Wikipedia

Falkenberg

tätort i Halland och centralort i Falkenbergs kommun
Artikel Diskussion
För andra betydelser, se Falkenberg (olika betydelser).

Falkenberg är en tätort i Halland och centralort i Falkenbergs kommun, Hallands län, belägen vid Ätrans utlopp i Kattegatt. Motorvägen E6/E20 som går mellan Oslo och Köpenhamn via Göteborg går vid Falkenberg. Järnvägen Västkustbanan passerar också förbi staden.

Falkenberg
Tätort
Centralort
Tullbron och Gamla Stan sett från öster
Tullbron och Gamla Stan sett från öster
Slogan: Hitta det här
Land Sverige Sverige
Län Hallands län
Kommun Falkenbergs kommun
Distrikt Falkenbergs distrikt, Skrea distrikt, Stafsinge distrikt, Vinbergs distrikt
Höjdläge 13 m ö.h.
Koordinater 56°54′5″N 12°29′50″Ö / 56.90139°N 12.49722°Ö / 56.90139; 12.49722
Area
 - tätort 2 201 hektar (2018)[4]
 - kommun 1 825,75 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 28 357 (2020)[3]
 - kommun 46 769 (2022)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 12,884 inv./hektar
 - kommun 26 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Falkenberg
Postnummer 311 XX
Riktnummer 0346
Tätortskod T3920[5]
Beb.områdeskod 1382TC102 (1960–)[6]
Geonames 2715573
Ortens läge i Hallands län
Red pog.svg
Ortens läge i Hallands län
Wikimedia Commons: Falkenberg, Sweden
SCB:s tätortsavgränsning
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

 
Huvudartikel: Falkenbergs historia
 
Karta över Falkenberg från 1790-talet

Falkenberg började träda in i historiens ljus i slutet av 1200-talet, varifrån de första skriftliga beläggen finns. Staden kom möjligen att ta över som lokalt maktcentrum efter en tidigare plats i Stafsinge. Den var då, liksom övriga Halland, dansk. Från 1300-talet och fram till nordiska sjuårskriget fanns även staden Ny-Falkenberg. Falkenbergs borg, varifrån Falkenbergs slottslän styrdes, förstördes av Engelbrekts trupper 1434 och kom inte att byggas upp, vilket gjorde att slottslänet försvann. Det första kända privilegiebrevet för staden är från 1558. Staden växte sedan upp på den norra sidan av Ätran, men kom under 1900-talet att även sprida sig till den södra sidan av ån.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Falkenbergs stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun med mindre delar i kringliggande socknar/landskommuner. 1908 införlivades Herting från Skrea socken/landskommun, 1937 Arvidstorp från Stafsinge socken/landskommun och 1950 ett mindre område från Vinbergs socken/landskommun. 1952 införlivades hela Skrea socken/landskommun i stadskommunen där bebyggelsen därefter bara upptog en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Falkenbergs stad i Falkenbergs kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.[7]

Falkenberg har hört och hör till Falkenbergs församling samt en mindre del till Skrea församling.[8][8]

Orten ingick till 1938 i domkretsen för Falkenbergs rådhusrätt, för att därefter till 1948 ingå i Årstads och Faurås tingslag och från 1948 till 1971 ingå i Årstads, Faurås och Himle tingslag. Från 1971 till 1972 ingick Falkenberg i Hallands mellersta tingsrätt och den ingår sedan 1972 i Varbergs tingsrätt tillsammans med kommunerna Kungsbacka och Varberg.[9]

 
Badhusparken i Gamla Stan med fontänen "Ätran"

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Falkenberg 1770–2018[10] [11]
År Folkmängd Areal (ha)
1770
  
 551
1810
  
 636
1850
  
 953
1890
  
 1 760
1910
  
 4 452
1930
  
 5 604
1950
  
 8 667
1960
  
 9 999
1965
  
 11 817
1970
  
 13 476
1975
  
 14 148
1980
  
 15 653
1990
  
 17 322 1 416
1995
  
 18 308 1 434
2000
  
 18 581 1 448
2005
  
 18 972 1 454
2010
  
 20 035 1 485
2015
  
 24 099 1 809
2018
  
 27 301 2 201
Anm.: Sammanvuxen med Skogstorp och Skreanäs 2015, med Skrea 2018. Data före 1950 avser staden som administrativ enhet (år 1950 hade staden 8 446 invånare och tätorten 8 667 invånare)

BebyggelseRedigera

Stadens centrum ligger väster om Ätran där en stor andel av stadens butiker ligger, liksom gymnasieskolan, Stortorget och stadens restauranger och pubar. Öster om Ätran ligger bland annat Skrea strand, Falkenbergs IP och Klitterbadet.

I staden finns bland annat äldre träbebyggelse, Gamla stan, samt fina ströv- och fiskeområden kring Ätran. Lennart Thams stadshus från 1959 är ett fint exempel på sen funktionalism (ritat på 1940-talet).

StadsdelarRedigera

KommunikationerRedigera

 
Falkenbergs järnvägsstation.

Falkenberg ligger vid motorvägen Göteborg-Malmö, E6/E20.

Falkenbergs järnvägsstation vid Västkustbanan ligger sedan 2008 i utkanten av staden, 2 km från centrum.

 
Hallandstrafikens bussar av nyare modell.

Stadsbussarna i Falkenberg sköts av landstingsägda Hallandstrafiken. Utöver stadsbussarna, utgår även kommun- och regiontrafik från Falkenberg till kringliggande orter.

Linje Sträckning för stadsbussarna
1 Stortorget - Hjortsberg - Hansagård - Skrea Stationsväg
2 Stortorget - Bussterminalen - Kattegattcenter
3 Stortorget - Bussterminalen - Skogskyrkogården - Slätten - Hjortsberg
6 Stortorget - Arvidstorp - Ekhaga - Falkagård
7 Stortorget - Skogstorp - Glommen
8 Bussterminalen - Skomakarehamnen
10 Bussterminalen - Falkenbergs station
509 Bussterminalen - Ringsegård - Boberg
556 Bussterminalen - Tröingeberg

NäringslivRedigera

 
Hertigen herrgård 1995.

Den gamla hamnstaden har ett mångsidigt näringsliv, med viss tonvikt på livsmedels- och verkstadsindustri så som, Carlsberg Sverige, Arla mejeri och Falkenbergs Laxrökeri. Andra industrier med betydande verksamhet fram till 1990-talet har varit Scandinavian Glasfiber (senare Owens Corning) och statliga Vin & Sprit.

HandelRedigera

De kooperativa butikerna i Falkenberg drevs historiskt av Falkenbergs kooperativa handelsförening, som grundades den 15 november 1904.[12] Föreningen kallades senare Konsumtionsföreningen Falkenberg med omnejd och uppgick år 1975 i Konsum Väst.

Domus vid Stortorget i Falkenberg öppnade i oktober 1969. Falkenberg hade tidigare haft en Domusaffär på annan plats i staden. Domus vid Stortorget blev senare Coop Extra, som stängde den 29 september 2005.[13] Domus vid Stortorget gjordes om till gallerian Gallerian som öppnade våren 2007.[14]

Falkcentrum på Klockaregatan etablerades den 4 april 1974 när Wessels öppnade i företaget Pellys tidigare fabrikslokal. Wessels blev senare B&W som tog över hela lokalen. Senare blev B&W Coop Forum.[15] År 2016 bestämde Coop att Coop Forum vid Klockaregatan skulle stängas och en ny Stora Coop byggas vid Nygatan.[16] Coop Forum stängde i juni 2018 och Stora Coop öppnade vid Nygatan i september 2018.[15][17]

Stora Coop bytte en tid efter öppnandet namn till enbart Coop och kedjan tog även över Nettos två butiker som blev Coop i september 2019 och mars 2020.[18][19] Den 26 november 2020 öppnade Coop dessutom en fjärde lokal i Gallerian på Stortorget.[20][21]

Falkenberg har även två Ica-butiker, en i Skrea strands centrum och en Ica Kvantum, som ligger vid Sandgatan och invigdes i november 2003.[22] I anslutning till Ica Kvantum finns ett mindre handelsområde med fackbutiker.

Willys etablerade sig i Falkenberg i oktober 2003 när gamla Exet omprofilerades.[23] Lidl etablerade sig i Falkenberg den 9 september 2004.[24] Både Willys och Lidl låg vid Tångarondellen och där etablerades ett köpcentrum, Tånga handelsområde, som började invigas i september 2019.[25]

BankväsendeRedigera

Falkenbergs sparbank grundades 1866. Den är alltjämt fristående.

Hallands enskilda bank hade ett kontor i Falkenberg åtminstone från 1870-talet. Dessutom fanns från 1866 i Vessige en bankrörelse kallad Vessige sparbank som riktade sig mot Falkenberg.[26] Den ombildades 1878 till Mellersta Hallands folkbank, med avdelningskontor i Falkenberg.[27] Den 19 april 1895 flyttade även huvudkontoret till Falkenberg.[28] År 1900 uppgick folkbanken i Hallands enskilda bank och Mellersta Hallands bankaktiebolag bildades i dess ställe.[29] Hallandsbanken uppgick 1905 i Göteborgs bank.

Mellersta Hallands bank uppgick 1916 i Smålands enskilda bank. Under 1910-talet tillkom dessutom kontor för Hallands lantmannabank och Svenska lantmännens bank.[30] Hallands lantmannabank uppgick 1923 i Nordiska Handelsbanken. År 1925 överlät Smålandsbanken sitt kontor till Göteborgs handelsbank.[31] När Göteborgs handelsbank delades upp 1949 övertogs dess kontor av Jordbrukarbanken.[32][33] Jordbrukarbanken blev senare PKbanken som blev Nordbanken och tog över Götabanken. SEB öppnade ett kontor i Falkenberg under 2006.[34]

Kultur & sevärdheterRedigera

I staden finns det flera museer. Falkenbergs hembygdsmuseum fokuserar på ortens historia och Rian designmuseum (tidigare Falkenbergs museum) på design. Fotomuseet Olympia är inrymt i ortens första biograf. Vid Törngrens krukmakeri tillverkades under många år keramik.

 
Falkenbergs museum

Vid Vallarna anordnas det under somrarna teater (buskis) utomhus på Vallarnas friluftsteater. I Falkenberg finns det ett Folket hus, där föreningen funnits sedan 1906.[35]. Falkenberg har fina badmöjligheter, bland annat vid Skrea strand.

 
Vallarnas friluftsteater i Falkenberg.

KyrkorRedigera

Från medeltiden har Sankt Laurentii kyrka varit Falkenbergs kyrka. Den ersattes 1892 som församlingskyrka av den nygotiska Falkenbergs kyrka.

 
Falkenbergs kyrka sedd från Badhusparken
 
Sankt Laurentii kyrka i Gamla Stan

SkolorRedigera

 
Falkenbergs gymnasieskola, kortet tagit söderifrån

Fem högstadieskolor och två gymnasieskolor (varav en privatägd) finns i Falkenberg

  • Hertingsskolan
  • Hjortsbergsskolan
  • Skogstorpsskolan
  • Tullbroskolan
  • Tångaskolan
  • Söderskolan
  • Schubergstorpskolan
  • Vesterhavsskolan

Sport och friluftslivRedigera

 
Falcon Alkoholfri Arena, byggd 2017.
 
Falkenbergs motorbana.

Falkenberg har flera klubbar på elitnivå. Fotbollslaget Falkenbergs FF har sedan 2003 spelat med allt större framgång i Superettan, och avancerade 2013 till Allsvenskan. Bordtennislaget Falkenbergs BTK tillhör sedan lång tid tillbaka eliten, med flera svenska mästerskapstitlar och en Europacupseger. Under 2000-talet har Falkenbergs VBK etablerat sig som en av Sveriges främsta volleybollklubbar på herrsidan, 2007 tog klubben sitt första i en rad svenska mästerskapsguld.

Övriga idrottsklubbar: Anläggningar:


Kända personer med anknytning till FalkenbergRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 3 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.  (1960-)
  11. ^ ”Stockhols Universitet - CyberCity”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2010. https://web.archive.org/web/20061001092514/http://www.historia.su.se/urbanhistory/cybcity/stad/falkenberg/befolkning.htm. Läst 13 juli 2021. (-1960)
  12. ^ Kungörelse, Halländingen, 7 mars 1905
  13. ^ Inga-Britt var med från början - nu är det slut, Hallands Nyheter, 29 september 2005
  14. ^ Här finns de tomma lokalerna, Hallands Nyheter, 19 februari 2011
  15. ^ [a b] Stormarknaden som blev ett ödehus, Hallands Nyheter, 17 januari 2020
  16. ^ Coop krymper och flyttar till nya lokaler, Hallands Nyheter, 15 januari 2016
  17. ^ Stora Coop öppnar i morgon, Fri Köpenskap, 24 september 2018
  18. ^ Nu blir de första Nettobutikerna Coop, Coop, 6 september 2019
  19. ^ Fortsätter norrut – nästa fem Netto som blir Coop, Fri Köpenskap, 18 mars 2020
  20. ^ Snart premiäröppnar Coop i Falkenberg för andra gången i samma lokal, Hallands Nyheter, 24 november 2020
  21. ^ Coop öppnar ny butik i centrala Falkenberg, Coop, 24 november 2020
  22. ^ Kvantum invigs i Falkenberg, Fri Köpenskap, 20 november 2003
  23. ^ Willys öppnar i Falkenberg, Fri Köpenskap, 7 oktober 2003
  24. ^ Lidl öppnar i Falkenberg, Fri Köpenskap, 3 september 2004
  25. ^ Rusning till Rusta – första butiken öppnad vid Tånga handelsplats, Hallands Nyheter, 25 september 2019
  26. ^ 1893 - BISOS. Y. Sparbanksstatistik. I. Sparbanker och folkbanker. Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1893
  27. ^ 1876-1880 Hallands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 5. Åren 1876-1880. Hallands län
  28. ^ 1891-1895 Hallands län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 8. Åren 1891-1895. Hallands län, s. 21
  29. ^ 1896-1900 Hallands län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 8. Åren 1896-1900. Hallands län, s. 23-24
  30. ^ Banker och kreditanstalter i Sveriges statskalender 1921
  31. ^ "Kontorsbyten mellan Göteborgs handelsbank och Smålands enskilda", Dagens Nyheter, 29 december 1925
  32. ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
  33. ^ AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949 Arkiverad 11 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50
  34. ^ Årsredovisning 2006 Arkiverad 22 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., SEB
  35. ^ ”Föreningen Folkets Hus i Falkenberg upa - Företagsinformation”. www.allabolag.se. https://www.allabolag.se/7490000317/foreningen-folkets-hus-i-falkenberg-upa. Läst 29 april 2021. 

Tryckta källorRedigera

  • Hedén, Stig J., red (1995). Falkenberg - staden som hembygd. ISBN 91-630-3848-X 
  • Eric Hägge (1966). Kommunalt sekel - Falkenbergs stadsfullmäktige 1866-1965 

Vidare läsningRedigera

  • Redin, Lars (1983). Falkenberg. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 43. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618993. ISBN 91-7192-548-1 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Falkenberg&oldid=50568026"