Mörsils socken ligger i Jämtland, ingår sedan 1974 i Åre kommun och motsvarar från 2016 Mörsils distrikt.

Mörsils socken
Socken
LandSverige
LandskapJämtland
KommunÅre kommun
Bildadmedeltiden
Area274 kvadratkilometer
Upphov tillMörsils kommun
Mörsils församling
MotsvararMörsils distrikt
TingslagJämtlands västra domsagas tingslag ()
Undersåkers och Offerdals tingslag ()
Undersåkers tingslag (–)
Karta
Mörsils sockens läge i Jämtlands län.
Mörsils sockens läge i Jämtlands län.
Mörsils sockens läge i Jämtlands län.
Koordinater63°18′35″N 13°38′02″Ö / 63.30972222°N 13.63388889°Ö / 63.30972222; 13.63388889

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod2552
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Mörsils distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 274,00 kvadratkilometer, varav 247,40 land.[1] År 2000 fanns här 1 097 invånare.[2] Kyrkbyn Mörsil med sockenkyrkan Mörsils kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Mörsils socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Mörsils församling och för de borgerliga frågorna till Mörsils landskommun. Landskommunen inkorporerade 1952 Mattmars landskommun och uppgick 1974 i Åre kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Västra Storsjöbygdens församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Mörsil, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.[4]

Geografi

redigera

Mörsils socken ligger väster om Storsjön, kring Indalsälven och dess sjöar Liten och Ockelsjön. Socknen har smala dalbygder omgivna av kuperad skogsbygd med höjder som i söder når över 600 meter över havet.[5][6][1]

Socknens nordöstra del är mest bebyggd och genom detta område går europaväg 14 samt Mittbanan (Östersund-Storlien).

Geografisk avgränsning

redigera

Socknen gränsar i söder mot Hallens socken. Gränsen går strax norr om fjälltopparna Håckervalen (sydsam.: Hukkore) samt Gestvalen (sydsam.: Tjieste). På Gestvalens västsluttning ligger "tresockenröset" mellan Hallen, Mörsil och Undersåker. Gränsen går norrut och korsar Håckren, som är en del av Håckrenmagasinet. Vidare norrut går gränsen genom sjöarna Nörder-Djupsjön, Sönner-Djupsjön samt Luggesjön. Väster om Toppberget faller gränsen ut i Liten som är en del av Indalsälvens övre lopp. Mörsils socken tangerar därefter tätorten Järpen, varefter sockengränsen går mot nordost till Kluksdammet i vattendraget Semlan. Gränsen följer vattendraget cirka fem kilometer mot söder, varefter den går mot öster och innesluter bland annat fäbodarna Byvallen, Bixovallen, Stomskälen samt byn Andersböle. Mellan Stomskälen och Andersböle ligger ett ödesböle vid namn Härböle. I detta område ligger även byn Semlan. Sockengränsen faller så småningom åter ut i vattendraget Semlan och följer detta till Ockesjön i Indalsälven. Byn Ocke ligger i socknen. Gränsen går mot söder via Storbodströmmen till Sällsjön, vid vilken byn Sällsjö ligger. Från Sällsjön går gränsen mot sydväst upp till Håckervalen. Strax öster om detta fjäll finns "tresockenröset" Mattmar-Hallen-Mörsil. Socknen gränsar i öster i huvudsak mot Mattmar socken. I nordost gränsar den en kortare sträcka mot Alsens socken i Krokoms kommun.

Fornlämningar

redigera

Man har i socknen funnit ett par boplatser från stenåldern. I övrigt saknas kända förhistoriska lämningar i området. Det finns omkring 125 fångstgropar och åtminstone sex så kallade ödegårdar från medeltiden. Vidare finns två skansar och lämningar av en kopparhammare.[5][6][7][8]

Namnet (1351 Møresildræ) kommer från kyrkbyn eller en bygdedel. Namnet innehåller mör, 'jämnt fuktigt land'. Efterleden är siller, 'lugnvatten' syftande på en lugnare del av Indalsälven.[9][6]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Mörsils socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
163
1760
  
209
1769
  
213
1790
  
265
1810
  
280
1820
  
289
1830
  
323
1840
  
325
1850
  
342
1860
  
419
1870
  
461
1880
  
573
1890
  
833
1900
  
1 198
1910
  
1 165
1920
  
1 594
1930
  
1 652
1940
  
1 471
1950
  
1 642
1960
  
1 585
1970
  
1 398
1980
  
1 238
1990
  
1 195
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Personer från bygden

redigera

Pionjären för skriven jämtska (jamska), Erik "Äcke" Olsson, föddes i byn Ocke 1860.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Mörsil socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Mörsil socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Mörsils socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Mörsils socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

redigera