rivningar. Den 9 maj 1555 utfärdade kung Kristian III ett brev att kyrkan skulle rivas[2]. I mitten av 1800-talet ville kyrkoherde Carlson riva samtliga tre kyrkor i pastoratet och ersätta dem med en gemensam centralhelgedom vid Ådalen i Köinge. Ännu vid slutet av 1800-talet lanserades planer, att i likhet med systerförsamlingarna Okome (1890) och Köinge (1896) riva den medeltida kyrkan. Ett envist kyrkoråd lyckades dock rädda den gamla helgedomen åt eftervärlden.

KyrkobyggnadenRedigera

Stenkyrkan uppfördes troligen vid slutet av 1100-talet och sannolikt under 1400-talet breddades kyrkan åt norr. Byggnaden förlängdes 1757 åt öster med ett gravkor. Den gamla klockstapeln ersattes 1729 med ett nytt torn av trä, vilket i sin tur revs för att ge plats åt ett helt nytt redan 1772. Kyrkan förlängdes i koret mot öster i flera omgångar 1735, 1757 och fick vid den senaste förlängningen 1801 ytterligare takmålningar i liknande stil som de redan befintliga, av tapetmålaren Jacob Magnus Hultgren från Varberg. Det medeltida vapenhusetlånghusets sydvästra sida revs 1822 och kyrkan fick huvudingång genom tornbyggnaden. Kyrkan har genomgått omfattande renoveringar 1875, då större och fler fönster sattes in, och 1953–1954 då de gamla inventarierna återställdes och konserverades, varvid kyrkans äldre historia framhävdes. Nuvarande sakristia i öster uppfördes 1953–1954 efter ritningar av arkitekt Figge Wetterqvist

DekorationsmålningarRedigera

  • På norra väggen under läktaren finns ett konsekrationskors målat vid kyrkans invigning under medeltiden.
  • Kyrkorummet har rester av kalkmålningar från 1400-talet.
  • Tunnvalvstaket av trä har målningar utförda 1777 av Henrik Andersson Wibeck. Han bemålade även altartavlan, predikstolen, läktarbröstningen och bänkarna. Efter rivningen av det gamla koret 1801 fick det bredare korets nya brädor kompletteras med målning utförd av Jacob Magnus Hultgren. Vid den övermålning med vit färg av inventarierna som företogs 1872 skonades taket och läktarbröstningens apostlabilder. Vid restaureringen 1953-1954 som utfördes av Thorbjörn Engblad återställdes 1700-talsutseendet.

InventarierRedigera

I kyrkan finns spår av olika tidsepoker: en madonnabild från 1200-talet, kalkmålningar från 1400-talet, altaruppsats och predikstol från omkring år 1700 av bildhuggaren Gustav Kilman från Borås och takmålningar från 1777 av målarmästaren Henrik Andersson Wibeck från Varberg.

  • Dopfunten av svart granit är tillverkad vid Funtaliden i Fagered1200-talet. Den är i två delar och har en höjd av 78 cm. Cuppan är rundad och har i övergången mot undersidan en utsparad kant. Fotplattan är fyrkantig och övergår i ett cylindriskt skaft. Den har på ovansidan enkla utsparade bladornament. Funten saknar uttömningshål. Den är relativt välbevarad.[3]
  • Ett sakramentsskåp är från början av 1500-talet.
  • Altaruppsats är byggda omkring år 1700 av bildhuggare Gustav Kihlman.
  • Predikstolen, utförd omkring 1700 av Gustav Kihlman, är byggd på en stomme från 1500-talet.
  • Ett triumfkrucifix av trä från medeltiden hänger nu på väggen bakom dopfunten.

OrgelRedigera

Orgelverket är byggt 1955 av Tostareds Kyrkorgelfabrik bakom fasaden från 1889 års orgel, byggd av J. A. Johansson i Mösseberg. Instrumentet har tolv stämmor fördelade på två manualer och pedal.[4]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Fyra kyrkor i Halland var helgade åt S:t Laurentius: Eldsberga, Falkenbergs gamla kyrka, Svartrå och Tönnersjö
  2. ^ "Suuartraa Kirke skal affbrydis, Achime och King Kirker adt vere vnder en prest, och Sognefolket udi Suaartraa søge thil King Kirke och althid adt hold then for theris rette Sognekirke" (Rørdam, Danske Kirkelove I, 1883)
  3. ^ Hallbäck, Sven Axel (1969). Medeltida dopfuntar i Halland. Hallands museums skriftserie ; 1. Halmstad: Hallands museum. sid. 28, 66. Libris länk 
  4. ^ Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008
  • Hallbäck, Sven Axel (1969). Medeltida dopfuntar i Halland. Hallands museums skriftserie ; 1. Halmstad: Hallands museum. Libris länk 
  • Jansson, Bror (1992-2002). Medeltida studier om kyrkor i Halland. 1-3. Kristianstad: Monitor-förl. Libris länk 
  • Jansson, Bror (1985). Svartrå kyrka. [Vessigebro]: [Svartrå kyrkoråd]. Libris länk 
  • Johnsson, Elsa (1951). Hembygdsminnen från Okome, Köinge och Svartrå 
  • Norborg, Knut (1949). Göteborgs stift 1885-1949. Biografisk matrikel över stiftets prästerskap 
  • Norborg, Knut (1964). Göteborgs stift 1950-1964. Biografisk matrikel över stiftets prästerskap 
  • Nyström Rudling, Kajsa (2018). Mellan himmel och helvete : bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812. [Karlstad]: Votum. sid. 182-185. Libris länk. ISBN 9789188435491 
  • Segelberg, Eric (1979). Prosten A.P. Widberg 
  • Skarstedt, C.W. (Ny upplaga utgiven av Knut Norborg under medverkan av Sigvard Öhrvall, 1948). Göteborgs stifts herdaminne 
  • Simmingskiöld, Stig; Larsson, Alrik (1986). Kyrkvandring : bland Hallands äldsta kyrkor. Falkenberg: Hallands nyheter. sid. 56-57. Libris länk 
  • Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. sid. 547. Libris länk. ISBN 91-971561-0-8 
  • Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
  • Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

Vidare läsningRedigera

  • Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 30-31. Libris länk. ISBN 91-7988-142-4 

Externa länkarRedigera