Ulricehamn

tätort i Ulricehamns kommun, Sverige
Artikel Diskussion

Ulricehamn (tidigare Bogesund) är en tätort i Västergötland och centralort i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län.

Ulricehamn
Tätort · Centralort
Ulricehamns rådhus vid Stora torget
Ulricehamns rådhus vid Stora torget
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Ulricehamns kommun
Distrikt Ulricehamns distrikt,
Marbäcks distrikt
Koordinater 57°47′30″N 13°25′7″Ö / 57.79167°N 13.41861°Ö / 57.79167; 13.41861
Area
 - tätort 747 hektar (2018)[4]
 - kommun 1 116,71 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 11 399 (2020)[3]
 - kommun 24 672 (2021)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 15,26 inv./hektar
 - kommun 22 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Ulricehamn
Postnummer 523 XX
Riktnummer 0321
Tätortskod T5104[5]
GeoNames 2666493
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Map-icon.svgSe kartdata överlagrat på...
Google		Kartdata
Wikimedia Commons: Ulricehamn
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
För andra betydelser, se Ulricehamn (olika betydelser).

Ulricehamn är beläget på sluttningarna kring ån Ätrans utlopp i sjön Åsunden. Orten ligger cirka 36 km öster om Borås och cirka 49 km väster om Jönköping. Vid Ulricehamn går en motorväg som är en del av Riksväg 40.

HistoriaRedigera

  
Till vänster Bogesund från ca år 1700 i Svecia Antiqua et Hodierna. Till höger Ulricehamn 1782. På bägge kan man tydligt se kyrkan.

Ulricehamnstrakten har varit bebodd sedan stenåldern och här har gjorts ett cirka 10 000 år gammalt skelettfynd, Bredgårdsmannen[6] i Marbäck. Staden, som har anor från medeltiden[7], hette tidigare Bogesund och finns omnämnd i skrift 1307 i Erikskrönikan. 1385 omtalas i ett köpebrev en Claws Satlamester ij Bawosund, sadelmakare var hantverkare som hörde hemma i städer på den tiden.[8]

1520 stod Slaget på Åsundens is utanför staden vid Skottek då danskarna med Kristian II besegrade Sten Sture den yngre. Den ridväg som gick från Halland utmed Ätran in i landet, kallad Ätrastigen eller Redvägen, passerade också Ulricehamn. Delar av stadens gågata, Storgatan, följer samma sträckning som den ursprungliga vägen. Denna ridväg har även givit namn åt Redvägs härad, som omger Ulricehamn och är en del av Sjuhäradsbygden.

Bogesund döptes om 1741 till Ulricehamn efter drottning Ulrika Eleonora. Staden drabbades även av brand och vid stadsbranden den 9 februari 1788 ödelades större delen av stadens centrum.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Ulricehamns stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1938 införlivades Brunns socken/landskommun och Vists socken/landskommun och ortens bebyggelse utgjorde därefter bara en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Ulricehamns stad i Ulricehamns kommun med Ulricehamn som centralort.[9]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Ulricehamns församling.[10]

Orten ingick till 1948 i domkretsen för Ulricehamns rådhusrätt och ingick därefter till 1971 i Kinds och Redvägs tingslag. Från 1971 till 1996 ingick Ulricehamn i Sjuhäradsbygdens domsaga och orten ingår sedan 1996 i Borås domkrets.[11]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Ulricehamn 1960–2015[12]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
 7 022
1965
  
 7 679
1970
  
 7 699
1975
  
 7 827
1980
  
 8 056
1990
  
 8 772 591
1995
  
 9 166 609
2000
  
 9 065 608
2005
  
 9 250 609
2010
  
 9 787 623
2015
  
 10 629 745

Kända byggnaderRedigera

  • Ulricehamn på xylografi från 1888 av G. Forsell efter en målning av Carl Ferdinand Hernlund.

  • Storgatan i Ulricehamn

  • Ulricehamns järnvägsstation, 2019. Spåren revs upp 1991.

NäringslivRedigera

Större företag i kommunen:

  • Emballator Ulricehamns Bleck AB, 155 anställda (dec 2011)[13]
  • Precomp Solutions AB, 133 anställda (dec 2011)[14]
  • B&B TOOLS Supply Chain AB, 120 anställda (2010-02-08)[15]
  • IRO AB, Garnmatare för textilindustrin, 104 anställda (dec 2015)[16]
  • AP&T AB, utrustning för metallformning, 191 anställda (2015-06-22)[17]
  • Weland Stål AB, 101 anställda (juni-2011)[18]

BankväsendeRedigera

 
Gamla sparbankshuset.

Ulricehamns sparbank grundades 1853 och ombildades 1879 till en folkbank, Ulricehamns folkbank. Efter att folkbanken ställts under utredning 1890 bildades en ny sparbank, Ulricehamns stads och Redvägs härads sparbank, som senare tog den gamla sparbankens namn. Den är alltjämt en fristående sparbank.

Den år 1864 grundade Enskilda banken i Venersborg hade tidigt kontor i Ulricehamn.[19] Även Borås enskilda bank hade kontor i Ulricehamn åtminstone från 1870-talet,[20] som dock drogs in år 1890 varefter Venersborgsbanken åter var ensam affärsbank på orten en tid.[21] I januari 1906 öppnades ett kontor av Jönköpings handelsbank[22] som snart kom att uppgå i Göteborgs handelsbank. I december 1918 fick Borås bank tillstånd att öppna kontor i Ulricehamn.[23] Borås bank övertogs 1942 av Skandinaviska banken som år 1949 även övertog Göteborgs handelsbank.[24]

SEB och Handelsbanken har alltjämt kontor i Ulricehamn jämte sparbanken.

UtbildningRedigera

Idrott och friluftslivRedigera

Strax norr om staden finns Ulricehamns Skicenter vilket är en alpinanläggning med sju liftar och sex nerfarter i varierad svårighetsgrad.[27]

Ulricehamn arrangerade världscupen i längdåkning på Lassalyckan i januari 2017 såväl som 2019, vilken är tänkt att återkomma vartannat år.[28]

Ulricaparken invigdes i slutet av maj år 2014. Lekplatsen finns i Ulricehamn bara några meter från sjön Åsunden. Stadens största lekplats har aktiviteter för både stora och små. Här finns bland annat gungor, linbana, hinderbana, klätternät samt rutschkanor. [29]

  • Ulricaparken Ulricehamn

Kända personerRedigera

Se även: Kategori:Personer från Ulricehamn
Personernas relation till detta område behöver källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Författarinnan Birgit Th Sparre har gjort Ulricehamnsbygden välkänd genom sin romansvit Gårdarna runt sjön.

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2021 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2021, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 9 januari 2017, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Jonsson, Leif (1997). ”Bredgårdsmannen.”. Från Borås och de sju häraderna (Borås : De sju häradernas kulturhistoriska förening, 1943-) 1997 (45),: sid. 9-21 : ill.. ISSN 0347-2477. ISSN 0347-2477 ISSN 0347-2477.  Libris 2877354
  7. ^ ”Ulricehamns kommuns webbplats, sida om stadens medeltidshistoria”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100827193037/http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=8230. Läst 21 oktober 2014. 
  8. ^ Klackenberg, Henrik (1983). Bogesund. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 42. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618989. ISBN 91-7192-543-0 
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960–2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  13. ^ ”Emballator Ulricehamns Bleck Aktiebolag - allabolag.se”. http://www.allabolag.se/5561225904/Emballator_Ulricehamns_Bleck_AB. Läst 7 september 2012. 
  14. ^ ”Precomp Solutions AB - allabolag.se”. http://www.allabolag.se/5560742800/Precomp_Solutions_AB. Läst 7 september 2012. 
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418154731/http://www.ut.se/nyheter/varsel-om-strejk-vid-bb-tools-ab(1837169).gm. Läst 8 september 2012. 
  16. ^ ”IRO AB - allabolag.se”. http://www.allabolag.se/5565129417/IRO_AB. Läst 7 september 2012. 
  17. ^ http://se.aptgroup.com/Kontakt/APT_i_varlden/Produktion/Blidsberg
  18. ^ ”Weland Stål Aktiebolag - allabolag.se”. http://www.allabolag.se/5561413120/Weland_Stal_AB. Läst 7 september 2012. 
  19. ^ 1861-1865 Älvsborgs län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 2. Åren 1861-1865. Älvsborgs län, s. 15
  20. ^ 1871-1875 Älvsborgs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 4. Åren 1871-1875. Älvsborgs län, s. 10
  21. ^ Enskilda bankens i Venersborg, Tidning för Wenersborgs stad och län, 10 februari 1891
  22. ^ Nytt bankkontor i Ulricehamn, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, 1 november 1905
  23. ^ Borås banks första verksamhetsmånader, Svenska Dagbladet, 21 februari 1919
  24. ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
  25. ^ Tingsholmsgymnasiets webbplats Arkiverad 7 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  26. ^ ”Montessoriskolan Lindängen”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811115746/http://www.montessoriulricehamn.se/index.html. Läst 3 februari 2010. 
  27. ^ ”Om oss”. Ulricehamns Ski Center. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161025044938/http://www.uc-skidcenter.se/om-oss/. Läst 24 oktober 2016. 
  28. ^ ”Tävlingarna”. Worldcupulricehamn.com. http://www.worldcupulricehamn.com/sv/tavlingarna. Läst 24 oktober 2016. 
  29. ^ https://www.vastsverige.com/ulricehamn/produkter/ulricaparken/
  30. ^ https://riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/lise-nordin_bf400346-b49e-4983-a92f-8c573f0e8b24?riksmote=2016/17,2010/11
  31. ^ https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6950379

Vidare läsningRedigera

  • Klackenberg, Henrik (1983). Bogesund. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 42. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618989. ISBN 91-7192-543-0 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ulricehamn&oldid=49168493"