Undersåkers landskommun var tidigare en kommun i Jämtlands län.

Undersåkers kommun
Undersåkers landskommun
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapJämtland
LänJämtlands län
Kommun, nuÅre kommun
Inrättad1 januari 1863
 urUndersåkers socken
Upphörd31 december 1973
Uppgått iÅre kommun
Befolkning, areal
Areal2 240 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater63°18′56″N 13°14′53″Ö / 63.315621944444°N 13.248058888889°Ö / 63.315621944444; 13.248058888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsJämtbygdens domsaga (–)
TingslagJämtlands västra domsagas tingslag ()
Undersåkers och Offerdals tingslag ()
Undersåkers tingslag (–)
Koder och länkar
Kommunkod2322
Redigera Wikidata

Administrativ historik

redigera

Kommunen inrättades 1 januari 1863 i Undersåkers socken i Jämtland när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. 3 november 1905 inrättades Järpens municipalsamhälle i kommunen. Den påverkades inte av kommunreformen 1952. 31 december 1958 upplöstes municipalsamhället.

1971 infördes enhetlig kommuntyp och Undersåkers landskommun ombildades därmed till Undersåkers kommun, dock utan territoriella förändringar den gången. 1974 blev kommunen en del av den nya Åre kommun, tillsammans med Hallen, Kall, Mörsil och Åre.[1]

Kyrklig tillhörighet

redigera

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Undersåkers församling.

Folkmängd

redigera

År 1959 hade kommunen 3 130 invånare och en befolkningstäthet på 1,4 invånare/km². Detta kan jämföras med riksgenomsnittet som då var 18,0 invånare/km² medan länsgenomsnittet var 3,0 invånare/km².[2]

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I fält av silver en av vågskuror bildad blå högersparre, i vinkeln åtföljd av en svart skans med fem uddar, varav en högervänd.[3]

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 16 januari 1959. Se artikeln om Åre kommunvapen för mer information.

Geografi

redigera

Undersåkers landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 2 239,80 km², varav 2 162,37 km² land.[4]

Tätorter i kommunen 1960

redigera
Tätort Folkmängd
Järpen &&&&&&&&&&&01108.&&&&&01 108
Undersåker &&&&&&&&&&&&0336.&&&&&0336
Svensta &&&&&&&&&&&&0216.&&&&&0216

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 55,5 procent.[5]

Politik

redigera

Mandatfördelning i valen 1938-1970

redigera
ValårVSÖVRCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19381447
1447
25
25
19421492
1492
25
24
194611374
1374
25
23
19501573
1573
2580,2
22
19541312
1312
2582,5
23
19581393
1393
2580,5
23
19621411
1411
2579,9
23
196613633
13633
2584,6
23
197012733
12733
2588,7
22
  • Övriga 1950 var För Undersåker (m+c)
  • Övriga 1954 och 1962 var För Undersåker
  • Övriga 1958 var För Undersåker (6), Samlingslistan (3)
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunfullmäktiges siste ordförande var Olle Sundström (c) och

Kommunstyrelsens siste ordförande var Lars Larsson (c)

Källa: Undersåkers kommuns arkiv, protokoll KF och KS, i Åre kommunarkiv. (Beståndskod: SE/Z021/U63-KF/A1 resp. U63-KS/A1)

Anm: Lars Larsson blev även Åre kommun (1974- ) förste kommunstyrelseordförande.

 
Vy över fjället Välliste, Indalsälven och delar av Undersåker.

Källor

redigera
  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ Svenska sällskapet för antropologi och geologi: Atlas över Sverige, Generalstabens litografiska anstalts förlag, Stockholm 1959
  3. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 27 december 2009. 
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 113. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 44 i pdf:en