Viskan

	Viskan
	Å
	Viskan där den rinner genom Borås.
Land	Sverige
Regioner	Västra Götalands län, Hallands län
	Bifloder
- vänster	Häggån, Slottsån
- höger	Munkån, Surtan
Stad	Borås
Landmärke	Viskadalen
Källa	Tolken
- läge	Ulricehamns kommun, Västra Götalands län, Sverige
- höjdläge	226 m ö.h.
- koordinater	57°47′N 13°15′Ö / 57.783°N 13.250°Ö
Mynning	Klosterfjorden, Kattegatt
- läge	Varbergs kommun, Hallands län, Sverige
- höjdläge	0 m ö.h.
- koordinater	57°13′30″N 12°12′28″Ö / 57.22500°N 12.20778°Ö
Längd	142 km
Flodbäcken	2 202,1 km²
Vattenföring
- medel	34 m³/s
- maximum	154 m³/s
- minimum	3,1 m³/s
Geonames	2662663
	Läge för Viskans utflöde. Läge för Viskans utflöde.
	Viskan med biflöden och avrinningsområde.

För småorten, se Viskan, Sundsvalls kommun.

Viskan är den nordligaste av de fyra större åar som mynnar ut i Halland. Viskan är 142 kilometer lång, avvattnar cirka 2 200 kvadratkilometer och har en medelvattenföring på 34 kubikmeter per sekund vid Åsbro vattenföringstation.^[2]^[3] Viskans källsjö är Tolken väster om Ulricehamn i Västergötland.

Lopp

Viskan rinner upp i sjön Tolken väster om Ulricehamn och avvattnar delar av Sydsvenska höglandet. Därefter rinner den ut i Öresjö och fortsätter sedan sitt lopp genom Borås. I Marks kommun tar den emot Häggån, Surtan och ett par mindre åar. Viskan mynnar i Klosterfjorden, Kattegatt strax norr om Åskloster, cirka 15 kilometer norr om Varberg.

Avrinningsområdet ligger främst i Ulricehamn, Borås, Svenljunga, Marks och Varbergs kommuner, men det finns även mycket små delar i Herrljunga, Bollebygds och Kungsbacka kommuner. Avrinningsområdet består till 6 % av sjöar, 58 % av skog, 15 % av jordbruksmark, 3 % av tätort samt 19 % av övrig mark. ^[4]

Berggrund, natur och miljöpåverkan

Längs med Viskan finns flera naturreservat. I Borås kommun ligger Mölarp, Rya åsar och Tranhults naturreservat. I Marks kommun finns naturreservaten Assbergs raviner och Lekvad.

Kvävetransporten uppskattades 2023 till 1 562 ton, medan fosfortransporten samma år uppskattades till 52 ton (med en minskande trend över tid). Vattendraget har haft liten påverkan från övergödning. Däremot är bristande konnektivitet ett problem p.g.a. olika vandringshinder. Vattendraget är hårt drabbat av invasiva arter.^[4]

Ekologi

I Viskan finns bland annat lax, öring, abborre, braxen, gädda, färna, id, mört, sik, ål och havsnejonöga.^[4]

Mänsklig användning

Viskan passerar Öresjö som är dricksvattentäkt för Borås.^[4]

Fiske

Det har funnits en laxgård som brukades av Ås kloster.^[5]

Transport

Transporter på Viskan har försvårats av en rad forsar, vad och vattenfall. Johan Wärnschiöldh fick 1645 av Axel Oxenstierna i uppdrag att granska Viskan och Hallands övriga åar för att undersöka om de skulle kunna brukas för transport. Han kom att lista 44 punkter som hindrade sjöfart på Viskan och bedömde att den inte skulle kunna nyttjas som farled.^[6]

Lokomotivångaren Svanen gick dock på Viskan och Öresjö under 1890-talet.

Vattenkraft

Vattenkraft från Viskan har drivit många företag genom åren. Den var grunden till den blomstring Viskadalen upplevde i gångna tider. I Rydal ligger Rydals vattenkraftstation, vilken tar sin kraft från Viskan. Varberg-Borås Järnväg (WBJ), som invigdes i november 1880, följer i stort sett Viskans dalgång.