Viskan
- För småorten, se Viskan, Sundsvalls kommun.
Viskan är den nordligaste av de fyra större åar som mynnar ut i Halland. Viskan är 142 kilometer lång, avvattnar cirka 2 200 kvadratkilometer och har en medelvattenföring på 34 kubikmeter per sekund vid Åsbro vattenföringstation.[2][3] Viskans källsjö är Tolken väster om Ulricehamn i Västergötland.
| Viskan | |
| Å | |
 Viskan där den rinner genom Borås.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Regioner | Västra Götalands län, Hallands län |
| Bifloder | |
| - vänster | Häggån, Slottsån |
| - höger | Munkån, Surteån |
| Stad | Borås |
| Landmärke | Viskadalen |
| Källa | Tolken |
| - läge | Ulricehamns kommun, Västra Götalands län, Sverige |
| - höjdläge | 226 m ö.h.[1] |
| - koordinater | 57°47′N 13°15′Ö / 57.783°N 13.250°Ö |
| Mynning | Klosterfjorden, Kattegatt |
| - läge | Varbergs kommun, Hallands län, Sverige |
| - höjdläge | 0 m ö.h. |
| - koordinater | 57°13′30″N 12°12′28″Ö / 57.22500°N 12.20778°Ö |
| Längd | 142 km |
| Flodbäcken | 2 202,1 km² |
| Vattenföring | |
| - medel | 34 m³/s |
| - maximum | 154 m³/s |
| - minimum | 3,1 m³/s |
Längs med Viskan finns flera vackra naturreservat. I Borås kommun ligger Mölarp, Rya åsar och Tranhults naturreservat. I Marks kommun finns naturreservaten Assbergs raviner och Lekvad.
Transporter på Viskan har försvårats av en rad forsar, vad och vattenfall. Johan Wärnschiöldh fick 1645 av Axel Oxenstierna i uppdrag att granska Viskan och de övriga Hallands åar för att undersöka om de skulle kunna brukas för transport. Han kom att lista 44 punkter som hindrade sjöfart på Viskan och bedömde att den inte skulle kunna nyttjas som farled.[4]
Innehåll
LoppRedigera
Viskan rinner upp i sjön Tolken väster om Ulricehamn och avvattnar delar av Sydsvenska höglandet. Därefter rinner den ut i Öresjö och fortsätter sedan sitt lopp genom Borås. I Marks kommun tar den emot Häggån, Surteån och ett par mindre åar.
Viskan mynnar i Klosterfjorden, Kattegatt strax norr om Åsklosters samhälle, cirka 15 kilometer norr om Varbergs centralort.
VattenkraftRedigera
Vattenkraft från Viskan har drivit många företag genom åren. Den var grunden till den blomstring Viskadalen upplevde i gångna tider. I Rydal ligger Rydals vattenkraftstation, vilken tar sin kraft från Viskan.
Varberg-Borås Järnväg (WBJ), som invigdes i november 1880, följer i stort sett Viskans dalgång.
MinnesramsorRedigera
Det finns skolramsor för att memorera de halländska åarna Viskan, Ätran, Nissan och Lagan:
- vi ska äta, ni ska laga (från norr till söder)
- laga ni, äta vi (från söder till norr)
GalleriRedigera
En krök i centrala Borås.
Viskan från en bro i Åskloster, där även utloppet i Klosterfjorden finns.
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Viskan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- ^ Viskans vattenflöden, från Trafikverket[död länk]
- ^ Viskan Åsbro, från Vatteninformationssystem, Sverige (VISS)
- ^ Sveriges inre vattenvägar band I s. 203.
Externa länkarRedigera
- Viskans vattenråd viskan.nu
- Vattendragsregister, från SMHI