Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2019-06

Beridarebansgatan blir Benny Fredrikssons Torg

Hej. Idag byter Beridarebansgatan vid Stadsteatern i Stockholm namn till Benny Fredrikssons Torg. Flyttar vi då den nuvarande artikeln eller gör vi en ny? P. S. Burton (diskussion) 17 maj 2019 kl. 10.26 (CEST)

Ja, på samma sätt som vi gjorde med Vintertullsparken. /ℇsquilo 20 maj 2019 kl. 10.43 (CEST)

Lite statistik vad andra Wikipedia språkversioner gör för att visa Auktoritetsdata

Nedan hur många artiklar i respektive språk som hämtar Auktoritetsdata från Wikidata

• sv:Wikipedia använder mallen 65 115 ggr
• en:Wikipedia använder mallen 946 361 ggr
• de:Wikipedia använder mallen 650 970 ggr
• fr:Wkipedia använder mallen 250 365 ggr
• no:Wikipedia använder mallen 353 872 ggr
• fi:Wikipedia använder mallen 31 170 ggr

idag annonserade Library of Congress tweet att dom kopplar in Wikidata på en miljon poster.

De händer mycket och snabbt och "tyvärr" är Wikipedia en stark kraft i detta. Min tro är att "gömmer" vi Auktoritetsdata i Wikidata så gör vi oss själva en björntjänst.

Exempel

• Holger.Ellgaard skapade i veckan Kästadal
• Efter lite fram och tillbaka var både han och jag övertygad om att Ernfrid Bogstedt är son i huset och även fotograf med massa bilder hos Digitaltmuseum länk

  

  Torpet Kästadal, 1945

  • Digitaltmuseum har i Kulturnav identifierat fotografen som f89a0a3b-3e98-47cc-92d2-c44d48832bf0
  • Tyvärr så kopplar inte anslutna museer ihop sina bilder med personen utan dom skriver bara en text sträng ==> att det fungerar bra att hitta udda namn som ernfrid bogstedt fotograf men inte annars
    • Sökning på identifieraren kulturnav f89a0a3b-3e98-47cc-92d2-c44d48832bf0 = 0 träff
    • Sökning på text sträng ernfrid bogstedt fotograf = 123 träff
  • jag har på twitter argumenterat med Ulf Bodin för att Digitaltmuseum måste bli bättre på att länka/koppla sina bilder så att vi hittar dom men det känns som goddag yxskaft att det gör inte vi utan det skall museerna som inte verkar klara av det hela göra
    • i veckan fick jag mer vatten på min kvarn att "en blind leder en blind" då var jag på en Digitalt kulturarv – workshop om Samlingarna och forskningen och där sitter Jonas Engman, Intendent Avdelning Kulturhistoria Nordiska museet och får pengar för att kategorisera bilder och på min fråga om metadata kopplat till Länkade data så svarade han "att jag kan inte sådant där" dvs. Nordiska museet saknar driv och kompetens att göra ett bra jobb med våra skattepengar. Dom sitter och lägger på textsträngar --> att ingen hittar datat eller det blir omöjligt att förstå kategoriseringen om man inte kan svenska så min slutsats är
      • att det måste vara Wikipedis/Wikidata som pekar på hur detta skall göras bättre

Min magkänsla

Om vi använder mallen Mall:Auktoritetsdata i sv:Wikipedia artiklarna kanske kanske kan vi få museerna att läsa sv:Wikipedia artikeln och att inse att Ernfrid Bogstedt är redan i Digitalt museum och att alla 123 bilderna borde knytas till deras interna ID f89a0a3b-3e98-47cc-92d2-c44d48832bf0 Jag är övertygad efter 1 år av kommunikation med Digisam och Digitaltmuseum att dom själva inte klara av det. Digisam har inget mandat utan anser att dom är en "sekreterare" (startade 2012 ung. samtidigt som Wikidata) och Digitaltmuseum vill inte lägga sig i museernas arbete och arbetar man som Intendent på ett museum med inriktning Kulturhistoria verkar det vara OK att svara "att jag kan inte sådant där"

Min naiva tro är att lyfter vi upp Auktoritetsdata till artiklarna så blir dessa IDn synliga och kan vi påpeka galenskapen som aktörer som Nordiska museet håller på med tillräckligt många gånger så kanske dom tar fram skämskudden och börjar lära sig göra rätt. Det är inte OK att svara jag kan inte sådant där när alla på sv:Wikipedia vet bättre

MEN steg ett är mall:Auktoritetsdata i artiklarna jag mitt eget förslag - Salgo60 (diskussion) 23 maj 2019 kl. 09.57 (CEST)

Skämmiga biografier

Många skriver sina egna wikipediabiografier, antingen ovetande om regelverket eller medvetet åsidosättande detta. Resultatet blir sällan lyckat. Man klarar inte att begränsa sigtill vad andra kan vara intresserade av att veta, och den egna märkvärdigheten framhävs gärna på ett överdrivet sätt. Märkning med mall om frånvaro av källor har liten effekt. En artikel, om förmodligen av den biograferade behandlas för närvarande på WP:SFFR, där den inte hör hemma. Flera andra har varit där tidigare. En artikel i samma genre har i flera år haft fel påpekade på diskussionssidan utan effekt.

Biografier av detta slag skämmer Wikipedia, men de skämmer också den biograferade, som inte har uppfattat sina egna begränsningar. Jag har i några fall försökt få fason på sådana artiklar. Det är otacksamt arbete. Artikelämnet är utan intresse för mig, och man kan få författaren mot sig, när man stryker bland meriterna.

Jag skulle önska att det fanns ett enklare sätt att malla sådana artiklar, och en mall så formulerad att det blir i författarens intresse att åtgärda felen i artikeln. Intressekonfliktmallen är avsedd för författarens diskussionssida och inte artikeln. POV-mallen kräver en utredning på diskussionssidan och ses inte av läsaren. Jag ser för mig en mall med färdigformulerad vanlig kritik av egenförfattade biografier, gärna med alternativ som enkelt kan kryssas av. Här är några förta förslag till formuleringar.

• Denna artikel ger intryck av att vara skriven under intressekonflikt och att bryta mot Wikipedias riktlinjer...
• Den innehåller uppgifter om den biograferade som verkar härröra från den biograferade själv och som inte kan verifieras av oberoende källor.
• Den är alltför detaljerad och ger en överdriven framställning av den biograferades betydelse.

Med andra ord, jag är ute efter en giftstämpel att placera på skämmiga biografier. Roufu (diskussion) 21 maj 2019 kl. 13.40 (CEST)

wikidata:Q6737821 är det närmast jag kommer på på andra språk, om du vill hämta inspiration där. Men kanske inte exakt vad du letar efter. /Julle (disk.) 23 maj 2019 kl. 03.31 (CEST)

Instämmer med Roufu. Ger ett mycket dåligt intryck – en "giftstämpel" för de värsta orgierna i narcissism vore bra. /Nesse (diskussion) 23 maj 2019 kl. 09.02 (CEST)

Förr fanns denna mall med liknande syfte, men den togs av någon anledning bort. /Annika (diskussion) 23 maj 2019 kl. 09.15 (CEST)

I praktiken kommer sådana artiklar för all framtid vara skapade eller redigerade av vad som antas vara artikelsubjektet. Erfarenheten säger mig att det då blir väldigt svårt att få bort en sådan mall, även efter att artikeln städats upp. Så, nej, jag tycker nog det finns gott om giftstämplar redan, utan att behöva (åter)skapa en som det aldrig går att få bort ut artiklarna. IP 62.20.170.74 (diskussion) 23 maj 2019 kl. 09.46 (CEST)

Det är en bra poäng. Jag rensade upp i en:Anderz Wrethov nyligen, på en wiki som har en dylik mall, och tog bort mallen. Den återställdes, eftersom det, tja, fortfarande stämde. Men det finns ingen bra väg runt det, även efter att de faktiska problem som uppstått i och med detta åtgärdats. Oklart vad som då skall göras – skriva om allt i onödan? /Julle (disk.) 23 maj 2019 kl. 10.51 (CEST)

Det är olyckligt att formuleringen "...verkar vara författad av en person..." i mallen mallen Jäv tolkas som "...verkar någon gång vara redigerad av en person...". Den rimliga användningen av mallar är för att beskriva problem som finns kvar i den aktuella versionen av artikeln, inte ett problem som någon gång funnits. När problemet är åtgärdat ska mallen tas bort.

Formuleringen bör därför tolkas som "...har (i sin nuvarande version) ett innehåll som präglas av bidrag från en person...". Parentesen kan tas bort, den är bara ett sätt att vara övertydlig att det är presens (har, präglas) som gäller.

Mallen {{Jäv}} kan dock ses som ett "specialfall" av mallen {{POV}}, till vilken den också är omdirigerad, och jag ser inte att den fyller något stort behov som en separat mall, utom möjligen om man enkelt vill få en lista över artiklar med just "Jäv". --Larske (diskussion) 23 maj 2019 kl. 11.31 (CEST)

En viktig sak, frågan hur man ska göra. Jag har i alla fall sett två biografier där föremålet själv har skrivit en del och jag tycker inte att det är bra. I den ena vill jag rensa. Helt rätt att påpeka att det gäller den nuvarande versionen. Likaså är {{Jäv}} ett fall av {{POV}}. Per W (diskussion) 23 maj 2019 kl. 12.06 (CEST)

Jo, i den bästa av världar går det nog att få in sådana skrivningar i både policy och malldokumentationen. MEN! Det jag vill säga är i praktiken är det inte så lätt att få hela gemenskapen att följa ett sådant handlingssätt. Det räcker att en handfull i städpatrullen har samma synsätt som den som återställde den mall Julle tog bort på enwp. IP 62.20.170.74 (diskussion) 23 maj 2019 kl. 12.37 (CEST)

Omdirigering till kategori

Tycker ni detta är lämpligt: Lista över spelare i Djurgårdens IF Hockey. Jag raderar den gärna. /Machatjkala (diskussion) 22 maj 2019 kl. 19.20 (CEST)

Enligt Wikipedia:Omdirigeringar#Omdirigeringar mellan namnrymder är det OK Thoasp (diskussion) 22 maj 2019 kl. 19.36 (CEST)

Annars kan man ersätta den med en länk till kategorin. Jag har sett det i vissa artiklar.//Hannibal (diskussion) 23 maj 2019 kl. 11.30 (CEST)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Rymdfart!

Neil Armstrong, Michael Collins och Buzz Aldrin 1969, samt nutida rymdsond på Mars.

Den 27 maj - 2 juni handlar Veckans tävling om rymdfart. Det finns mycket att skriva om, exempelvis om Buzz Aldrin, om rymdturisten Anousheh Ansari, om utforskning av Jupiter eller om 2014 MU69 som upptäcktes av rymdteleskopet Hubble.

När använde man senast djur i rymdfart? Vad är en omloppsbana och en rymdselfie? Och vad hände när besättningen på Soyuz 29 tog med choklad på rymdfärden?

Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"!

// Zquid (diskussion) 24 maj 2019 kl. 12.54 (CEST)

Projekt fotosafari i Gällivare, Malmberget (inklusive Malmberget östra) och Koskullskulle

Orterna Gällivare och Malmberget (inklusive Malmberget östra) genomgår just nu mycket stora förändringar (läs mer exempelvis här, här och här). En fotosafari i Gällivare och Malmberget under sommaren 2019 skulle vara mycket bra. Tidigare har den mycket kraftiga samhällsomvandlingen i Kiruna dokumenterats i Wikipedia:Skrivstuga/Fotosafari Kiruna 2017. Andra fotosafaris som har genomförts tidigare är exempelvis Wikipedia:Projekt Göteborg/Fotosafari, Wikipedia:Projekt Göteborg/Flygfoto 2013, Wikipedia:Projekt Uppsala/Fotosafari 2015. Vore mycket bra om fotosafarin kunde genomföras med hjälp av drönare och/eller helikopter. Lantgård som har mycket god lokalkännedom är beredd att vara en av deltagarna i en fotosafari i Gällivare och Malmberget under sommaren, fram till mitten av augusti 2019. Finns det några andra som är intresserade av att delta i Wikipedia:Projekt fotosafari i Gällivare och Malmberget? --Allexim (diskussion) 7 maj 2019 kl. 19.26 (CEST)

Petar som alltid när ämnet kommer upp in en länk till sidan för att söka bidrag och uppmuntrar initiativet. Heja! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 maj 2019 kl. 11.06 (CEST)

 Gillar --Allexim (diskussion) 8 maj 2019 kl. 19.25 (CEST)

Jag är helt för detta projekt av två anledningar. För det första genomgår Malmberget just nu en intensiv nedstängningsprocess. Stängslet kring "gropen" utvidgas hela tiden och om ett år är gymnasieskolan satt ur bruk (en ny håller på byggas i Gällivare), alla kulturbyggnader har flyttats bort till Koskullskulle och hela kvarter är nästan tomma på folk och husen där skall eller håller på rivas. Det välbekanta Fokushuset mitt i Malmberget skall sprängas inom en snar framtid (höghuset är något av Malmbergets signum). Den andra orsaken är att Gällivare genomgår en elementär samhällsutveckling. Alla 'institutioner' i Malmberget rivs och nya inrättas i Gällivare (såsom gymnasieskola, islada, "Kunskapshuset" m m) och det Gällivare som kommer växa fram ser helt olikt ut det Gällivare som finns nu. Därför vore det så viktigt att både dokumentera resterna av Malmberget och grunden till det nya Gällivare. Lantgård (diskussion) 13 maj 2019 kl. 14.21 (CEST)

@Lantgård: Du skriver "alla kulturbyggnader har flyttats bort till Koskullskulle". Detta var ett okängt faktum för mig. Kanske skall man inkludera Koskullskulle i projektet också? --Allexim (diskussion) 15 maj 2019 kl. 14.49 (CEST)

@Allexim: Det vore inte dumt. Om det blir tidsbrist kan jag åka dit och fota litet innan. Lantgård (diskussion) 16 maj 2019 kl. 20.25 (CEST)

@Lantgård: Koskullskulle är belägen 7 km nordost om Gällivare och cirka 3 km nordost om Malmberget så jag gissar att det borde kunna gå att täcka de tre orterna med helikopter och/eller drönare men som sagt det är bara en gissning. ArildV har tidigare erfarenhet från två helikopterfotograferingar och kanske kan bedöma om det är rimligt? Finns det andra wikipedianer som kan bedöma om det är rimligt? --Allexim (diskussion) 17 maj 2019 kl. 02.45 (CEST)

@Lantgård: När jag studerar Göteborgs flygfotosafari och Fotosafarin i Kiruna så ser jag att de var uppe i luften i en timme. Då borde det även räcka med en timmes flygtur över de mindre orterna Koskullskulle, Gällivare och Malmberget (inklusive Malmberget östra). Det enda problematiska som jag kan se är att man kan råka blanda ihop orterna och byggnaderna efter att ha fotograferat från luften och senare skall granska och sortera ut bilderna på landbacken, men det borde man kunna lösa med din hjälp. Ändrar det förutvarande föreslagna projektnamnet istället till Wikipedia:Projekt fotosafari i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle. --Allexim (diskussion) 20 maj 2019 kl. 15.33 (CEST)

@Allexim: Om inte alla kameror som ska användas har inbyggda, och påslagna, GPS-mottagare som registerar kamerans position i bildernas EXIF, kan ni väl se till att ta med en "GPS-klocka" och spela in flygturen. Det finns också "GPS logger" appar till mobiltelefoner som kan användas. Om kamerornas klockor sedan synkas när utflykten börjar så att de visar korrekt tid, går det i efterhand att med hjälp av GPS-loggen se till att alla bilder kan förses med en "camera position" som kan vara bra att komplettera med när bilderna laddas upp på Commons. Om man vet var kameran var i exponeringsögonblicket underlättar det antagligen vid identifieringen av bildmotivet, åtminstone vet man vilken ort det är . --Larske (diskussion) 20 maj 2019 kl. 16.02 (CEST)

@Larske: Jag är mycket oteknisk men jag skall framföra din text till fotograferna. Tack för ditt intresse i ämnet! --Allexim (diskussion) 28 maj 2019 kl. 16.06 (CEST)

Vet inte om detta hör hit, men när jag lägger in foton på Commons brukar jag ange motivets koordinater, inte exakt var jag stått. Jag har inte GPS i min kamera, men är hyfsat bra på att läsa kartor. /Ascilto (diskussion) 20 maj 2019 kl. 16.14 (CEST)

@Ascilto: Visst är det bra att ange motivets position. Det ena utesluter dock inte det andra. Det går bra att använda såväl Objektposition som Kameraposition. Se till exempel den här bilden. --Larske (diskussion) 20 maj 2019 kl. 16.30 (CEST)

Jag ser att jag blivit plingad några gånger här. Jag har varit väldigt upptagen av arbete och annat utanför wiki-världen ett tag och inte haft så mycket tid. Jag märker att jag hänvisar till WMSE några gånger, jag gör det som privatperson.

Drönare vs helikopter

Det finns flera begränsningar med drönare, en stor är batteritiden och den begränsade räckvidden (helst ska de flygas inom synhåll) och att få motsvarande täckning som en timmes flygning med helikopter behöver en person sannolikt spenderar veckor på platsen och en rad bilder som går att tas med helikopter kommer inte kunna tas. Därtill finns de problem som Ainali tagit upp med att WMSE skulle finansiera det.

Drönare har också fördelar, framförallt den miljöpåverkan som helikoptrar har (mer om det nedan)

Flygbilder värde som illustrationer

Nedan har flygbilders värde som illustrationer ifrågasatts. Personligen tycker att exempelvis att samtliga flygbilder från Kiruna är värdefulla som illustrationer. Jag anser också att värdet som illustrationer på Wikipedia inte är det enda man kan värdera bilder som, precis som en artikel på Wikipedia har ett eget värde så har också en bild det.

Helikopter tillåter också fotografering med professionella kameror och objektiv vilket ger bättre bilder även om drönarutvecklingen går snabbt.

Jag ser inte heller att det är en antingen-eller-situation. WMSE har alltid varit mycket välvilligt inställda till konventionella fotosafaris och om någon vill åka runt och fotografera byggnader i olika mindre byar är jag säkert på att föreningen skulle vara välvilligt inställd. Vi kan göra både och, dock är det knappast ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att göra den typen av safaris med helikopter.

Det kan tilläggas att det togs en mängd foton från marken också i Kiruna.

Miljöpåverkan

Helikopterflygning är dyrt och miljöovänligt och ska föreningen bekosta det så krävs en bra plan vad man vill fotografera och varför det behöver göras med helikopter. Jag har för dålig lokalkännedom om Malmberget för att ta ställning till det. Jag är beredd att hjälpa till som fotograf om det blir en en fotosafari i någon form men varken tid eller energi för att planera och ordna ansökningar och annat.--ArildV (diskussion) 20 maj 2019 kl. 18.56 (CEST)

Angånde flygbilders "värde". Det är väl som bilder på marken. Den krävs en viss mått av insikt/professionalism för att en bild av tex en byggnad skall bli bra: ljus, avsånd, val av vad som skall synas etc. Och när det gäller bilder från marken tror jag vi alla vet det finns dåliga och bra ilder. Men samma gäller när det fotas från luften, även då krävs en viss omsorg för att bilderna skall bli bra, men här är allmänkunskapen vad som utgör en bra och dålig bild inte lika spridd. Så enbart att det är en bild från luften tycker jag inte räcker för att säga bilden är av värde.Yger (diskussion) 20 maj 2019 kl. 20.11 (CEST)

Motiv som saknas

Eftersom jag har arbetat med att lägga in illustrationer för uppemot 20000 artiklar om fysiska plaster i Sverige så vill jag passa på att ge lite återkoppling kring behövliga motiv. Det finns bra med bilder över kyrkor, herrgårdar, stationer och den typen av monumentalbyggnader. Det är förvånansvärt svagt med viktiga, men mindre imponerade byggnader, som fd läroverk, fd kommunhus/Sockenstugor, fd tingshus, typisk ortsbebyggelse för mindre orter etc. Det är direkt dålig täckning av naturreservat, vattendrag. Och tyvärr har jag funnit att många av flygbilderna som tagits inte gör sig bra som illustration, även om det finns flera exempel på bra och användbara flygbilder. Jag skulle därför gärna se att i anslutning till en begäran av finansiering av en fotosafari, det inte bara talas om ungefär vad man vill återge. Om flygbilder exakt av vad och hur skall det säkras de blir bra och användbara och vilka exakta motiv vill man ta och hur stämmer det med behov?Yger (diskussion) 7 maj 2019 kl. 20.02 (CEST)

Artiklar, och potentiella artiklar som saknar bilder

Om vi tittar på vilka objekt i Wikidata som har geografiska koordinater (P625) inom ett avstånd av 25 kilometer från Gällivare, ett område på nästan 2 000 km², och vilka av dessa objekt som har en artikel i svwp och/eller en bild (P18) i Wikidata, kan vi konstatera följande fördelning av de totalt 308 objekten:

	Har bild i Wikidata	Saknar bild i Wikidata	Totalt
Har artikel i svwp	21	211	232
Saknar artikel i svwp	1	75	76
Totalt	22	286	308

OBS! Av de 76 som saknar artikel i svwp är det 51 som enbart har en (robotskapad) artikel i cebwp och 12 som enbart har en artikel i nlwp.

• Länk till fråga som ger en karta med olikfärgade prickar beroende på om artikel respektive bild finns eller saknas. (Klicka på lagerikonen uppe till höger för att välja vilka lager som ska visas)

Trots att det alltså finns 211 svwp-artiklar som saknar bild i motsvarande Wikidataobjekt är det endast 7 artiklar som finns i kategoriträdet för Illustrationsbehov.

• Länk till fråga som ger en lista över artiklar inom 25 km från Gällivare som också finns i kategoriträdet för Illustrationsbehov

--Larske (diskussion) 7 maj 2019 kl. 21.57 (CEST)

@Larske: Hur modifierar man den där url-en för godtycklig plats? IP 62.20.170.74 (diskussion) 15 maj 2019 kl. 18.25 (CEST)

@Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Menar du en annan plats som motsvaras av något WD-objekt som har egenskapen geografiska koordinater (P625) definierad? Eller menar du en plats som definieras av sin latitud och longitud utan att det behöver finnas något WD-objekt med dessa geografiska koordinater (P625)?

Jag gissar på det sistnämnda. Då kan du i SPARQL-frågan ersätta raden

bd:serviceParam wikibase:center ?gallivareLoc .

med raden

bd:serviceParam wikibase:center "Point(15.6789 62.34567)"^^geo:wktLiteral .

där siffrorna inom parentesen ska vara longituden och latituden för platsen.

--Larske (diskussion) 15 maj 2019 kl. 20.04 (CEST)

Gott! Kan tipsa er om att det här också kan vara en bra sätt att städa efter Lsjbot. Hittade precis en dubblett om en svensk församling på WD tack vare detta. IP 62.20.170.74 (diskussion) 16 maj 2019 kl. 09.52 (CEST)

Verktyget Wikishootme rekommenderas länk / manual för att hitta artiklar/Wikidata objekt som saknar bilder och den fungerar bra på telefonen

- Salgo60 (diskussion) 8 maj 2019 kl. 12.39 (CEST)

Köpa drönare?

Från min utgångspunkt tycker jag det är bättre att Wikipedia köper en drönare med bra kamera. Det kostar kanske två helikopterturer, men man kan ha den i flera år för fotografering från luften. Spara kartongen den kommer i så kan man skicka runt den med posten/schenker till fotograferande wikipedianer. /Machatjkala (diskussion) 17 maj 2019 kl. 07.25 (CEST)

@Machatjkala: Om Wikimedia Sverige köper drönare och skickar ut till folk för att de ska ta bilder så betraktas det ske under uppdragsliknande former och drönarföraren måste ansöka om tillstånd hos Transportstyrelsen vilket kostar både tid och pengar. (Idén är ju egentligen bra, det är därför det har undersökts.) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 17 maj 2019 kl. 10.42 (CEST)

OK, det var ju synd. Kanske finns det wikipedianer som har drönare privat och kan tänka sig bidra till Commons. Kanske finns det t.o.m. en fotograf med tillstånd för drönare som kan hjälpa oss? Vem vet, resurserna är stora i gänget som redigerar här... /Machatjkala (diskussion) 17 maj 2019 kl. 10.59 (CEST)

@Machatjkala: Efter att ha läst om fotosafarin Kiruna 2017 så uppfattar jag det som här att Ainali hade med sig en drönare till Kiruna 2017. Om någon mer svwikipedian har en drönare saknar jag kännedom om. --Allexim (diskussion) 20 maj 2019 kl. 15.57 (CEST)

Projektsida för fotosafari i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle skapad

Nu är Wikipedia:Projekt fotosafari i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle och Wikipediadiskussion:Projekt fotosafari i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle skapad. --Allexim (diskussion) 28 maj 2019 kl. 17.39 (CEST)

Antibiotikum vs Antibiotika

Diskussion flyttad från Diskussion:Neuroleptikum#Flytt till Antipsykotika

På KAW har en diskussion först runt Användare:Dromair's redigeringar den senaste tiden. När jag granskade vederbörandes redigeringshistorik hittade jag en flytt av Neuroleptikum‎ till Antipsykotikum. Den flytten återställdes och jag ifrågasätter inte den åtgärden som sådan. Men frågan är om inte artikeln gör sig bättre under Neuroleptika? Detta berör även Antibiotikum och kanske fler artiklar. Vad tycker vi? Det går att motivera flytten utifrån att båda avser en grupp av läkemedel, snarare än en enda. Det gör kanske pluralformen mer naturlig än singularformen. Men vi har också aspekten att Neuroleptikum‎ och Antibiotikum är som ord känns väldigt främmande i en svenskspråkig mun. Och när det finns alternativ som är mer bekväma, så varför inte använda dem? IP 62.20.170.74 (diskussion) 26 maj 2019 kl. 17.15 (CEST)

Jag tycker också att det faktum att artiklarna behandlar grupper av ämnen gör pluralformerna mer logiska. Jämför med praxis vad gäller biologiska artiklar, där en art listas med singular (honungsbi) medan högre taxa (som kan sägas "innehålla flera arter") listas med plural (honungsbin). / Ternarius_D 26 maj 2019 kl. 17.24 (CEST)

I Kategori:Läkemedel finns 11 artiklar som slutar med pluralformen "ika" (+ en "-ättika"). Det finns bara 6 som slutar med med "ikum" (neuroleptikum, antibiotikum, psykotonikum, spasmolytikum, antimykotikum, adrenergikum). Jag ser inga problem med att flytta dem så de följer majoriteten. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 26 maj 2019 kl. 20.03 (CEST)

Jag råkade se denna diskussion... Generellt tycker jag att vi skall vara mycket försiktiga med att frångå vår princip med artikelnamn i ental (men kategorinamn i flertal). Jämförelsen med Honungsbin tycker jag inte håller; det här fallet liknar mer Hundras eller Bilmärke. Vi kan säga att Hibernal är ett neuroleptikum, att taxar utgör en hundras, eller att Chevrolet är ett bilmärke. (Däremot säger vi nog hellre att Jättebi är en art i släktet honungsbin, än att "jättebi är ett honungsbi".) Våra respektive artiklar behandlar visserligen (i princip) alla neuroleptika, alla hundraser, och alla bilmärken, med beskrivningar både av gemensamma egenskaper och med skillnader mellan dem, liksom artikeln Honungsbin (i princip) beskriver gemensamma och olika egenskaper för alla honungsbiarter. Däremot står namnet Honungsbin för hela släktet Apis, medan bilmärken bara står för "ett flertal varumärkesnamn för bilar; möjligen samtliga sådana varumärken, om det framgår av sammanhanget".

Att ett neuroleptikum ingår i gruppen av "alla" neuroleptika (som existerar och godkänts för användning i ett visst land vid en viss tid, kanske?) gör det EMRÅ inte rimligare att flytta artikelrubriken till flertalsformen, än vad det faktum att ett bilmärke är ett av alla (för ögonblicket existerande) bilmärken motiverar en flytt av Bilmärke till Bilmärken.

Jag undrar om inte det egentliga problemet här är ett annat, nämligen att växlingen -um till -a är ovan (och inte alltid ens förståelig) för moderna svenskar. Idag skriver många till och med "en fakta" eller "ett fakta" i stället för "ett faktum". I vissa fall har utvecklingen gått så långt att det nu snarast är fel använda den historiskt riktiga entalsformen. (Vad anser ni om meningen "Programmet behandlade i och för sig hela samlingen data korrekt, men eftersom ett datum var felaktigt, blev även resultatet fel."?) Jag misstänker att många snarare pratar om "ett antibiotika" än om "ett antibiotikum". Man kan här fundera på POMMF kontra önskan att följa korrekt fackspråk.

Gör som ni vill med detta; jag tänker inte lägga mig i mer än jag redan gjort; men motivera helst inte en eventuell flytt med något som skulle kunna tillämpas på ett flertal av våra artiklar! Jörgen B (diskussion) 26 maj 2019 kl. 20.51 (CEST)

Antibiotika är singularis på svenska, som JörgenB antyder ovan, och den enda form av ordet den stora majoriteten av våra läsare känner till i singularis. "anti·­bi·­ot·­ika [‑å´t‑] substantiv ~n ... Singular en antibiotika", för att citera SAOL (som också känner igen antibiotikum, förstås). Vi behåller inte nödvändigtvis distinktionen mellan singularis och pluralis som finns i språket ordet lånats in från. Vi bör använda antibiotika för att vi är ett uppslagsverk för allmänheten och allmänheten brukar stöta på det som antibiotika, inte antibiotikum.

Samma princip går att tillämpta på andra artiklar, men inte alla som råkar sluta på -um – det varierar tyvärr från ord till ord. /Julle (disk.) 27 maj 2019 kl. 03.35 (CEST)

Att horrören "en antibiotika" är tillåten i svenskan medför inte att vi bör använda den. Alla som har språköra störs av dylika absurditeter. Visst heter det "en keps" och "flera kepsar", men det går inte att jämföra vardagsord och vetenskapliga termer. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2019 kl. 09.13 (CEST)

Men är "antibiotika" idag en rent vetenskaplig term? Jag är inte medicinare, men jag använder ändå ord som "antibiotika" och "neuroleptika" tillvardags närhelst jag har anledning att diskutera ämnet. Detta skulle jag dock inte alltid säga om allt det som finns i Kategori:Läkemedel. Jag är därför tveksam till att föreslå den här flytten generellt. Men för dessa två gör jag ändock det. IP 62.20.170.74 (diskussion) 27 maj 2019 kl. 09.48 (CEST)

Jag använder också "antibiotika" och "neutroleptika" i vardagslag, men självklart som pluralform, precis som man brukar tala om "cytostatika" eller oftast på svenska "cellgifter". Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2019 kl. 09.54 (CEST)

@Tostarpadius: Men det är ju just i sin pluralform som "antibiotika" resp. "neutroleptika" används här. Artikeln handlar inte om ett specifikt antibiotikum, den handlar om en mängd (alla, faktiskt) antibiotika. Den senare formen är rätt både enligt POMMF och rent grammatikaliskt. / Ternarius_D 27 maj 2019 kl. 10.46 (CEST)

SAOL verkar numera vara neutral till vilken form som ska användas i plural. Det lutar därför mer åt att POMMF ska avgöra. I vilket fall föredrar jag att antibiotika (m.fl.) används ett tag till för plural och att plural används när det gäller grupper av den här typen. Det finns en poäng med bilmärke som JoergenB påpekar, men jämförelsen håller ändå inte riktigt. Det gör nog däremot Tostarpadius' språköra. Deryni (diskussion) 27 maj 2019 kl. 16.54 (CEST)

Jag blir lite bekymrad när jag ser diskussioner om medicinska termer som (om jag inte missförstår diskussionen) ser ut att vara helt eller delvis baserade på allmänspråkliga funderingar, så jag påpekar detta för säkerhets skull. Det finns i många fall fastslagen nomenklatur/terminologi, så vänligen kolla den svenska versionen av MeSH (som även tar upp synonymer) i händelse av tveksamheter. Även terminologival behöver ju ta hänsyn till trovärdiga källor. I vissa fall, när det gäller artiklar av mer medicinhistorisk karaktär, kan man i och för sig drabbas av att inte få fullständig eller ens någon vägledning av MeSH (t.ex. är psykiatriska termer och diagnoser mer "modebetonade" än många andra medicinska områden - se t.ex. neurasteni för ett hisoriskt exempel). Motsvarande upplägg kring terminologi/nomenklantur finns på många naturvetenskapliga och tekniska områden. I de konkreta fallen: MeSH listar antibiotika (men ej antibiotikum; synonym till antibakteriella medel), neuroleptika (men ej neuroleptikum eller antipsykotika/-um; synonym till antipsykosmedel). Tomas e (diskussion) 27 maj 2019 kl. 17.01 (CEST)

@Tomas e: Det behöver finnas hänsyn både till fackspråk och till allmänspråkliga former i ett uppslagsverk. Bra därför att du ger balans med ett inlägg mot det mer medicinska. Inlägget stödjer tanken på att flytta över till neuroleptika och antibiotika. Vad gäller bilmärke var jag kanske litet otydlig. Jag menar där att artikeln gäller ett begrepp inte en grupp. Å andra sidan gäller vid stjärngrupper singular, t.ex. Miravariabel, BY Draconis-variabel och jättestjärna. Men tyngre väger Tomas es inlägg. Deryni (diskussion) 27 maj 2019 kl. 17.58 (CEST)

Tack Tomas e för utmärkt tips om MeSH. Jag tittade efter i artikeln och uppdaterade den externa länken till KI:s bibliotek (förut gick den till en arkiverad version från 2007). Två observationer:

• MeSH är en lista termer som ska användas för indexering av medicinska artiklar. Då är det naturligt att man begränsar sig till en ordform, antibiotika, och den formen tycker jag vi kan använda till artikelnamn. Det utesluter inte antibiotikum i brödtext.
• När jag söker på neuroleptika blir jag omstyrd till antipsykosmedel och neuroleptika anges som synonym. Söker jag direkt på antipsykosmedel nämns inte neuroleptika som synonym. Antipsykotika finns inte alls med.

Plumbum208 (diskussion) 27 maj 2019 kl. 18.05 (CEST)

Jag håller med om att löptext kan ha lite "friare tyglar" än artikelnamngivning, så länge som inte eventuella synonymval förvirrar. Att t.ex. ändra enstaka förekomster antibiotikum -> antibiotika i löptext är nog inte något just jag skulle lägga min tid på så länge som det finns över 40.000 artiklar märkta med kvalitetsbristmallar, såvida jag inte var på sådant humör just den dagen. Tomas e (diskussion) 27 maj 2019 kl. 18.38 (CEST)

Jag är neutral i frågan om huruvida artikelnamnen bör stå i plural. Tostarpadius (diskussion) 28 maj 2019 kl. 07.05 (CEST)

Artikelnomineringar

En liten blänkare: Just nu behandlas Hemliga Markusevangeliet. Två användare ifrågasätter kvaliteterna, medan två menar att den förtjänar utmärkt status. Formellt kan omröstningen avslutas idag, men det vore värdefullt om fler ginge in och toge ställning. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2019 kl. 09.03 (CEST)

De senaste två dagarna har artikeln förbättrats ytterligare, så ännu fler bedömningar är önskvärda. Sjunnesson (diskussion) 28 maj 2019 kl. 09.53 (CEST)

OK låta faktarutorna "politiker" och "befattningshavare" byta plats?

Bakgrund: På enwiki finns en faktaruta, en:Template:Infobox officeholder, som i en äldre version kopierats till svwiki som Mall:Infobox officeholder, vilket utgör basen för en "översatt" faktaruta, Mall:Infobox politiker. Både den engelska officeholder och den svenska politiker används dels direkt och dels "under alias" (via redirs). Till de senare hör det engelska Template:Infobox politician och det svenska Mall:Infobox befattningshavare.

I Malldiskussion:Infobox politiker#Alltför begränsad mall? kom jag och larske fram till att det kan finnas skäl att "byta plats" på Mall:Infobox politiker och Mall:Infobox befattningshavare på svenska, så att den förra omdirigeras till den senare (i stället för tvärtom, som nu). En av fördelarna kunde vara att det blir lättare att inse att den här mallen (under ett eller annat namn) faktiskt är lämplig för åtskilliga andra typer av uppdrag än just de renodlat politiska (t. ex. för generaldirektörer för statliga verk eller för diverse av riksdagen utsedda ombudsmän, samt för motsvarande uppdragshållare från andra länder). Det kanske också skulle göra det lättare för deltagarna i inläggen på mallens diskussionssida att också beakta mallens användning för andra typer av befattningshavare. (Däremot skulle det i så fall givetvis gå lika bra som nu att använda de olika aliasen politiker, befattningshavare och så vidare, med det namn man tycker bäst återspeglar den faktiska användningen.)

Synpunkter? Jörgen B (diskussion) 25 maj 2019 kl. 18.28 (CEST)

Jag håller helt med. Befattningshavare är något helt annat än politiker och två olika mallar behövs. /Ascilto (diskussion) 25 maj 2019 kl. 18.59 (CEST)

Yrkar medhåll till detta. Deryni (diskussion) 25 maj 2019 kl. 20.14 (CEST)

Oklart om Deryni med "detta" avser det som JoergenB föreslår om att "byta riktningen på en omdirigering mellan två mallar" eller det Ascilto skriver om att "två olika mallar behövs". Det är enligt min uppfattning inte samma sak. Därför är det också lite oklart vad Ascilto menar med "håller helt med". --Larske (diskussion) 25 maj 2019 kl. 21.10 (CEST)

Jag håller helt med larske:-). Jörgen B (diskussion) 25 maj 2019 kl. 21.23 (CEST)

Befattningshavare och politiker behöver precis som Ascilto skriver olika mallar. Det är detta jag håller med om, även om det blev otydligt sagt. En oppositionspolitiker är på intet sätt en befattningshavare och en generaldirektör är på intet sätt en politiker. Deryni (diskussion) 25 maj 2019 kl. 21.33 (CEST)

Jag har kanske läst Användare:JoergenB slarvigt. Det jag menade har Användare:Deryni utvecklat på ett förträffligt vis. /Ascilto (diskussion) 25 maj 2019 kl. 21.40 (CEST)

@Ascilto, Deryni: Att göra och underhålla två separata mallar för att användas för Politiker respektive Befattningshavare är ett helt annat förslag som ni kan ta upp som en egen tråd om ni vill. Här gäller frågan om mallen "Infobox befattningshavare" ska omdirigeras till mallen "Infobox politiker", som idag, eller om vi ska ändra så att mallen "Infobox politiker" omdirigeras till mallen "Infobox befattningshavare". Det är det förslaget som ska bedömas. Själv tycker jag att de problem som JoergenB stötte på kan lösas, och delvis redan är lösta, genom en tydligare malldokumentation, vilket är vad jag menade med "det kanske räcker så" i mitt hittills obesvarade inlägg i malldiskussionen. --Larske (diskussion) 25 maj 2019 kl. 22.00 (CEST)

Isåfall tycker jag det är helt fel att den ena mallen omdirigerar till den andra, oavsett i vilken riktning det sker (vilket jag uppfattade som förslaget, slarvigt av mig). De skall separeras och användas i helt olika sammanhang. /Ascilto (diskussion) 25 maj 2019 kl. 22.15 (CEST)

@Ascilto: Jag tolkar ditt inlägg som att du inte stöder att "ändra riktningen på omdirigeringen" eftersom du inte vill ha någon omdirigering alls. Är det rätt uppfattat, eller är du neutral till det lagda förslaget?

Jag rekommenderar att du läser den malldiskussion som JoergenB länkade till innan du, eventuellt, skapar en ny tråd med ett förslag om att separera de två mallarna. Den omdirigering från "Infobox befattningshavare" till "Infobox politiker" som görs idag har funnits i över åtta år, så det är alls inget nytt utan såvitt jag förstår ett resultat av att slå samman ett antal liknande mallar. Valet av mallnamn var nog inte helt optimalt, men det är ändå något som har "varit i drift" i många år nu. Även om mallen mest används för politiker är det 174 artiklar om personer som inte är kategoriserade som politiker som använder samma mall (i och med omdirigeringen). Titta på de två exemplen i malldokumentationen och tala om vad det är som saknas eller är fel i faktaboxen för Tarja Halonen eller Stefan Ingves. Trots att de "på intet sätt har samma roll" använder de (i och med omdirigeringen) samma mall, bara lite olika delar av mallen.

Vad namnet på en mall är inget som syns i den färdiga faktaboxen och därmed "drabbar" läsaren. Den som redigerar artikeln kan förstås vara hjälpt av ett namn som är svårt att misstolka. Och det var mallnamnet som var lite förvirrande vid en jämförelse med enwp och grunden till att frågan dök upp den 12 maj.

--Larske (diskussion) 25 maj 2019 kl. 22.58 (CEST)

Jag har läst malldiskussionen och jag är inte neutral. Jag vill inte starta en ny tråd eller kapa någon tråd utan jag vill ändra riktning på den eftersom alla aspekter inte beaktats. Det är skillnad på befattningshavare och förtroendevalda. En befattningshavare är enligt SO en "person som inne­har tjänst särsk. högre el. offentlig tjänst." Förtroendevalda innehar inte tjänster. Som kommunstyrelsens ordförande är en politiker förtroendevald och när samma person är kommunalråd innehar personen en befattning. Samma person kan alltså vara både förtroendevald och befattningshavare, men de flesta förtroendevalda innehar inga befattningar, iallafall inte i egenskapen av folkvalda. På riksnivå är en minister inte förtroendevald utan en befattningshavare, medan en riksdagsledamot inte är befattningshavare utan förtroendevald. Vi behöver alltså olika mallar för tjänstemän och politiker. /Ascilto (diskussion) 25 maj 2019 kl. 23.34 (CEST)

Den sammanslagning Larske talar om är ännu äldre än åtta år; den verkar att ha skett år 2007 på enwiki, tre år innan mallen kopierades över till svwiki. Som ni kan se av den diskussion vi refererar till började den med att jag undrade över möjligheten att göra en motsvarighet till engelska Infobox officeholder, varefter Larske upplyste mig om att Infobox politiker och dess alias Infobox befattningshavare är en sådan mall.

Engelska Infobox officeholder har 136 alias (alltså redirs från andra infoboxnamn), men många av dem är bara stavningsvariationer. De flesta avser någon slags politiker; men det finns också exempelvis Template:Infobox Chief Justice. Svenska Infobox politiker har 14 alias, varav alla utom just Infobox befattningshavare och dess variant Faktaruta befattningshavare verkar att avse politiska uppdrag. Jörgen B (diskussion) 25 maj 2019 kl. 23.46 (CEST)

@Ascilto: Vill du alltså splittra upp t. ex. faktarutan i Mona Sahlin i två olika rutor, en för partiledarskapet samt riksdagsledamotskapet och en annan för vicestatsministerskapet? Vill du ha med personuppgifterna (födelsedata o. d.) i båda rutorna, eller bara i den ena? Jörgen B (diskussion) 26 maj 2019 kl. 00.47 (CEST)

Och: Anser du av samma skäl att den successionsbox som avslutar artikeln om Mona Sahlin (med rubriken Politiska uppdrag) sammanblandar förtroendevalda och befattningshavare? (Bådadera är väl ändå någon slags "uppdragsinnehavare"?) Jörgen B (diskussion) 26 maj 2019 kl. 01.07 (CEST)

@Ascilto: Just att samma person kan vara, eller ha varit, både förtroendevald och befattningshavare är väl ett utmärkt skäl att mallen bör se till att båda dessa uppdrag, trots att de är av olika slag, kan rymmas i en och samma faktabox som skapas av en mall. Det rimmar inte alls med det du skriver att "de skall separeras och användas i helt olika sammanhang" och att vi behöver "olika mallar för tjänstemän och politiker". Vi har artiklar om personer som är såväl riksdagsledamöter (=förtroendevalda politiker) som minister (=befattningshavare) där mallen används, se till exempel Karin Söder, Anna Lindh, Maj-Inger Klingvall, Thomas Bodström... Jag kan förstå om någon reagerar över att det i rutan står Ämbetsperiod och inte Mandatperiod eller vad som nu kan vara lämpligt för att rubricera den tidsperiod det gäller för en förtroendevald politiker. Men då kan vi väl se till att förbättra mallen så att man kan ange en annan rubrik än Ämbetsperiod där så är lämpligt.

Hur menar du att två "separata" mallar, en för "politiker" och en för "tjänstemän", skulle samverka i artikeln om Karin Söder? Eller ska det bara få finnas ett slags uppdrag i artiklarnas faktaboxar?

--Larske (diskussion) 26 maj 2019 kl. 01.16 (CEST)

Det stora flertalet folkvalda är inte befattningshavare och det stora flertalet befattningshavare är inte folkvalda. I regeringen är det bara statsministern som indirekt är folkvald och ministrarna behöver inte vara hämtade bland politiker. Det är en liten elit av folkvalda som dessutom är befattningshavare med ett politiskt uppdrag. Det bästa är att ha två separata mallar och en kombinationsmall för det fåtal som uppfyller båda kriterierna. Vi har en pedagogisk uppgift att fylla i att tydliggöra att ministrar inte är folkvalda och att riksdagsledamöter inte har någon anställning. /Ascilto (diskussion) 26 maj 2019 kl. 01.36 (CEST)

Om du menar att vi ska ha en "kombinationsmall", som alltså ska klara båda typerna av uppdrag, så kan vi använda den befintliga mallen för det, precis som vi nu gör i Karin Söder. De brister som du kommer på med denna "kombinationsmall", jag nämnde en om "Ämbetsperiod" ovan men du kanske ser fler, kan du ta upp på malldiskussionssidan med förslag på vad som bör ändras.

I och med att "kombinationsmallen" klarar båda typer av uppdrag går den att använda även för de personer som bara har uppdrag av ett slag, antingen folkvald politiker eller befattningshavare/tjänsteman. Och därmed kan jag inte se något behov av några mallar som bara klarar en viss typ av uppdrag. --Larske (diskussion) 26 maj 2019 kl. 02.08 (CEST)

Jag stöder helhjärtat det inledande förslaget. Vårt "pedagogiska uppdrag" är också viktigt och måste beaktas, men det motverkas just av opedagogiskt namngivna eller versionssplittrade (och därmed sämre underhållna) mallar. --Tvikobb (diskussion) 26 maj 2019 kl. 08.18 (CEST)

@Ascilto: Det är bra att du påminner om vårt "pedagogiska uppdrag"; men sakerna är såvitt jag förstår inte riktigt så enkla som du beskriver dem. Det finns glidande skalor, från uppdrag som rena ombud (med tvång att följa huvudmännens detaljdirektiv) till helt opolitiska tjänstemannabefattningar, där . Gränserna för olika typer av uppdrag är också olika i olika länder.

Några exempel.

I exempelvis USA väljs många personer till ämbeten som i Sverige tillsätts genom utlysningsförfaranden där "förtjänst och skicklighet" förväntas avgöra vem som tillsätts. Andra offentliga uppdrag, nämligen jurymedlemsskap, lottas i princip fram. (I "demokratins vagga", det antika Aten, utsågs många olika typer av ämbetsmän genom lottning.) Ändå kan enligt min ringa åsikt exempelvis amerikanska distriktsåklagare också ses som "befattningshavare". I Sverige anses det (åtminstone för närvarande) att såväl domare som allmänna åklagare skall tillsättas på meriter och sköta sina ämbeten med oväld. Nämndemännen är det litet knivigare med; de tillsätts ju nu politiskt (så nämndemannaskap är i det avseendet mer lika "förtroendeuppdrag") men anses ändå skola sköta arbetet oväldigt och ickepolitiserat. Som bekant tycks denna kombination inte alltid fungera. Svenska riksdagsledamöter har formellt sett förtroendeuppdrag, ej ämbeten; vilket bland annat betyder att de tycks ha mindre lagligt skydd mot hot och förföljelse än exempelvis polismän. Ändå är de i praktiken heltidsarbetande; och deras uppdrag liknar på en del sätt mer ämbetsmannauppdrag än ombudsuppdrag. Våra riksdagsledamöter väljs på partilistor. Väl i riksdagen har de emellertid skyldigheter och rättigheter som formellt inte är partibundna, och inte heller reellt alltid är det. Partier kan till exempel splittras, med följden att några riksdagsledamöter företräder ett annat parti än det de valts för (som APKledamöterna på sin tid). Ledamöter kan lämna det parti de valdes in för (om de nu alls var medlemmar av det, vilket inte alltid varit fallet), eller uteslutas ur det, och bli "vildar". I vissa fall har också en ledamot vald för ett parti upptagits i ett annat partis riksdagsgrupp. Viktigare är att riksdagsledamöterna inte har formellt ansvar vare sig inför sina partigrupper eller sina väljare, utan inför landet som helhet. I en del länder ges detta det formella uttrycket att nyvalda parlamentsledamöter är skyldiga att avlägga en ed (som riktar sig mer till statsledningen (eller berör statsskicket) än till väljarna) innan de kan utöva sin parlamentsrösträtt. De har i allmänhet full frihet att bryta vallöften. (Detta har inte alltid varit oomtvistat. I Sverige kom den så kallade principalatsfrågan upp flera gånger; krasst kan den sägas ha avgjorts med den starkares rätt i och med nedslåendet av Sveriges sista dalauppror och övriga protester mot tronföljarvalet på 1740-talet.) Riksdagens talman väljs av riksdagen, "politiskt" om dess flertal så önskar; men detta höga ämbete skall skötas utan partipolitiska särhänsyn. Den nuvarande innehavaren har EMRÅ hittills lyckats rätt väl med detta.

Observera dock att den nuvarande mallen såvitt jag kan se bara används för innehavare av relativt väldefinierade "uppdrag", oavsett om uppdragen är av förtroendekaraktär eller renodlade ämbetsmannauppdrag (eller något däremellan). Om den bara bör avses för sådant, så borde det vara möjligt att förena användningarna i samma mall; möjligen med införande av mellanrubriker som exempelvis skiljer ut tillsättningsgrunderna. Jörgen B (diskussion) 26 maj 2019 kl. 18.13 (CEST)

avindenterar Jag har svårt att förstå riktigt vad detta utmynnat i. @Ascilto: Jag har särskilt svårt att förstå vad du menar med följande:

Jag har läst malldiskussionen och jag är inte neutral. Jag vill inte starta en ny tråd eller kapa någon tråd utan jag vill ändra riktning på den eftersom alla aspekter inte beaktats.

Är du verkligen "inte neutral" till den ursprungliga frågan, alltså huruvida det är att föredra att behålla den omdirigering från "Infobox befattningshavare" till "Infobox politiker" som görs idag, eller att föredra att ändra den till en omdirigering från Infobox politiker till Infobox befattningshavare, så tala explicit om vilket av dessa två alternativ du föredrar! Om du däremot som Larske föreslog är neutral i just denna fråga, därför att du i stället vill se en uppsplittring på flera olika grundmallar, så får du (eller exempelvis Deryni) föreslå det explicit - mycket gärna i en ny tråd. Om inte Ascilto eller någon annan vill väcka ett förslag om uppsplittring, så verkar bara inläggen från mig, Larske och Tvikobb att vara relevanta för själva frågan. @Larske: Är det rätt uppfattat att du i och för sig tycker att det kunde vara bättre att ha haft befattningshavare som grundmall när mallarna skapades, men att detta egentligen inte behövs åtgärdas i dag (därför att alla ändå bör inse att mallen (under det ena eller andra namnet) kan användas i båda situationerna)? @Tvikobb: Är det rätt uppfattat att du stöder förslaget om flytt (förutom att du motsätter dig en uppsplittring)? Jörgen B (diskussion) 27 maj 2019 kl. 22.05 (CEST)

Jag vill se en uppsplittring och är motståndare till att den ena mallen vidarebefordrar till den andra. Det är den uppfattningen jag har framfört, men så vitt jag kan se inte fått något stöd för. /Ascilto (diskussion) 27 maj 2019 kl. 22.48 (CEST)

Jag stöder förslaget om flytt! (Grundat på att JoergenB och Larske under en ansenlig tids användning tycks ha klurat att ut att detta "pedagogiska trick" förmodligen skulle underlätta för en större andel av mindre erfarna wikiskribenter att våga välja denna 'kombinationsmall' för sina alster.)

Jag motsätter mig alla försök att NU genomföra nämnda uppsplittring, grundat på uppgiften att kombinationen uppenbarligen redan tjänat sitt syfte sedan år 2007! Istället ser jag gladeligen fram emot fler möjliga ALIAS(redirs) ifall ytterligare "personbox-mallar" ev. skulle kunna införlivas utan märkliga/oönskade effekter på de synliga artikel-boxarna.

Slutligen kan jag inte låta bli att begrunda svårigheterna med skriftlig kommunikation. Grundat på att ett såpass litet antal skribenter som i detta ämnes-avsnitt, som dessutom frivilligt aktivt deltagit pga 'intresse' för frågeställningen, ÄNDÅ inte lyckas förmedla sina ståndpunkter och argument på att tillräckligt tydligt sätt... --Tvikobb (diskussion) 27 maj 2019 kl. 23.06 (CEST)

@JoergenB: Ja, du har uppfattat mig rätt. Jag tycker inte att det föreslagna "vändningen" på omdirigering mellan de två mallarna "Infobox befattningshavare" och "Infobox politiker", nu efter mer än 8 år, skulle var en tillräckligt stor förbättring för att jag vill stödja den, detta enligt principen att varje förändring innebär en viss grad av förvirring som måste ställas mot den nytta som förändringen är avsedd att medföra. Argumentet att "en politiker och en befattningshavare är helt olika saker" skulle inte heller försvinna med en sådan vändning av omdirigeringen.

Alla seriösa förslag som någon har ansträngt sig för att föra fram är dock värda att vridas och vändas på lite innan de eventuellt avfärdas. Mitt inledande inlägg i denna tråd var ett försök få klarhet i vad som avsågs med ett par one-liners med en för mig oklar syftning som jag tyckte var viktigare att förstå än att snabbt föra fram min egen svagt negativa åsikt till det lagda förslaget. Därefter försökte jag begränsa diskussionen i denna tråd till det presenterade förslaget, något som jag tyvärr misslyckades med.

Du förde in en fråga "Fungerar inte "uppdragsinnehavare"?", dold i en redigeringskommentar, som jag inte ser att någon har besvarat. Om man kan säga att såväl en befattninghavare som en politiker "innehar ett uppdrag" kanske "Infobox uppdragsinnehavare" skulle fungera som ett namn på den "kombinationsmall" som Ascilto säger behövs för de personer "som uppfyller båda kriterierna" och som jag menar bör utformas, genom bakåtkompatibla justeringar av nuvarande mall, så att den kan användas "i alla fall", såväl för folkvalda politiker som för befattningshavare/tjänstemän och möjligen andra typer av uppdragsinnehavare oavsett om deras uppdrag är av ett eller flera slag.

--Larske (diskussion) 28 maj 2019 kl. 09.25 (CEST)

Om det nu är viktigt att vi har olika mallar som heter olika saker, så varför inte helt enkelt bara ha två eller tre olika mallar. Inget hindrar väl att de har samma funktioner? En uppdatering av den ena kan enkelt ctrl-c+ctrl-v'as till andra mallar. IP 62.20.170.74 (diskussion) 28 maj 2019 kl. 09.43 (CEST)

Jag har lite svårt att hänga med i svängarna här, men {{Infobox politiker}} är klart och tydligt en infobox för just politiker med politiska uppdrag. Varje "befattning" har attribut för stats- och regeringschef vilket hänger ihop med en viss regim/regering/administration. Den bör därför fortsätta att heta/vara {{Infobox politiker}}. För andra befattningshavare finns det åtskilliga infoboxar i Kategori:Personmallar och Kategori:Personfaktamallar som är mer lämpade. {{Infobox befattningshavare}} tycker jag därför är redundant och borde avskaffas. /ℇsquilo 28 maj 2019 kl. 11.42 (CEST)

Ja, för personer som är bara det ena eller det andra kan jag hålla med Esquilo. För politiker kan {{Infobox politiker}} användas och för befattningshavare/tjänstemän kan man till exempel använda {{Faktamall biografi}} tillsammans med {{Faktamall biografi/Befattning}} som dyker upp som en integrerad del i faktaboxen, se till exempel John Evelyn. Men frågan hur vi gör med personer som under sitt liv varit både politiker och befattningshavare, som till exempel Mona Sahlin, kvarstår. Ascilto påpekade ovan att en riksdagsledamot och en minister är två olika typer av "uppdrag" där det förstnämnda har man som "(folkvald) politiker" och i det andra fallet har man en "(tillsatt) befattning" och att det därmed inte bör styras av samma mall. Det är inte vad mallarna heter som är det viktigaste utan hur det ser ut i artiklarna där mallarna används. Finns det något behov av att ändra utseendet i faktaboxen för till exempel Stefan Ingves eller Alice Trolle-Wachtmeister som båda idag, via omdirigering, använder en mall som har ordet politiker i mallnamnet? --Larske (diskussion) 28 maj 2019 kl. 13.03 (CEST)

Ja, frågan är komplicerad. Även om ministrar inte är folkvalda är det svårt att hävda att de inte är politiker, de är politiskt tillsatta liksom statssekreterarna. När det gäller ministrar och ännu mer för statssekreterare finns det en hel del exempel på personer som inte varit politiskt aktiva innan de fick sitt uppdrag, jag tänker på t.ex. Alice Bah Kuhnke, Ove Rainer och Jan Eliasson. Statssekreterarna är alltså politiskt tillsatta, men är det lika allmänt att beteckna dem som just politiker och inte tjänstemän? /Ascilto (diskussion) 28 maj 2019 kl. 13.59 (CEST)

(@larske: Nog inte så viktigt; men jag tog faktiskt upp "uppdragsinnehavare" även i själva inlägget, inte bara i sammanfattningen.)

Oj; nu har vi ytterligare ett förslag på bordet, nämligen att avveckla Infobox befattningshavare. @Esquilo: Jag är tveksam, och anser nog snarare att på många (antagligen de flesta) av de cirka 170 ställen där Infobox politiker används utan att sidan ligger i politikerkategoriträdet (tack, Larske, för denna länk) är det vettigare att byta ut mallnamnet "Infobox politiker" mot "Infobox befattningshavare" än att behålla nuvarande mallnamn. Jag gjorde några slumpmässiga nedslag i listan. Några borde ha kategoriserats som politiker, men de flesta i mitt lilla urval var exempelvis borgmästare, ambassadörer eller jurister. Om andra mallar är rimligare för dessa befattningar (liksom för exempelvis generaldirektörer för statliga myndigheter), så föreslå gärna några litet mer explicit. (Observera också att enligt Asciltos resonemang borde Infobox politiker egentligen inte användas för svenska befattningar som "annan minister än statsminister".)

@dnm: Du fick såvitt jag kan se aldrig något svar på denna fråga. Minns du om och hur det löste sig med domarna?

En tänkbar lösning på sikt kanske skulle vara att modularisera mera. Jag hade missat att enwikimallar nu ofta har ett särskilt modus som "undermallar" till andra mallar. (Bland annat har en:Template:Infobox officeholder, som ju är basmallen för vår Infobox politiker, numera möjlighet att ta upp upp till 6 undermallar som "moduler".) Man kunde tänka sig mer detaljerade mallar för olika slags uppdragsinnehavare, som "moduler" till en grundläggande persondatamall (där grundmallen skulle ta upp "rena" biografiska personuppgifter som födelse- och dödsdatum, födelseort, familj). För en person med olika slags uppdrag skulle man då få ge flera moduler. Fördelen skulle vara att man t. ex. kunde låta huvudmallen ge överrubriker som pedagogiskt klargjorde att de närmaste uppdragen vore juridiska resp. rent administrativa resp. förtroendeuppdrag resp. befattningar med politisk funktion (som ministrar) resp.... Vidare skulle det vara lättare att lägga till nya eller modifiera befintliga funktioner. Nackdelen vore väl främst att man skulle tvingas hantera två olika mallar ("grundmallen" + en "modulmall") även i enkla fall, och det kunde göra livet litet krångligare för vanliga redigerare.

Finns det något smidigare sätt att både äta kakan och ha den kvar? Jörgen B (diskussion) 28 maj 2019 kl. 21.12 (CEST)

@JoergenB: Som du kanske såg i inlägget ovan så modifierade jag min uppfattning om ministrar. De är visserligen inte folkvalda, men de är politiskt tillsatta, även i de fall där de är hämtade ur andra kretsar än bland politiker av olika slag. /Ascilto (diskussion) 28 maj 2019 kl. 21.24 (CEST)

@JoergenB: Mallen {{Faktamall biografi}}, den grundläggande persondatamallen, fungerar på det sätt du beskriver att den engelska Infobox officeholder gör och kan också hantera upp till sex "moduler". Såg du exemplet John Evelyn som jag nämnde ovan? Den är ett exempel på där detta har använts. --Larske (diskussion) 28 maj 2019 kl. 21.32 (CEST)

@Ascilto: Nej, jag insåg inte att du nu ändrat uppfattning om vilken mall som borde användas i dessa fall; ursäkta! (Det nya förslaget skulle väl förenkla vår hantering, men möjligen minska din "pedagogiska" poäng litet.)

@Larske: Ja, jag såg ditt exempel (tack för det!), och det var nog därför jag började titta noggrannare på "modulerna" på enwiki, tror jag. (Jag borde ha refererat till ditt inlägg, men glömde bort att detta var källan medan jag läste in mig på enwikimallarna; ursäkta!) Såvitt jag förstår innehåller enwikisystemet möjligheten att använda vissa mallar antingen som underordnade "moduler" eller som "ensamstående mallar", men man behöver då på något sätt i mallen markera när den används som "modul", t. ex. medelst child=yes. Däremot anges det för Mall:Faktamall biografi/Befattning att den bara kan användas som "modul". Vidare är den litet mer begränsad än Infobox politiker m. fl., och ser främst ut att fungera för föreningsfunktionärer o. d.; exemplet där "utbildningsminister" uppfattas som en "befattning" inom "organisationen" Regeringen Persson tycker jag är litet konstlat. Jag misstänker att det inte skulle bli lättare att ernå en samsyn om om att samma "modul" kunde användas för partiordföranden, parlamentariska ombudsmän, biskopar och ministrar, än om att Infobox politiker och Infobox befattningshavare bör vara utbytbara. Jörgen B (diskussion) 28 maj 2019 kl. 22.21 (CEST)

Källor

Hur många källor behöver den inledande meningen i en biografi artikel? Det går naturligtvis inte att ange ett exakt antal. Men i artikel om Mpule Kwelagobe, använder troligen flera av de tolv angivna källorna, någon av det andra källorna som sin egen källa. Voyager85 (diskussion) 19 maj 2019 kl. 22.37 (CEST)

Ja, det beror ju på hur många faktastycken som är hämtade från olika källor. I det här fallet verkar det vara slarv eller överdriven lust att bevisa något som ifrågasatts, vilket jag betvivlar aktuell fakta gjorts.Lantgård (diskussion) 19 maj 2019 kl. 23.44 (CEST)

Jag ser inte detta som slarv utan en omogenhet vad som är en kvalitativ bra källa i Wikipedia. Idag saknar jag detta tydligt i Wikipedia att vi har en diskussion om vad som är en bra källa och att vi funderar över när en viss källa har trovärdighet och vilken typ av källa det är ex. primärkälla eller om det är en sekundärkälla kompletterat med vilken trovärdiga den har. Som läsare av Wikipedia har jag väldigt svårt med trovärdigheten i många artiklar pga avsaknad av källa och/eller källans kvalitet. Jag tycker diskussionen ovan "Vår mest föråldrade uppgift?" är den typ av diskussionen vi måste ha eftersom "källor ruttnar". Exempel är på hur vi i veckan påpekat för SBL att dom anger församlingar som inte existerar länk

• I exemplet ovan borde Wikipedia någonstans kunna ha kunskap om olika källors kvalite och vad som föredras för person född i Gaborone, Botswana

Som svar på din fråga så tycker jag en bra källa där jag som läsare kan läsa och förstå trovärdigheten hos källan, kanske kompletterad med primärkällan (jag för liknande diskussion på Wikidata) - Salgo60 (diskussion) 20 maj 2019 kl. 06.10 (CEST)

Cite Unseen - tydligare visa vilken typ av källa som används

Ett sätt att bättre kommunicera typ av källa och kanske trovärdighet tweetades ut igår där man lägger på en ikon framför källan som anger om det är en publicerad bok/tidning etc.... se meta:Cite_Unseen

Cite Unseen on President of the United States (May 2019)

Fundering borde vi inte kunna ha markering Utmärkt källa och ha samma process med att föreslå som vi har för artiklar jmf det utkast jag gjorde om Source:SBL som sedan kompletteras med en omröstning. Steg 1 är att kanske att lyfta fram 10 källor inom olika områden som mycket bra I det inledande exemplet skulle då på sikt Svenska Wikipedia kunna ta del av den erfarenhet som finns på den lokala språkversionen tankar och ha källa rekommenderat av Wikipedia xxx - Salgo60 (diskussion) 20 maj 2019 kl. 06.37 (CEST)

Stjärnmärkningen av källor i referenslistan tycker jag var en bra idé. Det går kanske att börja med några enkla fall, som sagt. För att måla fan på väggen så är dessvärre vissa källor bra för en viss typ av uppgifter, men usla för andra. Så systemet blir grymt svårt att underhålla och i de allra flesta fall funkar inte en automatiskt mappning. Är det kanske bättre för Wikidata som inte handlar så mycket om problematisering?

(OT: De andra symbolerna var väl roliga, men jag ser inte nyttan att kodifiera typ av källa. Däremot ser jag onyttan när listan blir kladdig av obehövlig kodifiering).--LittleGun (diskussion) 20 maj 2019 kl. 07.50 (CEST)

Jag förstår inte vad det föreslagna systemet skall nytta till. Vi behöver inte kunna märka upp utmärkta källor. Vi behöver möjligen bli bättre på att känna igen usla. Det är vanligen inte lika mycket vinst i att byta ut Aftonbladet mot DN som att byta ut diverse webbpublikationer mot Aftonbladet.

andejons (diskussion) 20 maj 2019 kl. 08.16 (CEST)

Jag tror inte alls på idén att märka källor som "Utmärkta". Vad som är en relevant och tillförlitlig källa beror inte bara på källan som sådan utan också på artikelns ämne, och på VAD i källan man refererar till, och både vetenskapliga förklaringar och rena faktauppgifter blir så småningom föråldrade. Jag menar att för att kunna bedöma källors värde i det enskilda fallet behöver man en viss överblick och förförståelse av det ämne man skriver om.--Chandra Varena (diskussion) 20 maj 2019 kl. 08.21 (CEST)

Grejen är att det skall inte vara binärt. Exempel hur jag värderar SBL om flera bidrog så behöver inte alla försöka upptäcka alla problem själva. Tack vare Larske och att vi jobbat aktivt med SBL så har vi bättre koll idag än vad Riksarkivet själva har är min "ödmjuka tro". Jag höll föredrag där jag kommenterade Wikidata <-> SBL länk - Salgo60 (diskussion) 20 maj 2019 kl. 08.33 (CEST)

Det är ett sisofysarbete att få till det överhuvudtaget. Jag tror ändå det är enklare att få till det på Wikidata, och försöka hålla det mer binärt. (Typ: Den här källan får stjärna för "födelsedatum av svenskar födda mellan 1812 och 1990". Eller något mindre binärt: en 4!.) Eller tänker du att det ska vara en länk till en sida som problematiserar källan för alla områden, och att värderingen ligger i sidan "Source SBL"? Då är det ju ingen stjärnmärkning utan bara en länk till utvärderingen? Jag tycker det är lovvärt, men jag är själv inte road av att göra arbetet, och Wikpedia-arbete är främst luststyrt. Personligen föredrar jag mer allmänt hållna guider som bygger på praxis (typ WP:trovärdiga källor) och kvalitetskontroll on-the-fly (typ alla kan förbättra, tveksmaheter diskuteras, konsensus). Men visst kan "Source SBL", "Source GEO-names" etc fungera som komplement till trovärdiga källor, till att börja med. Men det krävs att det blir en kritisk massa av engagerade och en kritisk massa av utvärderade källor. Sen kan det kanske utvecklas till ett betygssystem för källorna i respektive artikel. Men, dit är det långt. Och jag tror mycket längre på WP än WD. Men, ska man äta en elefant görs det bäst en liten bit i taget. --LittleGun (diskussion) 20 maj 2019 kl. 10.44 (CEST)

Typ av källa kan möjligen vara intressant att se, även om jag inte riktigt ser behovet. För det är sällan som företeelser som rymmer många olika nyanser (allting, även en bok, tidskrift eller forskningstext kan ju betraktas ur olika perspektiv) kan eller bör beskrivas med enkla symboler. Ett sådan här system får absolut inte användas, eller tolkas som, någon form av generell kvalitetsbeskrivning. Det är alltid påståendet (sakuppgiften, detaljen) som måste värderas oavsett källa. Sannolikheten för att sakuppgiften är korrekt är naturligtvis större om den har tagits fram och verifierats i ett seriöst och professionellt sammanhang, som forskning och ansvarsfull journalistik. Men en aldrig så god källa friskriver oss inte från det publicistiska ansvaret att själva rimlighetsbedöma, dubbelkolla och ifrågasätta. Dessutom finns det en uppenbar risk för att olika WP-bidragsgivare har olika syn på vad som kännetecknar en god källa. I en värld där vetenskapsförnekare och ryktesspridare drar förhastade slutsatser och torgför sina egna förutfattade meningar och missuppfattningar, som de känner sig ha stöd för genom att hellre lyssna på "nätets experter" än på de verkligt sakkunniga, finns det en uppenbar risk att vi hamnar i evighetslånga diskussioner om vem som är mest trovärdig. Är det den som framför framforskad och belagd kunskap eller den som väljer att tro på det som hen tycker passar bäst för att bekräfta den egna världsbilden? Svaret är förhoppningsvis givet för de flesta av oss. Men inte alla. Tyvärr. Janders (diskussion) 20 maj 2019 kl. 10.58 (CEST)

Jag har alltför många gånger sett felanvända källor, där en i och för sig trovärdig källa används för någonting som bara berörs i förbigående i källan, eller där vad som sägs i källan inte avspeglas korrekt i artikeltexten. En bedömning av källan kan ge större auktoritet i de här fallen, då det viktiga skulle vara att folk skulle gå till källan och kontrollera samstämmigheten. --LPfi (diskussion) 29 maj 2019 kl. 20.53 (CEST)

Mänskliga faktorn

Kan vi försöka hålla diskussionen till hur vi agerar som skribenter på Wikipedia och inte hur olika databaser agerar.Voyager85 (diskussion) 20 maj 2019 kl. 10.37 (CEST)

Vinnaren av Wikimedia-priset 2019

Årets Wikimedia-pris delades ut till LittleGun under Wikipedia-dagen den 27 april. Juryns motivering var “ För att han på ett exemplariskt sätt tar hand om nybörjare så att de känner sig välkomna, konstruktivt bidrar till att föra diskussioner inom gemenskapen framåt, samt aktivt hjälper till vid olika arrangemang på ett sätt, som gör att deltagarna känner sig inkluderade." Gå gärna in och läs mer om hans engagemang och Wikimedia-priset på vår blogg Vi gratulerar LittleGun till priset! Mia Jacobsson (WMSE) (diskussion) 29 maj 2019 kl. 12.01 (CEST)

Det var alltså jag som fick priset! Stort tack till föreningen och verkligen en fantastisk motivering. Tack igen!--LittleGun (diskussion) 29 maj 2019 kl. 12.07 (CEST)

Grattis LittleGun, det var du värd.--Skivsamlare (diskussion) 29 maj 2019 kl. 12.25 (CEST)

Ja, verkligen en värdig pristagare. Stort grattis till dig, LittleGun - eller tack! Deryni (diskussion) 29 maj 2019 kl. 23.16 (CEST)

Stort grattis! Trevligt text om ditt engagemang också, jag kände väl igen mig i hur lusten att att bidra med egna artiklar väcktes. /Ariam (diskussion) 30 maj 2019 kl. 10.00 (CEST)

Svensk litteratur / Litteratur i Sverige

Borde inte artiklarna Svensk litteratur, Svensk film, Svensk humor osv, liksom motsvarande artiklar för andra nationaliteter flyttas till Litteratur i Sverige, Film i Sverige och Humor i Sverige osv. Det skulle stämma bättre med den inledande definitionen i filmartikeln som lyder "Svensk film inbegriper såväl svensk filmproduktion som visning av svensk och utländsk film på biografer, i television, via filmklubbar och genom annan distribution sedan slutet av 1800-talet." Definitionen som inleder artikeln Svensk litteratur passar bättre på en artikel som borde heta Litteratur på svenska. En artikel som Litteratur i Sverige skulle på motsvarande vis som filmartikeln även inbegripa översatt litteratur. /Ascilto (diskussion) 30 maj 2019 kl. 20.42 (CEST)

Jag har haft litet liknande funderingar vad gäller diverse svenska [ämbetsmän] respektive [ämbetsmän] i Sverige. Vad gäller just Svensk litteratur är dock frågan om inte den artikeln kunde få behålla sitt namn - men få utökat innehåll, som bättre stämmer med ambitionen i inledningen. Visst hör väl Runeberg, Södergran, Diktonius, Jansson, och båda Tikkanen till såväl den "svenska" som den "finländska" litteraturen! Anser man att den i så fall behöver byta namn, så kanske Svenskspråkig litteratur bättre passar med annan namngivning; titta på underkategorierna till Kategori:Svenskspråkiga författare! Jörgen B (diskussion) 1 juni 2019 kl. 15.38 (CEST)

Influencer

Detta är ju ett tämligen nytt begrepp, som blivit lite av modeord. Vet vi vad det betyder och när det är OK anända det i artiklar? (exempel just nu Nathalie Danielsson).Yger (diskussion) 1 juni 2019 kl. 21.37 (CEST)

Vet faktiskt inte när det är okej att använda, men jag tycker att det ska finnas några kriterier annars kan vem som helst som har en Youtube-kanal och/eller Instagram och haft några föreläsningar kalla sig influencer, alla stora på Instagram verkar kalla sig influencers nu för tiden... Ljuvlig (diskussion) 1 juni 2019 kl. 22.05 (CEST)

Det betyder typ att man har många följare (särskilt på Instagram) och kan marknadsföra framförallt produkter, enkelt för företag att sälja/marknadsföra sina produkter via influencers, influencers tjänar enorma pengar via det. Ljuvlig (diskussion) 1 juni 2019 kl. 22.07 (CEST)

Det är ett begrepp som är omöjligt att definiera. För några kommer NN att vara en influencer, för andra inte. Alltså kan det aldrig vara ett begrepp som styrker relevans, eftersom det i grund och botten är ett subjektivt ställningstagande. Alla som genom reklam kränger ideer, åsikter, smink, shampoo, spel eller vad det nu är kan inte anses vara relevanta. Riggwelter (diskussion) 1 juni 2019 kl. 22.13 (CEST)

Jag försvarar inte att de artiklarna ska existera, men jag kan tänka mig att snart kommer nog SAOL eller dylikt ha någon definition av "influencer", själv är jag inte för att någon med stor Instagram eller Youtube-kanal ska ha wiki-artikel. Håller mig dig i detta fall. Ljuvlig (diskussion) 1 juni 2019 kl. 22.18 (CEST)

Influencers är en modeföreteelse. Det är helt enkelt människor som lyckats hitta en nisch där de kan få in reklamintäkter på Youtube eller Instagram genom att ha lockat många följare. De uppmärksammas enormt överdrivet i media, t.ex. intervjuas de ofta i Helgen i P3. Jag har inte hört en enda som haft något vettigt att säga, inte ens de mest kända som Margaux Dietz eller Isabella Löwengrip. Vi måste ha en hög relevanströskel för dessa fenomen. /Ascilto (diskussion) 1 juni 2019 kl. 22.24 (CEST)

För kännedom existerar Kategori:Influencers sedan några månader tillbaka. Endast fem biografier är kategoriserade dock. /Ariam (diskussion) 1 juni 2019 kl. 22.30 (CEST)

Man hittar betydligt fler i Kategori:Svenska bloggare som inte gör skillnad på om personerna bloggar eller använder Instagram eller Youtube. Flera av dem tycks kombinera flera kanaler. Sedan har vi Kategori:Youtubare, Kategori:Internetpersonligheter och Kategori:Internetkändisar. Här verkar finnas utrymme för kategoristädning för den hugade. /Ascilto (diskussion) 1 juni 2019 kl. 22.43 (CEST)

Jag finner det något märkligt hur kritiska skribenter på en internetbaserad encyklopedi är mot internetbaserat kultur- och nöjesskapande, som att det dessa personer gör blir mindre relevant bara för att de använder internet som medium. Är Wikipedia mindre relevant än en tryckt bok bara för att vi använder internet som medium? De här personerna säljer en sorts upplevelse och underhållning man kan följa på datorn eller i telefonen, pengarna tjänas genom reklam och marknadsföring, för mig är det i stort sett samma sak som TV-program med reklampauser. Jag vet inte hur många som måste sett en artist eller skådespelare framträda, hur många åskådare en fotbollsspelare haft, hur många böcker en författare måste ha sålt, hur många utställningar en konstnär haft för att de ska räknas som relevanta på Wikipedia men jag vet att jag inte tycker att youtubers eller influencers är så skilda från dessa att de helt ska utelämnas och räknas som irrelevanta även om tiotusentals eller hundratusentals följer det de gör och ser på det de skapar. Det här är så klart en generationsfråga och jag känner en oro för att om man sätter tröskeln för högt så blir Wikipedia en plats där man främst hittar gårdagens personligheter och kultur medans man inte alls kan få en förståelse av det som sker i samtiden. Dubbeltänk (diskussion) 2 juni 2019 kl. 00.35 (CEST)

Jag delar inte alls den oron. Wikipedia är inte en plats för allt världens vetande, ej heller en samtidsspegel eller en kristallkula. Wikipedia är ett uppslagsverk som står för det bestående och det vetenskapligt belagda, men som ändå, till följd av sin natur, är mer utvidgat än vad till exempel Nationalencyklopedin är. Den dag du hittar en trave influencers (av vilka det emm det går tretton på dussinet) i Nationalencyklopedin lär du hitta dem på Wikipedia också. Riggwelter (diskussion) 2 juni 2019 kl. 00.41 (CEST)

Jag uppfattar att Ygers ursprungsfråga handlar om huruvida vi ska eller inte ska använda ordet i beskrivande text i våra artiklar. Min åsikt i den frågan är att (bortsett från att påstående i vanlig ordning måste vara källbelagt) kan använda det svenska ordet influerare. Diskussionen gled istället in på huruvida sysslan som influerade är relevansgrundande, och detta måste naturligtvis bedömas från fall till fall. Är man på nivå med Pewdiepie är det naturligtvis ingen tvekan. Jag tycker en god fingervisare är hur mycket de är nämnda i andra publikationer utöver sina egna. Mvh --Bairuilong (diskussion) 2 juni 2019 kl. 06.48 (CEST)

Dubbeltänk, jag är betydligt mer bekymrad över att Wikipedia har stora mängder av dåligt belagda artiklar om "B-kändisar" som var halvkända en säsong för sådär 10-15 år sedan baserat på att de syntes tillfälligt i någon dokusåpa eller liknande, och som sedan aldrig hördes av igen. Dessa personer hade sannolikt aldrig hamnat i t.ex. ett tryckt nöjeslexikon eller ens en kvällstidnings förteckning över "årets nya/mest omtalade kändisar" eller något liknande. Poängen med relevanskriterier är att artikeln ska framstå som vettig att ha i en encyklopedi även några år senare. Jag ser en stor risk att det blir på samma sätt med självutnämnda influencers, med det extra problemet att det är svårt att hitta tredjepartskällor om dem. Tomas e (diskussion) 2 juni 2019 kl. 12.48 (CEST)

Det håller jag med om, det är ju också något som vi använder i andra sammanhang som ett av tecknen på relevans. När det gäller definition är influerare ett av 2016 års nyord [1] [2] så där finns en början på definition. Jag upptäckte också att det finns en intresseorganisation, Influencers of Sweden. För att bli medlem måste man uppfylla vissa krav (§ 5 i stadgarna): "En social media influencer är en seriös aktör med stor och/eller lojal följarskara i sociala medier och/eller blogg och som anses ha inverkan på denna följarskaras beslut. Influencerns kanal måste vara publicerad, offentlig och aktiv. Kanalen ska också ha en fysisk person som avsändare och denna avsändare ska lätt kunna identifieras. Kanalen ska uppdateras minst en gång i månaden." Det här är låga krav som borde vara nödvändiga (men inte tillräckliga) kriterier för relevans. Sjö (diskussion) 2 juni 2019 kl. 07.39 (CEST)

Tack, mycket bra. Där ger du både en definition som åtminstone för mig gör begreppet begripligt. Och också et embryo till vad som kan krävas för att det skall ses som relevansgrundande.Yger (diskussion) 2 juni 2019 kl. 08.05 (CEST)

Och det finns också en artikel i NE. Inledningen lyder: ”influerare, engelska influencer, person som aktivt försöker påverka sin omgivning, främst via sociala medier och huvudsakligen i syfte att styra konsumtionsattityder och köpbeteenden”. Ordet lär väl dyka upp i nästa utgåva av SAOL och i SO. /NH 2 juni 2019 kl. 15.07 (CEST)

Relavansgrundande

I språktidningen står det inverkan på denna följarskaras beslut. Det innebär som jag tolkar det att de aktörer på Youtubekanaler som sprider trams, bara för rent nöje, normalt inte kan klassas som influerare. Och att det krävs mer för att bli kallad Influerare än att bara vara youtubare. I exemplet jag tog upp har hon 130000 följare, vilketär en respektabel siffra, men inte helt självklart tillräckligt för relevans. Och influerare uppfattar jag inte är ett korrekt epitet. Kanske borde det exemplet tas till SFFR, så vi får fler prejudikat inom denna sfär.Yger (diskussion) 2 juni 2019 kl. 15.16 (CEST)

Kvalitetsmätningen juni

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

@YesDi uppdaterade förtjänstfullt mallen ovan igår, så jag tänkte att det kan vara lika bra att klistra in den här efter en månads bortavaro. Lite som vanligt: små förändringar i de flesta kategorier (d.v.s. nyuppmärkning och åtgärdande går i ungefär samma takt), men källor ökar långsamt. En tendens de senaste månaderna är att relevanskontroll ökar. Sådant trendskifte brukar endera bero på att någon ny är mer aktiv med uppmärkning, eller att någon/några gamla har blivit mindre aktiva med att åtgärda. Tomas e (diskussion) 2 juni 2019 kl. 12.57 (CEST)

Mobile visual editor test

Flyttat från sidan för massmeddelanden, så att fler ser det. /NH 2 juni 2019 kl. 16.31 (CEST)

Hjälp till att översätta till ditt språk.

Hello all,

The mw:Editing team has been improving the mw:Mobile visual editor. They would like to test it here. The purpose of the test is to learn which editor is better for new contributors. This is a great opportunity for your wiki to learn the same. This is an easy test that requires no work from you. You can read more about it at mw:VisualEditor on mobile/VE mobile default.

What? The test compares the mobile visual editor and the mobile wikitext editor, for newer registered editors (<100 edits).

Who? Half the people who edit from the mobile site will start in the mobile visual editor. The other half will start in the mobile wikitext editor. Remember: Most editors are not using the mobile site and will not be affected by this test. Also, users can switch at any time, and their changes will be automatically remembered and respected. If you have already tried the mobile visual editor, your preference is already recorded and will be respected.

When? The test will start soon, during June. The test will take about six weeks. (Then it will take a few weeks to write the report.)

Why? This test will help the team recommend initial preference settings. It will help them learn whether different wikis should have different settings.

Switching editing tools is quick and easy on mobile.

How can I switch? It's easy to switch editing environments on the mobile site.

1. Go to the mobile site, e.g., https://test.m.wikipedia.org/wiki/Special:Random or https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Special:Random
2. Open any page to edit (click the pencil icon).
3. Click the new pencil icon to switch editing modes.
4. Choose either "Visuell redigering" or "Wikitextredigering" from the menu.
5. Done! You can do the same thing to switch back at any time.

If you have any questions, please leave a note at mw:Talk:VisualEditor on mobile/VE mobile default. Thank you! Whatamidoing (WMF) (diskussion) 1 juni 2019 kl. 00.17 (CEST)

I moved the message. Sorry for inadvertently ”mentioning” you in the process :-) /NH 2 juni 2019 kl. 16.32 (CEST)

Duplicates

Hello! I have found the following duplicates in your language. Please be kind and merge them, I would like to fix their Wikidata items.

• Újpest – Budapest IV. kerület
• Ferencváros – Budapest IX. kerület
• Kőbánya – Budapest X. kerület
• Kispest – Budapest XIX. kerület

Thanks in advance! Bencemac (diskussion) 2 juni 2019 kl. 17.19 (CEST)

Veckans tävling - 1400-talet

Vid midnatt startar en ny Veckans tävling – denna gång handlar den om 1400-talet. Ämnet är stort och fritt: Skriv nya, eller utöka befintliga, artiklar om någonting som har anknytning till 1400-talet. Det kan röra upptäckter, uppfinningar, byggnader, konstverk, personer som föddes/dog/verkade under seklet, eller någonting helt annat, bara det på något sätt knyter an till 1400-talet. Välkommen att tävla!--Historiker (diskussion) 2 juni 2019 kl. 20.53 (CEST)

Är antalet läsare ett mått på kvalitet?

Med anledning av det här inlägget

"Jag vill bara sälla mig till de som beklagar att du lämnar. Jag noterar att Skivsamlare gjort ca 85 500 redigeringar där mindre än en halv procent har raderats. Jag noterar att Skivsamlare skapat 163 nya sidor som tilldragit sig ett stort läsarintresse med nästan 100 000 visningar senaste året. Jag noterar att Skivsamlare omvaldes som administratör i januari 2019 med 40 enhälliga röster vilket EMM är en god uppslutning för ett administratörsval, och frånvaron av "neutral" eller "negativ" är naturligtvis ytterligare en stjärna i betyget. För mig är detta ett mycket imponerande "Wiki-CV" där jag låter Aretha Franklin framföra min tack- och hyllningshälsning Respect!. Och ingen blir gladare än jag om du hittar tillbaka. Allt gott önskar / Anhn (diskussion) 1 juni 2019 kl. 18.15 (CEST)" (Återfinns här)

av Användare:Anhn undrar jag om det är fler som tycker att det antal läsare som en användares nyskapade artiklar drar till sig är ett mått på kvalitet? Är det mindre värt att vända sig till en begränsad läsekrets med sina bidrag? Jag vill verkligen ha svar på den här frågan, eftersom sättet att tänka är helt nytt för mig. (Jag vill samtidigt betona att jag inte ifrågasätter värdet av Skivsamlares insatser, tvärtom. Jag uppskattar dennes arbete stort och har länge sett henom som en av klipporna här på svwp.) - Jag finner flera av värderingsgrunderna i inlägget märkliga, men det är den aspekt jag tar upp här som jag tror har störst allmänintresse. /Ascilto (diskussion) 2 juni 2019 kl. 20.55 (CEST)

Nu är ju mängden läsare bara en av många meriter som Anhn framhåller rörande Skivsamlares insats, så jag tycker att frågeställningen ovan kanske känns en smula hårdragen. Här är dock mina "fem cent" i frågan: nej, många läsare är inget automatiskt kriterium på en bra artikel. Om mängden läsare t ex beror på att ett ämne fått stor yttre uppmärksamhet i t ex media och många därför letar efter Wikipediaartikeln i ämnet, men denna är illa skriven och felaktig är läsarantalet förstås ingen kvalitetsindikator. Om mängden läsare däremot beror på att många personer upptäckt och intresserat sig för artikeln för dess kvaliteters skull och kanske fö ratt den t ex lyfts fram bland nyskapade eller utmärkta artiklar på vår startsida är det förstås bra. /FredrikT (diskussion) 2 juni 2019 kl. 21.11 (CEST)

(Redigeringskonflikt)I olika tankespår runt hur man kan se på relevans, är ett av spåren jag följt hur många som känner till ett fenomen och alltså kan uppdatera artikeln om det sker förändringar. Min morfars sommarhus kallades Slätthem, och hade alltså ett namn, förutom fastighetsbeteckning. Det finns naturligtvis lagfartshandlingar etc. Men om jag försöker räkna ut hur många personer som idag lever och vet huset har det namnet är det högst något hundratal, både släkt och grannar. Men jag bedömer det inte skulle räcka att uppmärksamma att huset för 5 år sedan blev helt ombyggt och notera det i en Wikipediaartikel. Men om ett annat hus i övrigt likvärdigt skulle efter en artikel skapades få flera 100 läsningar per dag så skulle det påverka min syn på relevans. Det skulle då vara troligt ändringar av huset skulle noteras. Jag säger inte vi skall ändra hur vi gör nu, bara att det kan finna en tankeväckande infallsvinkel i det Anhn gör.Yger (diskussion) 2 juni 2019 kl. 21.18 (CEST)missupfattning av det tråden tar upp, sorry.Yger (diskussion) 2 juni 2019 kl. 21.25 (CEST)

Tack för välvilliga ord om Skivsamlares insatser. Först: Jag har trimmat inlägget ovan då den aktuella tråden delats upp i två. Den del jag trimmat återfinns här och handlar om tonval, utformning och källbeläggning av kritik, och den fortsätter på sin plats. Inlägget ovan är en rekapitulering av Skivsamlare insatser på wikipedia, skrivet i sorg över att användaren lämnar. Det är naturligtvis inte det enda måttet på en användares insatser, men jag tycker att ett stort antal visningar av en användares nyskapade artiklar tyder på att artiklarna är läsvärda, och att användaren hittat "saknade artiklar" i wikipedia. / Anhn (diskussion) 2 juni 2019 kl. 21.21 (CEST)

När vi nu talar om måttet "antalet visningar av en användares nyskapade artiklar senaste året" så vill jag gärna ta tillfället i akt att framhålla och redovisa att Ascilto skapat 687 nya sidor som tilldragit sig ett stort läsarintresse med nästan 500 000 visningar sista året. Jag tycker detta är mycket imponerande, och vad jag förstår är det bland annat ett stort antal hundartiklar som bidrar till många visningar. Jag menar att detta tyder på att Asciltos artiklar är välskrivna och täcker en efterfrågad nisch där det saknades artiklar. / Anhn (diskussion) 2 juni 2019 kl. 21.44 (CEST)

Antalet visningar av en artikel är inte ett mått på artikelns kvalitet. Om det finns en artikel på Wikipedia, som lätt kan kopplas till något som nämnts i någon form av media, så kommer artikeln få flera läsare. Oavsett kvalitet. Den statistik som nämn ovan säger dessutom ingenting om hur många gånger artikeln redigerats, eller av vem, bara vem som skapat den. Voyager85 (diskussion) 2 juni 2019 kl. 22.30 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Ledsen, Användare:Anhn för att det jag skrev tydligen innehöll ett syftningsfel, men det var Användare:Skivsamlare som jag avsåg med klippa. Du har säkert också gjort mycket bra men jag är inte lika bekant med dig. No problem - har förtydligat /Anhn - Det är synd att detta så snabbt kommit att handla om person. Jag vill att vi skall diskutera vilka måttstockar vi har på kvalitet. Det skrivs ju väldigt många värdefulla artiklar som inte uppfyller kraven för att bli utvalda eller som röstas fram som månadens artikel. Enligt min uppfattning kan inte antalet läsare användas som värdemätare. Smala ämnen kan kräva mer expertis och mer efterforskningar. Ett mått på kvalitet kan också vara hur beständig informationen i en artikel är över tid. Vi skriver ju inte för stunden enbart. I anslutning till det tänker jag att ett mått på kvalitet kan vara om informationen någon delar med sig av är stabil i längden. Och där kan antalet visningar spela in, då det borde vara större sannolikhet att en välbesökt artikel ändras mer, men om informationen ändå står sig så kan det säga något om kvaliteten. - Om jag ser till mitt eget användande av Wikipedia som informationskälla så är det smala ämnesområden som ger störst nytta. /Ascilto (diskussion) 2 juni 2019 kl. 22.39 (CEST)

Nej, det är inte ett kvalitetsmått. Klotterutsatta artiklar lär dra till sig många besökare. Även ämnen som är aktuella och uppmärksammats i media. Jag skulle även tro att länkning spelar in. Artiklar med många länkar till sig lär få fler besökare än artiklar med få. Artiklar som hamnar högt vid Google-sökningar också. Givetvis även artiklar som exponeras på huvudsidan. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 2 juni 2019 kl. 22.42 (CEST)

Det är inget mått i sig, men det är väldigt roligt att se att något man skapat läses av många personer. Sedan kan en artikel man skapat, ex min Marcelina (gnostiker) på enwp utvecköas kraftigt från det man själv gjort till en utmärkt artikel som givetvis får många läsare. Jag har då hittat ett saknat men intressant ämne som andra byggt vidare på. Siffror kan vara kul och uppmuntra även om det ej är en fråga om kvalitet. Adville (diskussion) 2 juni 2019 kl. 22.47 (CEST)

Denna tråd startades av Ascilto men tar sin utgångspunkt i ett inlägg jag (Anhn) gjorde - i sorg - när Skivsamlare meddelat att hen lämnar Wikipedia. Inlägget är inget förslag på nya relevanskriterier, ingen meritvärdering, utan vill - på ett lite känslomässigt sätt - bara uttrycka en kort rekapitulering och ett slags tack och förundran över användarens insatser - och en förhoppning om att denne återvänder. Inlägget ska därför inte tolkas som ett ensidigt förespråkande av att enbart titta på "tittarsiffrorna".

Likväl är antalet visningar inte ointressant, och jag menar att relevanskriterierna på olika sätt försöker fånga att en artikel har "ett rimligt allmänintresse", om inte annat ett så rimligt allmänintresse att det 1) går att hitta oberoende omnämnanden/rimliga källor och 2) går att hitta en villig skribent. När sedan artikeln väl är skriven så menar jag att ett stort antal visningar är ett slags kvitto på att artikeln har ett allmänintresse. Denna aspekt har accentuerats när det har diskuterats relevans för "internetfenomen" där antalet visningar (av själva objektet - bloggen - youtubekanalen) är en viktig aspekt - även om naturligtvis oberoende omnämnanden är betydelsefullt. En sådan diskussion fördes här i en raderingsdiskussion om JLC där jag dristat mig till att försöka formulera relevanskriterium för "internetfenomen" och göra jämförelser med relevanskriterierna för författare. (Här är lite statistik för JLC som visar ca 50-70 visningar om dan)

Väldigt kortfattat så har jag aldrig föreslagit att få visningar skulle vara raderingsskäl, däremot tycker jag många visningar kan vara ett argument för att behålla och prioritera förbättringar för en artikel. Dessutom menar jag att till exempel relevanskriteriet för författare (två icke själv-utgivna böcker) uttrycker ett slags "tittarintresse" på kanske tusen sålda böcker vid två tillfällen, som borde avspegla sig på något sätt för antalet visningar för wikipediaartikeln. / Anhn (diskussion) 3 juni 2019 kl. 06.21 (CEST)

Nej, antalet visningar är inget kvalitetsmått. Kontroversiella artiklar tenderar att få fler visningar, helt oavsett om de är av hög kvalitet eller ej. En vanlig typ av klotter är att lägga till något provocerande, tramsigt eller vulgärt i artiklar om politiker, gärna extrema sådana, artiklar om etniska minoriteter, HBTQ-frågor och liknande. Jag har väldigt svårt att tänka mig att den sortens uppmärksamhet styrs av artiklarnas höga kvalitet. Nya artiklar lär få mer uppmärksamhet än artiklar som varit med ett tag. Samt ett införande av antal visningar för att mäta kvaliteten uppmuntrar till fusk: Det är väldigt svårt att kontrollera varför någon tittat på en artikel om vi inte börjar logga namnen på besökarna, något som jag innerligt hoppas aldrig sker. Till sist: Jag vill absolut inte hindra någon från att stödja Skivsamlare, men kan vi inte hålla isär det och den här diskussionen? Frågor om beklagande och sorg blir väldigt lätt till underförstådda skuldanklagelser, och det gynnar verkligen inte en saklig diskussion. / Ternarius_D 3 juni 2019 kl. 07.45 (CEST)

Naturligtvis är det inget kvalitetsmått, eftersom det inte är kvaliteten på en artikel som avgör om folk får upp sidan eller inte. Däremot är det förstås ett viktigt arbete att se till att ämnen som folk ofta slår på är så bra som möjligt, så visst är det värt vår uppskattning.

Skulle liksom Ternarius gärna ha den här diskussionen utan specifika användarnamn inblandade. /Julle (disk.) 3 juni 2019 kl. 17.52 (CEST)

Naturligtvis är det inget kvalitetsmått. Sen tycker jag det verkar finnas en viss sammanblandning mellan kvalitet och relevans i diskussionen, god kvalitet skapar inte relevans heller. Men att höga tittarsiffror skulle garantera hög kvalitet stämmer inte. Även om man kan hoppas att en sida som läses ofta även redigeras ofta, och därför blir bättre hela tiden. Men det finns inga garantier.

Att det skulle vara bättre att redigera och förbättra populära artiklar är en åsikt som många delar. Och, visst, varsågoda, jag gör det själv gärna när ett ämne blir aktuellt och väcker uppmärksamhet och vår artikel är tunn. Bara det inte blir tvingande. Jag tycker det är en stor fördel att ha anonyma artiklar i stor mängd, därför att när det avhandlade ämnet plötsligt väcker intresse, så finns det redan en artikel. Som till exempel Eyjafjallajökull, ett liten vulkan på Island som förde en tynande tillvaro på Wikipedias artikel tills den hade utbrott som stoppade all flygtrafik i Europa. Då fanns det redan en artikel trots att den aldrig varit click-bait. Eller någon som googlar sin kyrka eller by och hittar en trevlig illustrerad artikel på Wikipedia, så blir jag varm i hjärtat. Så låt tusen blommor blomma, som det heter.--LittleGun (diskussion) 3 juni 2019 kl. 18.12 (CEST)

Nej, herregud, det är klart att vi skriver om vad vi vill. Dalslands historia, Åmåls historia, Science fiction-tidskrifter eller Språk i Namibia, för att ta några artiklar jag har lagt lite extra tid på, är knappast de stora läsarmagneterna. Ämnen som intresserar mig har väl i snitt sedan en eller två träffar om dagen.

Men jag är lite tacksam när folk tar tag i de där sakerna som många kommer att läsa om, så att jag slipper! (: /Julle (disk.) 3 juni 2019 kl. 18.21 (CEST)

Köpa sig en WP-artikel?

Bifogade mail nådde en bekant och utlovade mot en avgift fixa en WP-artikel. Kanske är det lika seriöst som nigeriabrev, men ville ändå nämna det här att ha i bakhuvudet vid patrullering av nya artiklar.

--- e-mail-text ---

Från: Whitney <whitney@corpsciences.com> Skickat: den 3 juni 2019 10:52 Till: NoName Ämne: Get Featured in Wikipedia

Dear Dr. NoName,

Have you ever wondered of having a Wikipedia page for yourself or your company? We can help you get a Wikipedia page for yourself or your brand.

Why have a Wikipedia page? Google loves Wikipedia and as such ranks it high in search results. Wikipedia is also the first place people go when they Google your name. By leveraging Wikipedia, you can help control your Online Profile and present yourself to the world. Usually Wikipedia only accepts pages on celebrities and famous companies, if you are looking to get one for your self, we can help you with that. Having a page for yourself in Wikipedia, brings you more credibility and makes you more famous.

We have been editing on Wikipedia for 9+ years and We've created tons of pages for companies, people, brands, products, and of course for academic purposes as well.

We own multiple accounts on Wikipedia with page curation and new page reviewer rights, so i can create and moderate pages with almost zero risk of another mod taking it down.

There are few Wikipedia editors who are willing to create a page for money, and most of them are scared to offer this service directly, so they do it through their trusted sellers who markup the price to $1500 - $2500 per page.

Because you're buying directly from an experienced Wikipedia editor and mod, you'll get your page a lot cheaper, faster and with more reliability.

Let me know if you are interested

Regards Whitney

--- slut e-mailtext ---

Anhn (diskussion) 3 juni 2019 kl. 18.55 (CEST)

Det kan såklart vara en bluff, men det finns företag som är eller har varit öppna med det MyWikiBiz var tidiga, i samma engelskspråkiga Wikipedia artikel finns fler: Conflict-of-interest editing on Wikipedia. Hanterar de det väl kan de nog gå under radarn, och kanske till och med förbättra wikipedia. Men jag tror det är svårt att hantera det väl.--LittleGun (diskussion) 3 juni 2019 kl. 19.19 (CEST)

Det här är ett etablerat problem som händer hela tiden på engelskspråkiga Wikipedia. På svenskspråkiga Wikipedia är det väl inte lika ofta det känns värt kostnaden. /Julle (disk.) 3 juni 2019 kl. 20.06 (CEST)

Jag har blivit ombedd lägga ut lite länkar här emot vissa gentjänster. Det fick motsatt verkan. Hela wmf-familjen blev istället screenad efter länkar till den omtalade sidan. IP 62.20.170.74 (diskussion) 4 juni 2019 kl. 08.47 (CEST)

Månadens artiklar

"Vokalbalans" och "Jordens övriga naturliga satelliter".

Det blev språkljud och möjliga månar som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under april månad. Vokalbalans (av Lundgren8) utsågs till bästa nya artikel, medan Jordens övriga naturliga satelliter (av Deryni) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (87 stycken) respektive utökningar (35 stycken) under maj. Totalt listades under förra månaden 235 nya och 95 utökade artiklar i projektet.

Nu är det juni, och vi kan rösta på maj månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 24 nya och 14 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 4 juni 2019 kl. 15.02 (CEST)

Kan Wikidata hänsyn påverka relevans?

Jag har på prov en tid under patrulleringen skapat WD poster för alla nya artiklar, som saknar detta. Det går bra för människor och de mesta saker som är konkreta. Men det är några typer av artiklar där jag inte gör något då det tar emot. Typexemplet är enradarna om svensk psalmer, där substans=artikelnamn=den första versraden (på svenska). Jag kan inte se dessa kan hjälpa någon på någon annan språkversion och att de är lite skämmiga att visa upp för omvärlden. Även saker som projekt och program som har ett långt svenskt namn, känns för mig ofta lite "onödigt" skapa WD poster för (idag Programmet för odlad mångfald iofs OK). Jag vet de kan finnas andra skäl med WD-poster än att visa upp artiklar för omvärlden, men börjar undra. Är för stark svenskcentering (främst språk men även landet) något som borde mer tas upp som tecken på svag relevans?Yger (diskussion) 18 maj 2019 kl. 20.09 (CEST)

Enradarna om svenska psalmer har ofta koppling till svenska Wikisource. Wikisource och Wikipedia ska inte dela WD-objekt, men de ska ha property-koppling där sådan finns. IP 62.20.170.74 (diskussion) 18 maj 2019 kl. 20.22 (CEST)

Nej, det är inte ett sådant tecken. Alla artiklar på Wikipedia är automatiskt relevanta för Wikidata. Så det är enbart våra egna riktlinjer som ska vara avgörande. Om relevansen för psamlartiklarna har fastslagits här finns det inget att skämmas för när de skapas på Wikidata. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 maj 2019 kl. 22.33 (CEST)

Jag säger som Niels Bohr, när han var helt oenig i något vetenskapligt sammanhang: "Very interesting". Jag förstår att om något är relevant för Svwp, är det också relevant för wikidata, och att objekt som "The flower-time now comes" och "The safe shrimp" måste skapas och få ett wikidata-nummer. Och sedan behöver man inte sjunga psalmen utan bara läsa wikidata-numret. Frågan kvarstår dock om det är otillbörlig reliös påverkan att göra detta i skolan. Roufu (diskussion) 19 maj 2019 kl. 02.02 (CEST)

Principen känner jag naturligtvis. Men det är fråga om nytta och rimlighet (tidsåtgång mm) att skapa ett WD objekt för Du gav mig, o Herre, en teg av din jord (och vilket fånigt namn på en etikett). Jag kommer i alla fall inte bemöda mig att för denna typ av objekt skapa något i Wikidata, och det är just nu ytterligt få av de 1400 i kategori:Svenska psalmer som har WD objekt. Jag har ju bilden att när tiden är mogen (om 10 - 15 år) att artiklar utan WD objekt kommer klassas som et B-sortiment och kanske raderas (gäller tex många (=slasken) av LSJbotskapade artiklar).Yger (diskussion) 19 maj 2019 kl. 17.30 (CEST)

Falsk förhoppning i det sista fallet. Alla lsjbot-skapade artiklar finns i WD genom en annan bot, Emausbot. (Den har dessutom en ovana att koppla ihop med fel artikel. Jag har fått göra ett antal isärslagningar där svwp-artikeln skapad av lsjbot har kopplats med fel plats.) --北山 Kitayama (diskussion) 19 maj 2019 kl. 18.07 (CEST)

Ja, och bakvänt tänkt tycker jag. Tanken är att alla Wikipediaartiklar på alla språk SKA ha en koppling till Wikidata. Det är navet för alla Wikimediaprojekt. Jag tror att vi är närmare att det sker automatiskt än att tycka att vi ska radera de som ingen orkar med att skapa. Btw, det finns massvis med löjliga etiketter på Wikidata, låt absolut inte det hålla dig tillbaka. Men om det ska städas upp här, varför vänta? Lika bra att ta en ny omgång på SFFR på en gång tänker jag. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 maj 2019 kl. 19.18 (CEST)

Psalmer torde vara relevanta om de finns i någon etablerad psalmsamling. När det gäller den länkade psalmen så får man ju veta vem som skrivit texten och vem som komponerat musiken, det kan jag inte tycka har något löjes skimmer över sig. /Ascilto (diskussion) 19 maj 2019 kl. 19.23 (CEST)

Jag instämmer helt med Ascilto. Jag ser för övrigt ingenting löjeväckande i en mening på god svenska. Tostarpadius (diskussion) 19 maj 2019 kl. 19.30 (CEST)

Det var inte namnet på psalmen jag reagerade på utan namnet som den ger på etiketten på Wikidata. Men imponerande WD-fieing som nu gjorts av Väsk.Yger (diskussion) 19 maj 2019 kl. 19.50 (CEST)

Jag vill tacka för de synpunkter och exempel som lagt fram. Wikidata posten skapad av Väsk, visar (mig) att det går skapa bra WDobjekt för denna typ av objekt. Och min undran om namnen kan vara för komplicerade för att utgöra en etikett har ju mötts av et klart nej. Jag tycker fortsatt att namn som Ach HErre! migh eij tuckta där alla tecken är signifikanta är svåra hitta och länka till (etiketten Blott en dag) är föredömligt kort och naturlig), men accepterar att det inte verkar bekymra er andra.Yger (diskussion) 20 maj 2019 kl. 07.32 (CEST)

Vi har tonvis av objekt om vetenskapliga artiklar på Wikidata. De har ofta krystade, owikiaktiga om du vill uttrycka det så, etiketter. Det är inget problem, så länge det är korrekt! IP 62.20.170.74 (diskussion) 20 maj 2019 kl. 07.50 (CEST)

Det där var faktiskt ett bra exempel på när det kan vara lämpligt att ange ett alias med modern svenska. Då blir det mycket enklare att söka rätt på. Men länka till dem gör man ju med Q-numret Q18286989, så det är aldrig svårt. Ex: Ach HErre! migh eij tuckta (Q18286989) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 maj 2019 kl. 08.15 (CEST)

En psalm borde åt minstone ha instans av (P31), titel (P1476), verkets eller namnets språk (P407), författare (P50) och datum för grundande eller skapande (P571). Sedan borde den ha någon property för vilka psalmböcker den ingår i (och med vilket nummer) men där är jag osäker på vilken man ska använda. Det tycker inte jag är särskilt "skämmigt". /ℇsquilo 20 maj 2019 kl. 10.22 (CEST)

Väsk har redan visat hur detta kan göras. Men det var inte objektets skämmighet jag ville ta upp utan om ett mycket krystat och onaturligt namn i etiketten kunde vara problematisk, men där viker jag mig för de inlägg som påvisat att det inte behöver vara problematiskt.Yger (diskussion) 20 maj 2019 kl. 10.39 (CEST)

Förlåt mig, men jag har inte sett något inlägg av Väsk i den här diskussionen. /ℇsquilo 21 maj 2019 kl. 12.24 (CEST)

Väsk gjorde inget inlägg här men gjorde ett mycket bra WD objekt till Du gav mig, o Herre, en teg av din jord.Yger (diskussion) 21 maj 2019 kl. 12.29 (CEST)

Jag började skriva ett inlägg, men tyckte sen att jag inte hade något vettigt att säga, så jag lät Wikidataobjektet tala för sig självt, även om det blev lite märkligt i diskussionen. Väsk ✎ 21 maj 2019 kl. 16.58 (CEST)

Kvalitetsmätningen juni för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % 2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 % 2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 % 2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 % 2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 % 2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 % 2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 % 2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 % 2018-09-01 0 3 0 3 1 525 0,20 % 2018-10-01 1 1 3 5 1 527 0,33 % 2018-11-01 0 0 0 0 1 520 0,00 % 2018-12-01 0 0 2 2 1 515 0,13 % 2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 % 2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 % 2019-03-01 0 0 0 0 1 518 0,00 % 2019-04-01 0 0 2 2 1 520 0,13 % 2019-06-02 0 1 0 1 1 522 0,07 % Nu A + B C + D E + F 1 785

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Vid månadsskiftet fanns inga avvikelser, men igår (1 juni) kategoriserades en artikel, Hemliga Markusevangeliet som "Bra artikel" i svwp utan att detta kommenterades på artikeldiskussionssidan. Kategoriseringen som "Rekommenderad artikel" ligger fortfarande kvar liksom motsvarande flaggning (badge) i Wikidata. På artikelsidan står det att artikeln är "nominerad till utvald artikel". Det verkar som om kategoriseringen som "Bra artikel" antingen har gått händelserna lite i förväg eller är så är omkategoriseringen och omflaggningen ofullständigt genomförd. --Larske (diskussion) 2 juni 2019 kl. 10.55 (CEST)

@Larske: Den har fyllt kriterierna för "Bra artikel", men kan fortsarande komma att röstas upp till "Utmärkt artikel" med en diskussion som ännu inte kan anses avslutad. Deryni (diskussion) 2 juni 2019 kl. 13.51 (CEST)

@Deryni: Ja, det har jag förstått. Men informationen på svwp och på interwikilänkarna från andra språkversioner är för närvarande inte konsistent, svwp visar den blå "Bra artikel-stjärnan" medan länken till svwp-artikeln från till exempel enwp visar en stjärna för "recommended article", och det är den avvikelsen som den här kvalitetsmätningen visar. Dessutom saknas artikeln på sidan Wikipedia:Bra_artiklar, något som dock inte kontrolleras av denna mätning.

Så länge inte klassificeringen av artiklar görs på ett och endast ett ställe blir det tyvärr ibland fel, som i detta fall, när något eller några av de steg som behövs inte görs. --Larske (diskussion) 2 juni 2019 kl. 16.48 (CEST)

Förfarandet har tagits upp på Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar. Tostarpadius (diskussion) 4 juni 2019 kl. 16.07 (CEST)

Jag ber om ursäkt; felet är mitt. Jag har försökt tolka delvis motstridiga regler på Wikipedia:Artikelnomineringar#Riktlinjer för bedömning, och uppenbart kommit till en mycket dålig slutsats. (Nomineringen till "Utmärkt" uppfyller kriterierna för utnämning till "Bra", men inte villkoren för att strykas från nomineringar till "Utmärkt". Problemet är EMÅ i grunden att en nominering av en artikel som ej klassats som "Bra" till att bli "Utmärkt" implicit också är en nominering till "Bra"; och att reglerna för avslut kan skilja sig åt för dessa två nomineringar.) Till mitt försvar kan jag bara anföra att jag försökte ta upp frågan på Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar några dagar innan den motsägelsefulla situationen var ett faktum, samt att jag fortfarande inte är riktigt säker på huruvida Tostarpadius och Ascilto tolkar reglerna lika eller inte. Därför vet jag inte heller i vilken riktning jag bör rätta till felet. (Tostarpadius tillrådde att jag nu fullföljer "Bra"-nomineringen och därmed samtidigt avslutar "Utmärkt"-nomineringen; Ascilto däremot motsatsen, alltså att artikeln ej utnämns till någotdera förrän reglerna givit tydliga utslag vad gäller båda nomineringarna.)

I och för sig är oklarheten denna gång kanske inte så viktig, eftersom nomineringen nu ändå kan avslutas på lördag. Det skulle dock kanske minska riskerna för framtida kvalitetsproblem, om man fixar till reglerna så att de inte längre är motsägelsefulla. Jörgen B (diskussion) 6 juni 2019 kl. 15.58 (CEST)

Det märkliga är att ingen tidigare missförstått regelverket. I mina ögon är det tillräckligt tydligt. Tostarpadius (diskussion) 6 juni 2019 kl. 19.08 (CEST)

Svårt att säga om någon "missförstått" eller inte. Du och Ascilto "förstår" regelverket olika, om jag "förstår" er båda rätt. Det har ju tydligen funnits "kvalitetsbrister" orsakade av ickestandardartikelmärkning med dessa mallar förut, enligt tabellen. Vet du med bestämdhet att oklarheterna i regelverket aldrig någonsin bidragit till att dessa fel uppstod? Jörgen B (diskussion) 7 juni 2019 kl. 00.18 (CEST)

Att vi förstår regelverket olika är även det ett missförstånd. Tostarpadius (diskussion) 7 juni 2019 kl. 00.23 (CEST)

Psalm Du gav mig, o Herre, en teg av din jord (Q63953204) med noter mer relevant?

Mer relevant om det finns noter? Jag gjorde ett försök att testa egenskap musikaliskt citat eller avsnitt (P6670) dvs. la in Lily Pond notation i Wikidata se Du gav mig, o Herre, en teg av din jord (Q63953204) Vore trevligt om Wikidata fältet med noter kunde visas i artikeln.... modell nedan utan man skriver om det.... :<score vorbis="1"> \relative c' { \key d \major \time 2/4 \partial 8 d8 fis4 fis8 g8 a4 a8 b8 a4 g8 fis8 e4. fis8 g4 a8 b8 a4 a8 fis8 e2 e4.} </score> - Salgo60 (diskussion) 21 maj 2019 kl. 13.34 (CEST)

Undran är det ok att citera en notrad enl. ovan?

• Kompositören: Oskar F Lindberg död 1955-04-10 dvs. 64 år sedan
• Text av: Carl Reinhold Sundell (Q6195838) 1947-04-26 dvs. 72 år sedan

musikaliskt citat eller avsnitt (P6670) har Wikidata krav på upphovsrättslig status (P6216) så jag satte det till 70 år sedan författarens död (Q29870196). Skall kolla med musikforlaggarna.se - Salgo60 (diskussion) 21 maj 2019 kl. 16.21 (CEST)

Jag ställer mig inte positiv till noter i psalmartiklar. Många har genom åren sjungits till flera olika melodier. I en del fall innehåller våra artiklar uppenbara felaktigheter som jag avstått från att påpeka i väntan på att jag skall hitta lämpliga källor. Dessa fel skulle förvärras om detta förslag genomfördes. Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2019 kl. 17.06 (CEST)

Ok ligger dom i Wikidata så gör dom troligen mindre skada. Den intresserade kan ju alltid klicka sig dit - Salgo60 (diskussion) 21 maj 2019 kl. 17.24 (CEST)

Sidospår, men ”citat” från musik, till exempel i form av notskrift, brukar raderas från Commons om verket är upphovsrättsskyddat. Möjligheten att citera korta stycken text gäller inte andra typer av verk – det faller istället under ”fair use”, vilket Commons inte tillåter. Ger mig inte in på att reda ut vad som gäller för just den här melodin, men om den är skyddad så är det antagligen inte ok med notskriften härovan. (Vår språkupplaga tillämpar ju inte heller ”fair use”.) /NH 26 maj 2019 kl. 21.21 (CEST)

OT2: och där fungerar Wikidata med upphovsrättslig status (P6216) och upphovsrättsskyddad (Q50423863) mycket bra att vi tydligt kan ange varför se ändring av Väsk. Det motiverar även att vi har alla sångtextsförfattare och kompositörer med korrekt data i Wikidata Salgo60 (diskussion) 9 juni 2019 kl. 09.01 (CEST)

Underrubrik eller inte (ovan ensam notlista)?

Hej! Efter diskussioner bland annat här, här och här, blev vi någorlunda överens över vilka rubriker som kan funka vid en lista med källor/referenser. Efter den senare diskussionsrundan förtydligade jag en del av utfallet här. Förhoppningsvis övertolkade jag inte den diskussionen.

Jag trodde att det som jag skrev ovan i instruktionen var ett giltigt argument. Dvs. att underrubriker som inte åtskiljer innehåll är överflödigt och tecken på redundans. Jag tycker det ser bättre ut med en listning typ:

==Referenser==
(+ en notlista)

än:

==Referenser==
===Noter===
(+ en notlista)

Men jag har märkt att alla inte ser det på det sättet. Jag ser rätt så ofta artiklar som har just huvudrubriken Referenser (eller Källor), underrubriken Noter (eller Fotnoter), en notlista och ingen som helst lista med (allmänna) källor. Och mina rättelser av det "felet" har inte alltid mötts med förståelse. Saken har på sistone diskuterats här och här. Vad tycker ni andra i ämnet? (@Kuriosatempel, Larske, Deryni:) Allt gott --Paracel63 (diskussion) 3 juni 2019 kl. 22.35 (CEST)

För mig var detta nytt. Det jag kände till var via en länk på min användardiskussion, när du, Paracel63, skrev om funderingarna och la till "Se även denna diskussion, med många argument för och emot men utan en klar slutledning till konsensus." Utan konsensus kändes det naturligt att ställa en följdfråga "Jag ser framtiden an när jag lägger in både huvudrubriken "Referenser" och underrubriken "Noter", när jag har en eller annan not att lägga in. Det brukar fylla på med tiden. Jag gör likadant med faktarutor, dvs. låter även tomma rader komma med, så att skribenter ska fylla på istället för behöva komplettera faktarutan med nya rader, som man annars får göra i en hel del artiklar. Menar du att det är oriktigt i förhållande till att lägga noterna direkt under huvudrubriken?!" Är det verkligen här i Bybrunnen jag ska läsa svaret på den följdfrågan!? Deryni (diskussion) 3 juni 2019 kl. 22.44 (CEST)

Beträffande alla diskussionerna som du nämner i ovan kan jag bara säga, att kommer det till konsensus rättar jag mig gärna efter den, oavsett hur den ser ut. Jag lägger inga egna värderingar i frågan, utan känner mig neutral i frågan. Huvudsaken det är ordning och reda i encyklopedin. Deryni (diskussion) 3 juni 2019 kl. 22.49 (CEST)

Ursäkta mitt etikettsbrott. Jag har svarat i din diskussion men vill gärna ha fler personers åsikter i ämnet. Därför mitt inlägg här.--Paracel63 (diskussion) 3 juni 2019 kl. 23.09 (CEST)

Jag tycker faktiskt att det ser mer "clean" ut när man har en underrubrik också (etc. Noter).Kuriosatempel (diskussion) 4 juni 2019 kl. 07.32 (CEST)

Jag ser ett problem med den andra lösningen. Var lägger jag då kommenterande eller förtydligande noter som inte är källor? IP 62.20.170.74 (diskussion) 4 juni 2019 kl. 08.23 (CEST)

För mig är de diskussioner som Paracel refererar till nya.

Min uppfattning är

1. att det är bra att särskilja (mer) allmänna referenser från specifika referenser i två tydliga grupper. Till exempel den typ att mycket långa notlister som enwp excellerar i ibland snarast förvirrar än förklarar, genom att tyngdpunkten kan vara lagd på detaljer, som döljer källbakgrund till större sjok av sammanhängande text. OK, det kan vara lika olika situation för olika slags artiklar och artiklar med olika struktur och/eller längd, men det är lättare att få en förståelse för källsituationen med en gruppering.

2. Det är rimligt att se källbekrivningen hierarkiskt. Allmänna källor kan betraktas som en överordnad grupp, och specifika noter som en underordnad.

3. I terminologifrågan ser jag en poäng i att att använda begreppet "källor" snarare än "referenser" som det överordnade begreppet i artiklarna. Argumentet är att vi både i wikipediasammanhang och i diskussion utanför i Sverige på svenska normalt talar om "källkritisk", "källbelagd" och så vidare snarare än om "referensxxx". "Källor" är kortare, mer "svenskspråkigt" och mer i bruk helt enkelt.

Vidare i terminologifrågan ser jag inget argument för att använda "fotnoter" i stället för "noter". Det extra förtydligandet saknar funktion, eftersom vi bara använder en sorts noter för källor i wp. (I sällsynta fall finns förstås en annan typ av noter, nämligen förklarande text, med brukar ligga under rubriken "Anmärkningar", och det är ju en tydlig och särskiljande rubrik som vi kan fortsätta med.)

4. Sammanfattningsvis föredrar jag

==Källor==

===Noter===

(+ en notlista)

framför andra varianter. Att till exempel slaviskt följa enwp tycker jag inte finna anledning til att göra vare sig i denna fråga, eller i många andra liknande form- och strukturfrågor. Om vi bör eller inte bör standardisera detta och ha en "instruktion" har jag ingen bestämd uppfattning om. Boberger (diskussion) 4 juni 2019 kl. 12.40 (CEST)

Jag är helt enig med Användare:Paracel63 och tycker att det är onödigt med en underrubrik till Referenser om det enda innehållet är en notlista. Helt enkelt för att det ser renare och snyggare ut, inget krångel. /Ascilto (diskussion) 4 juni 2019 kl. 13.57 (CEST)

@Boberger: Tack för tankarna! 1. Det håller jag med om. Finns både en notlista och allmänna källor bör det också finnas underrubriker som förklarar de här listorna. Mitt inlägg syftar dock på situationen när endast den ena undergruppen finns. 2. Det är en rimlig tanke. Däremot tror jag att vi har olika praxis för vilken av grupperna som bör lilla överst. Själv föredrar jag att ha noterna överst, bl.a. för att bra källbelagda artiklar oftare har noter än allmänna källor. 3. Enligt tidigare diskussioner accepterar vi båda varianterna. Källor är specifikt. Problem uppträder dock då vi har både huvudrubriken Källor och behov av underrubriken Källor, som då måste specificeras ("Tryckta källor", "Litteratur", "Webbkällor", "Allmänna källor"…). Finns en {{enwp}}-mall eller motsvarande under huvudrubriken, kan det ses som mindre bra att den syns under rubriken "Källor", eftersom vi ju inte rekommenderar folk att använda Wikipedia som källbeläggning i artiklarna. En vanlig och praktisk lösning är nog då att formatera ungefär som (huvudrubrik:) "Referenser" / {{enwp}} / (underrubrik:) "Noter" / (notlista) / (underrubrik:) "Källor" / (lista på källor). Håller med om att "Noter" nog är bättre än "Fotnoter" som underrubrik. Problemet är dock att vi i {{fotnoter}}-mallen vill få folk att lägga in fotnoter, och det ordet syns nog också i några av våra ämnesguider. Själv hade jag önskat att ordet "källnoter" hade varit bättre spritt, eftersom det förtydligar vad noterna ska användas till. 4. Där saknar jag argument för din ståndpunkt. Om artikeln endast källbeläggs med noter (dvs. saknar en allmän källista) behövs väl inte någon underrubrik? Noter är ju ändå en sorts källor (referenser). Att slaviskt följa enwp behöver vi inte, och enwp har också delvis annan (och lite rörigare) praxis, där dubbelrubriken "Notes and references" är vanligt förekommande.

Ovan nämns underrubriken "Litteratur". Som underrubrik går det att förstå vad en sådan rubrik är relaterad till. Men jag ser också ibland "Litteratur" som huvudrubrik för en litteraturlista. Jag tror inte vi rekommenderar den varianten, och som huvudrubrik borde den nog ersättas med "Bibliografi", "Källor" ("Referenser") eller "Vidare läsning" – beroende på vad sektionens innehåll används till. Tankar?--Paracel63 (diskussion) 4 juni 2019 kl. 16.25 (CEST)

Som jag ser det så ska man redovisa källor under rubriken Källor oavsett hur man väljer att formatera dem. Använder man <ref>-taggar så lägger man dem under underrubriken Referenser. Det är bara förvirrande att lägga källor utan referenser under rubriken Referenser. Rubriken Noter använder jag bara för kommentarer. /ℇsquilo 4 juni 2019 kl. 17.05 (CEST)

Jag brukar följa principen Referenser (huvudrubrik) med underrubrikerna Noter och Källor, om jag lägger in såväl referensnoter, som allmänna källor. Skulle jag enbart lägga in referensnoter, lägger jag dessa direkt under huvudrubriken Referenser. Jag håller alltså med Paracel63 om att det annars blir redundans.--Historiker (diskussion) 4 juni 2019 kl. 20.08 (CEST)

Jag skulle föredra en enkel rubrik. Om källorna enbart består av fotnoter så räcker rubriken Källor eller Fotnoter. Har man många olika typer av källor kan Tryckta källor, Otryckta källor och Webbkällor vara tre olika underrubriker. Sedan föredrar jag Fotnoter före Noter för att de ibland förstås som kommentarer. Kommentarer o.dl. bör istället läggas i {{anmärkning|}} och sedan listas med {{anmärkningslista}}. / Machatjkala (diskussion) 4 juni 2019 kl. 21.56 (CEST)

Föredrar

==Källor==

===Noter===

(+ en notlista)

- Salgo60 (diskussion) 5 juni 2019 kl. 16.44 (CEST)

Jag orkar inte läsa allt som skrivits, men vad jag känner till behöver eller bör man inte använda underrubrik om det inte finns ett behov av uppdelning. Finns det exempelvis enbart fotnoter läggs dessa direkt under huvudrubriken, vanligtvis "Referenser". Tidigare är det bestämt att fotnoterna ska ligga över andra referenser, vilket är det naturliga ur verifieringssynpunkt (åtminstone för den som scrollar). När det finns andra typer av referenser också skapas underrubriker. Jag har för mig att det är bra sammanfattat i Wikipedia:Disposition. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 5 juni 2019 kl. 17.54 (CEST)

Det finns många åsikter och har varit några diskussioner där användare tyckt olika. Men genom åren har det ändå arbetats fram några olika valbara alternativ som presenteras i Wikipedia:Disposition. Det innebär att det kan se lite olika ut från artikel till artikel och beroende på vilka referenser som är tillgängliga, men att det ändå finns en viss standard där man kan (lära sig att) känna igen sig och veta vad som är vad. När jag har redigerat har jag upptäckt att det finns starka krafter som vill att just noter ska finnas under rubriken "Referenser", inte "Källor" eller dylikt. När jag använt någon annan rubriktitel än "Referenser" är det snabbt någon som ändrat den. Sedan har jag kört vidare på det och vant mig vid det. För mig är det absolut en fördel att ha samma rutiner varje gång jag skapar eller ändrar rubriker som inte lever upp till något av de godtagbara dispositionsalternativen. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 5 juni 2019 kl. 18.19 (CEST)

Jag föredrar och tillämpar själv den modell som Boberger och Salgo60 pläderat för ovan. /FredrikT (diskussion) 5 juni 2019 kl. 19.02 (CEST)

Så gör även jag. Tostarpadius (diskussion) 5 juni 2019 kl. 22.27 (CEST)

Det är väl i enlighet med riktlinjerna. Problemet som kan uppstå med "Källor" som huvudrubrik är vad underrubriken till källor utöver noter ska heta. Underrubriken bör inte heta "Källor" som huvudrubriken. Då kanske ni använder "Tryckta källor", "Webbkällor" eller något sådant specifikt. Men för någon som inte är van vid det, inte kan eller inte har tid att sortera källor kan det bli problematiskt och tidskrävande. Själv hade jag nog antingen gjort om alla rubriker med "Referenser" som huvudrubrik eller struntat i underrubriker trots att användare stör sig på att noter och olika källor ligger tillsammans. För det måste vara enkelt även för den som kanske bara lägger till en enstaka källa eller är nykomling. Om ordningen istället är: 1. Referenser 1.1. Noter 1.2. Källor uppstår inte samma problem. Källor behöver inte ha några underrubriker förrän det blir väldigt många källor. Och då finns ändå alltid möjligheten att lägga källor direkt under 1.2. Källor för den som är osäker eller inte kan kontrollera en källa. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 5 juni 2019 kl. 22.55 (CEST)

Det behövs ingen ytterligare underrubrik. Källorna läggs direkt under den rubriken och därefter kommer noterna. Tostarpadius (diskussion) 6 juni 2019 kl. 19.12 (CEST)

Jag vill först av allt notera att vid en snabb titt i mitt bibliotek efter böcker som har såväl noter som litteraturlista så har dessa vanligen placerats som separata kapitel, motsvarande att vi skulle ha två h2-rubriker (==Källor==). Eftersom vi inte exakt följer någon etablerad standard för utformning av källhänvisningar även i övrigt är väl detta inte något jätteproblem. Jag tycker dock det vore rimligt att helt enkelt nöja oss med rubrikerna "Noter" och "Källor" (med "Referenser" som accepterbart alternativ).

Vidare tycker jag att om vi skall ha flera rubriker så finns det egentligen något större behov av äkta underrubriker. För mig duger det med en överskrift i fet och kursiv (fås så här: ;Källor). För i synnerhet korta artiklar kan detta göra att man slipper få upp en innehållsförteckning utan att man behöver lägga in __NOTOC__.

Till sist vill jag påminna om att "Tryckta källor" är en onödig rubrik. Komplementet är ursprungligen inte elektroniska källor utan arkivmaterial, intervjuer och liknande som snarast hör hemma i forskningsvärlden. Det finns inte mycket värde för någon i att t.ex. separera artiklar i NE utifrån om de finns i tryck eller bara på webbsidan. Andejons (diskussion) 6 juni 2019 kl. 11.19 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Plumbum208.)

Jag föredrar == Källor == före == Referenser == och det tillämpar jag när jag åtgärdar Artiklar med <ref> utan <references/>. Men eftersom tidigare diskussioner visat att det inte råder konsensus låter jag (oftast) bli att ändra det som eventuellt redan finns. För att återgå till den ursprungliga frågan så delar jag Paracel63:s åsikt och använder inte underrubriker om det inte finns något att särskilja, vilket är det vanligaste fallet.

Plumbum208 (diskussion) 6 juni 2019 kl. 11.35 (CEST)

Tack till dem som svarat på min fråga (underrubrik eller inte vid endast en undersektion). Ett antal som skrivit att de föredrar en huvudrubrik + underrubrik även vid endast en undersektion har inte argumenterat för preferensen, vilket jag hade önskat. Så @Boberger, Salgo60, FredrikT, Tostarpadius:, varför gör ni som ni gör? Anser ni inte att noter/källnoter är en typ av källor/referenser? Och Deryni verkar lägga in underrubriken Noter, eftersom "referenserna är av typen noter" (själv tycker jag att noter också är en typ av referenser/källor). Förtydliga gärna, så att jag bättre begriper era skrivvanor. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 7 juni 2019 kl. 00.32 (CEST)

@Boberger, Salgo60, FredrikT, Tostarpadius: – nu ska pingningen fungera bättre. Lessen för missen… :-)--Paracel63 (diskussion) 7 juni 2019 kl. 00.33 (CEST)

Jag upprepar att jag ställer mig neutral i frågan. Utifrån diskussionen så här långt har jag börjat utesluta underrubrik när huvudrubriken är tom. Mitt argument för underrubrik är annars alltjämt "Jag ser framtiden an när jag lägger in både huvudrubriken "Referenser" och underrubriken "Noter", när jag har en eller annan not att lägga in. Det brukar fylla på med tiden (med inlägg under huvudrubrik eller med fler underrubriker). Jag gör likadant med faktarutor, dvs. låter även tomma rader komma med, så att skribenter ska fylla på istället för behöva komplettera faktarutan med nya rader, som man annars får göra i en hel del artiklar." Men huvudsaken att det är ordning och reda i encyklopedin. Deryni (diskussion) 7 juni 2019 kl. 05.42 (CEST)

Förlått - jag inser att jag svarade litet "bredvid" huvudfrågan ovan. Mitt svar handlade främst om att jag föredrar att använda ordet "Källor" framför det anglicistiska "Referenser" och om ordningsföljden, d v s att jag anser att de övergripande källorna bör redovisas först samt de enskilda noterna därefter. I en situation där artikelns källor bara utgörs av noter skulle jag nog dock ändå behålla båda nivåerna för att "Noter" skall hamna på rätt rubriknivå jämfört med i andra artiklar. I en artikel som endast har övergripande källor redovisade som en lista skulle jag däremot helt utelämna underrubriken "Noter". /FredrikT (diskussion) 7 juni 2019 kl. 12.48 (CEST)

Noter före Källor är logiskt med tanke på hur {{Harvnb}} fungerar d v s scrolla *ned* till källan när man klickar på namnet i noten.--Caztorp (diskussion) 7 juni 2019 kl. 12.56 (CEST)

Jag instämmer helt med FredrikT. {{Harvnb}} ser jag ingen anledning att använda. Tostarpadius (diskussion) 7 juni 2019 kl. 13.13 (CEST)~

FredrikT och Tostarpadius: Vad är poängen med att ha en generell källa, istället för att sätta ut noter för det som faktiskt källbeläggs? (Förutom lättja såklart, den poängen förstår jag men anser oacceptabel).--LittleGun (diskussion) 7 juni 2019 kl. 15.07 (CEST)

Om 80 à 90 % av en artikel bygger på en eller två övergripande källor (säg t ex två biografiska artiklar i två olika uppslagsverk, där merparten av uppgifterna därtill förekommer i båda källorna) blir det inte bara smått löjligt att gång på gång hänvisa till dessa efter var och varannan mening, det blir dessutom störande för läsupplevelsen. Då är det rimligare att begränsa noterna till de enstaka sakuppgifter (eller t ex enstaka värdeomdömen) som hämtats från kompletterande källor. /FredrikT (diskussion) 7 juni 2019 kl. 15.41 (CEST)

I de ariklar om tingslag/domsagor jag nu håller på med är det i princip två källor som täcker det hela. Dels en historik som gjorts för 20 år sedan och dels NAD. Båda innhåller brister/svagheter, och ibland motsäglser, men de två tillsammans täcker 100 % av det som står. Att göra om det till 10-15 noter skule ge ett mycket plottrigt intryck, och dessutom komplext om man också skall ange när den ena är bätte än den andra/det finns motsägelser.Yger (diskussion) 7 juni 2019 kl. 15.46 (CEST)

Jag håller varken med om att det är löjligt eller stör läsupplevelsen. Men det riktigt stora skälet till att ange noter är att det är bara den som har skrivit artikeln till att börja med som vet om det faktiskt är 80-90% av den som byggs på en källa utan noter. De andra får helt enkelt tro på skribentens auktoritet, vilket står i motpol med Wikipedias andemening om verifierbarhet. Det ställer ju också till problem om artikeln utökas väsentligt med en eller flera nya källor. Om utökningarna är lika omfattande som den befintliga texten, ska den då ändå noteras separat, eller ska man nu inte ha en aning om vilken uppgift som kommer från vilket ställe? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 juni 2019 kl. 16.40 (CEST)

Jag håller även här helt med om det FredrikT skriver. Det handlar här om källor som är lätta att kontrollera och artiklar som inte är extremt långa. Görs en så omfattande utökning som den Ainali talar om bör ändå hela artikeln och dess källor gås igenom. Tostarpadius (diskussion) 7 juni 2019 kl. 17.43 (CEST)

Jag håller med bl.a. Användare:Ainali om att det är att föredra att varje påstående i en artikel bör ha en egen fotnot (en per stycke om källan är densamma). Men det innebär ett stort merarbete jämfört med att lista de heltäckande källorna längst ner i artikeln. Jag har skapat många artiklar (hundraser och teaterbiografier) med enbart allmänna källor som helt täcker artiklarnas innehåll. Skulle jag gjort detaljerade notlistor till varje artikel hade de flesta av dessa heltäckande källbelagda artiklar aldrig blivit skrivna. En lista med källor, men inga noter, ser jag som en nödlösning när man vill täcka in ett större ämnesområde. När det gäller naturreservat täcks dessa artiklar i allmänhet av en enda källa, då är det onödigt med en notlista. Det är att jämställa med en not per stycke. /Ascilto (diskussion) 7 juni 2019 kl. 18.01 (CEST)

Gläder mig mycket åt Ainalis inlägg ovan! Jag har i många olika sammanhang kritiserat ovanan hos vissa användare att bara använda allmänna källor, och ser oviljan att använda noter som ett utslag av denna. Det är beklagligt att se den andra åsikten avfärdas som "löjlig", "plottrig", eller att den "stör läsupplevelsen". Ainali visar tydligt hur ett sådant synsätt försvårar utökandet av artiklarna, speciellt om en har i åtanke att vi har kämpat i åratal för att alla artiklar skall vara dokumenterade. Ändå är det tydligen flera medarbetare som fortfarande agerar som om de tänkte likt Gary Larsons ikoniska småfågel som sitter i ett träd ovanför en nypolerad bil: "Den är min. Bara min." / Ternarius_D 7 juni 2019 kl. 17.57 (CEST)

Ainali hävdar ovan att det förhållningssätt jag förordar "ställer [...] till problem om artikeln utökas väsentligt med en eller flera nya källor", och Ternarius menar att den ger uttryck för ett förhållningssätt där man anser att en artikel är "är min. Bara min". Jag vill hävda att en av grunderna för mitt förhållningssätt är tvärtom det rakt motsatta. Enligt min mångåriga erfarenhet är det mycket svårare att komplettera och bygga ut en artikel där varje enskild mening har fotnötter; detta eftersom det då är nästan omöjligt att lägga in kompletterande och nyanserande information i befintlig framställning (i vart fall utan att först dubbelkolla vad det står i varje enskild källa det hänvisas till) eftersom ny fakta i princip endast kan läggas in som helt nya, självständiga meningar eller stycken och inte som en språkligt smidig komplettering till den befintliga löpande framställningen. För att använda en analogi: med krav på fotnoter för varje påstående förvandlar man vad som kunde vara en successivt förfinad och mer detaljerad oljemålning där man kan lägga på enstaka penseldrag här och där till ett bygge med duploklossar. /FredrikT (diskussion) 7 juni 2019 kl. 23.54 (CEST)

Fredrik, läs Ainalis inlägg igen! Med den metod som bl.a. du förordar, blir det hopplöst att utöka/omformulera en artikel utan fotnoter eftersom en inte vet vad som är källbelagt eller ej. Vad du skriver att vill hävda är enbart tyckande och faktiskt inte intressant för debatten; ett par rejäla motargument hade varit mycket mer givande. Ainalis invändningar tycker jag är en mycket handfastare argumentation än ditt tal om förfinad estetik och duploklossar. / Ternarius_D 8 juni 2019 kl. 03.08 (CEST)

För att tydligöra min ståndpunkt. Jag aver att om en tid att fullt ut källbelägga alla fakta om Domsagor och tingslag jag nu lagt in i Wikidata, där då även källorna anges i Wikdata. Och en sådan uppsättning källrefenser täcker sedan alla fakta i artikeln. Med det löses både exakta källrefenser och att inte behöva läägga in 15 noter på fem raders text.Yger (diskussion) 7 juni 2019 kl. 18.18 (CEST)

Jag håller faktiskt inte med Ainali när det gäller avsaknaden av noter. Om en artikel bara har en eller två sökbara (ej tryckta) källor så verifierar man givetvis påståendena i artikeln mot de källorna. Då behövs inga noter. Om någon annan i efterhand lägger till ett påstående från en annan källa kan den förses med not för att förtydliga att den uppgiften kommer från en annan källa än resten av innehållet. /ℇsquilo 8 juni 2019 kl. 11.27 (CEST)

Fast då syns det inte självklart att den kommer från annan källa. Så fort det är mer än en källa tycker jag det aldrig är onödigt med not till varje källa (och att de presenteras bäst på "Wikipediavis", länkade och redovisade: 1.^[a b c] xxxx. Poängen med att visa vilka stycken/meningar/uppgifter man källbelagt redan från börja är att visa explicit vad man faktiskt tagit ställning till. Jag kan förstå att man tycker det är onödigt, men egentligen är det bara lättja för det blir definitivt tydligare att visa vad som källbelagts. Visst är det så hälsan tiger still, men fråga vilken förälder som helst att det är stressande för den som inte har facit.--LittleGun (diskussion) 8 juni 2019 kl. 11.40 (CEST)

Ett närliggande problem är arter som splittras upp i flera; det är mycket vanligt bland lägre stående djur som insekter (givetvis förekommer det bland högre djur också; se t.ex. på dvärgfladdermus som blev dvärgpipistrell och sydpipistrell). Har man då bara några allmänna källor är det omöjligt att veta vilken av källorna som beskriver den ena arten och vilken som beskriver den andra. Då tvingas en behålla källor som kanske helt förlorat sin relevans. Esquilos beskrivning är tyvärr ett idealfall: Max två källor som alla är sökbara. Så är tyvärr inte fallet idag. Vi har flera artiklar med många allmänna källor, många av dem tryckta sådana, och få eller inga fotnoter. Diskuterar en källor kontra noter måste en väl ändå anpassa sig till verkligheten, och inte konstruera ett idealförhållande och starta diskussionen där? / Ternarius_D 8 juni 2019 kl. 12.03 (CEST)

@Esquilo: Problemet med din lösning är att den görs ur ett ej framtidssäkrat perspektiv. Artikeln kanske bara har en eller två sökbara källor just nu, men det säger ju inget om vad som sker längre fram. Visst går det att hitta på fall där det kan vara uppenbart att viss information kan komma från vissa källor, men det går inte att dra den slutsatsen generellt. Tolkar jag dig dessutom korrekt att du menar att det aldrig kan gälla tryckta källor, eller vad menar du med din parentes? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 9 juni 2019 kl. 11.28 (CEST)

Jag förstår inte varför så många envisas med att blanda ihop begreppen. Källor är de verk man har använt för att hämta information till artikeln. Man kan referera till en viss källa i brödtexten med en not, men alla noter behöver inte vara referenser till källor. Det mest logiska tycker i alla fall jag är att allt som rör källorna samlas under rubriken "Källor". Om man vill ha notlistan under en egen (under)rubrik kan den heta "Referenser" eller "Noter", det spelar inte så stor roll, men att något annat än notlistan hamnar under rubriken "Referenser" tycker jag är fel. /ℇsquilo 7 juni 2019 kl. 18.10 (CEST)

@Tostarpadius: Du säger att det övriga bör gås igenom, men det finns inga sådana riktlinjer eller krav, eller för den delen ens nedskrivet i någon informell guide att så ska göras. Det är visserligen inte en dålig praxis att göra så, men det vore orimligt att ha sådana krav. En artikel, som kanske inte är så lång, kanske bara utökas med ett helt nytt stycke om en aspekt som inte alls fanns i artikeln innan. Då finns inga skäl att in och rota i den gamla texten. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 juni 2019 kl. 19.38 (CEST)

Handlar det om den typen av utökning, där den nya texten inte läggs in i den gamla, kan man ju lägga in noter i eller efter det stycket om det anses önskvärt. I övrigt håller jag än en gång med FredrikT, denna gång om att det är svårt att komplettera i detalj notförsedd text. Det Yger säger om Wikidata bör på sikt lösa saken. Uppgifter som födelse- och dödsdata, befattningar och utmärkelser bör vara källbelagda där. Jag har för övrigt sett många fall där noter i texten läggs in på de mest konstiga ställen. Omfattande artiklar som de som blir utmärkta, bör ha noter, därom råder enighet, men det är därmed svårt att tillföra nya fakta utan större bearbetning. Även språkputs kan vara komplicerad att utföra. Tostarpadius (diskussion) 8 juni 2019 kl. 07.17 (CEST)

Jag anser att det är de enskilda påståendena, sakuppgifterna som ofta bekräftas i form av fotnoter, som bör/måste verifieras var och en för sig. En artikel som enbart hänvisar till allmänna källor är mer att betrakta som en resumé eller ett referat av huvudkällan. Vad händer då om det finns flera huvudkällor, som dessutom ger olika besked i viktiga frågor? Läsaren måste veta var ifrån en uppgift är hämtad, och dessutom ha möjlighet att kontrollera att den är granskad (gärna med hjälp av flera av varandra oberoende källor). För övrigt har jag ingen bestämd uppfattning om vilken rubrik som ska användas. Men källor borde nog fungera oavsett om det är en källa som man har använt för en helhet eller en detalj. Janders (diskussion) 8 juni 2019 kl. 14.16 (CEST)

Det är ett intressant fall när källorna är motstridiga. Rör det sig om olika åsikter bör man redovisa båda, men rör det sig om fall där det ena är fel och den andra rätt måste man välja. Jag har i något fall redovisat mitt var på diskussionssidan. Det kanske hade varit bättre att göra det i en anmärkning i artikeln. Sedan vill jag tillägga att när man läser vetenskaplig litteratur är det inte så att varje fotnot exakt rör orden precis före. Det kan vara lite letande efter faktauppgifter även när man har vetenskapliga referenser och källor. Därför ska vi inte överdriva heller. Det som inte är självklart och allmänt känt ska källbeläggas och vi sätter ut noterna så det blir så enkelt som möjligt att följa. Noggrannare än så måste vi inte bestämma. Machatjkala (diskussion) 8 juni 2019 kl. 14.31 (CEST)

Veckans tävling: Damfotboll II

VM-yra i Frankrike flera veckor framåt, och vad passar väl bättre då än att köra damfotboll som veckans tävling. Var med och bidra med artiklar, källor, bilder och allt som gör täckningen av damfotboll bättre på Wikipedia och Wikidata. Välkomna! /Haxpett (diskussion) 9 juni 2019 kl. 22.53 (CEST)

Celtic Knot Conference 2019

Registreringen är öppen för konferensen Celtic Knot 2019. Konferensen är i Cornwall 4-5 juli, och handlar om minoritetsspråk och spridning av information till andra gemenskaper än dom största språkversionerna. Om någon är intresserad av att åka går det även att söka bidrag från Wikimedia Sverige för det. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 10 juni 2019 kl. 10.44 (CEST)

Skall alltid alla Noter visas?

Jag skulle vilja ha en diskussion om skall alltid Noter visas default. Har vi Källor och Noter separerade så tycker jag att Noterna skulle kunna vara minimerade och bara visas då användaren expanderar detta eller gör "mouse over" på en fotnot, har för mig att Wikipedia på Iphone fungerar så. Det jag ser komma är Wikipedia blir bättre och bättre på att källbelägga saker dels pga att vi tycker det är viktigt men att mer och mer saker finns digitalt. Jag har nu tagit mig "friheten" att koppla kyrkboken för födelse och död till personer i Wikidata och används Mall:Faktamall biografi WD så dyker dom upp under referenser vilket jag gissar för den "normale" läsaren inte är intressant. För den som gillar källor så ger det trygghet plus att det visar sig att Riksarkivet har problem att peka på den församling som existerade vid tillfället vilket är frustrerande för den som vill forska vidare. Mer om fel och brister med SBL hittar ni här Användare:Salgo60/Source:SBL, min förhoppning är att Riksarkivet tar åt sig av dessa direkta fel och jag vet att dom tittar på hur Wikidata kan hjälpa dom att för att själva leverera bättre kvalitet - Salgo60 (diskussion) 7 juni 2019 kl. 08.06 (CEST)

Jag har märkt att "vanliga" människor faktiskt tittar efter noterna, just för att undersöka källan. Med vanliga människor menar jag framförallt yngre kollegor som inte själva redigerar på Wikipedia eller ens reflekterar att de borde. Först värderar de antalet -ju fler desto bättre, därefter "verket" alltså avsändaren och därefter besöker de källan. Ofta är det så.

Jag tror, och tycker mig märka, att uttrycket "källa behövs" är otroligt etablerat i internetforum. Och då förväntas en not, inte ett verk. "-Källa på det?", "-Lagboken.", "-Den var ju värd mycket. Finns i sjön, alltså".

Jag tycker, tvärtom vad de flesta ovan verkar tycka, att vi bara - endast - ska ha noter (och att de kan ligga under rubriken Källor eller Referenser). Enda undantaget kunde vara när en källa står för många noter men på flera sidor, då kan det finnas poäng att bara förtydliga källan på ett ställe och sen hänvisa till den kortfattat i noten. Fast inte ens då tycker jag det är nödvändigt. Det funkar lika bra att göra en identisk not, som bara skiljer sig åt med sidnumret eller citate eller vad det är om diffar.

Vad menar ni att en generell källa innebär?

Källasnittet ligger sist, varför behöver det då kollapsas?

--LittleGun (diskussion) 7 juni 2019 kl. 12.01 (CEST)

Instämmer med LittleGun - noter är oerhört viktiga. Jag brukar använda rubriken "referenser" med underrubrik "litteraturhänvisningar" eller dylikt, där "referenser" / noter är i stil med "Andersson (2003) s. 41-50" eller en formaterad webbkälla. Är jag ambitiös kan jag göra en underrubrik för webbkällorna och referera likt jag gör till böcker i noterna (d.v.s. "Andersson (2003) ..."), men det orkar jag sällan. Formatering/disposition tycker jag dock är perifert (om man inte vill att artikeln ska bli utvald förstås, då kan man peta i sånt...). Huvudsaken är att det är lättöverskådligt och lätt att kontrollera uppgifterna (d.v.s. få eller inga "finns i sjön"-källor). Sigvid (diskussion) 7 juni 2019 kl. 20.00 (CEST)

Ja det är vanligt på t.ex. skolor som inte tillåter att man använder Wikipedia som källa att man går längst ner i artikeln och läser alla noterna istället. Jag har själv gjort det när jag velat läsa in mig på ett visst ämne. Det händer också att artiklar uppdateras med korrigeringar efter att någon läst källan, så vi bör inte underskatta hur mycket de används. När det gäller konkreta faktauppgifter föredrar jag att fotnoten står direkt vid uppgiften. När de gäller mer övergripande resonemang tycker jag det räcker med fotnoten sist i stycket eller under referenser längst ner om artikeln är kort. Jag har inget emot att man lägger två eller fler källor på samma sak. Webbkällor kommer och går och vi vet inte från början vilken som blir kvar. Läsare har olika tillgång till bokkällor och kanske har den ena men inte den andra boken i hyllan. Däremot har jag ändrat mig lite om faktarutor. De fungerar utmärkt utan fotnoter om de är en sammanfattning av artikeln där all information finns källbelagd i artikeltexten. Machatjkala (diskussion) 8 juni 2019 kl. 08.08 (CEST)

"Källasnittet ligger sist, varför behöver det då kollapsas?" bra web design styr läsaren till det väsentliga ex Sixtus Janson har 7 rader som är det jag som läsare vill läsa. Visa det...och indikera att källa(or) finns med 1. Jämför Google map som har hur mycket information som helst om restauranger/recensioner/vilka du besökt/bilder på maträtter.. dom visar en punkt om restaurangen och klickar du får du mer info... Vi visar inte alla bilder på Wikicommons kopplade till en person utan de utvalda...

Använder du mobilen där man är ännu mera "duktig" på att visa det väsentliga så är

• Wikipedia Iphone appen
  • Faktamallen minimerad
  • Källor minimerad
• Wikipedia web i mobilvy
  • Faktamallen expandera
  • Källor minimerad (Verkar variera jmf sv.m.wikipedia.org/wiki/Sixtus_Janson men man kan minimera rubriken
    • jag gillar även mobilvyn med popup och gör bakgrunden mörkare plus att du är kvar på samma plats i sidan jmf vanliga vyn där du hoppar ned till källor (fördelen tycker jag är ännu mera tydlig på en lång artikel som Sofia Albertina av Sverige

– Salgo60 (diskussion) 9 juni 2019 kl. 10.37 (CEST)

Som sagt, min erfarenhet är att läsare vill se hela artiklar inklusive källor. Annars stannar de på google, där de får 7 rader och hänvisning till Wikipedia. Google gör sin grej, vi gör våran.--LittleGun (diskussion) 9 juni 2019 kl. 11.42 (CEST)

jag tror att få stannar på Google utan man klickar vidare till en sida som Google presenterar i sitt sökresultatet som läsaren anser har bättre kvalitet/mer funktionell design... där jag tycker Wikipedia skall sträva efter att bli det naturliga valet. Många skulle kunna döda för att ligga så högt i träfflistan. Min tanke ovan är hur kan vi göra läsupplevelsen bättre... Söker du Sixtus Janson tycker jag

• Svenska kyrkans sida kulturpersoner.uppsalakyrkogardar.se är trevlig och lättläst men saknar källor plus väldigt få personer dom skriver om
• SBL står för kvalitet och dåligt webdesign och inga elektroniska källor. Deras sida från 1970 J Sixtus Janson är inget undantag

Google är det nog ingen som jämför Wikipedia med- Salgo60 (diskussion) 9 juni 2019 kl. 14.26 (CEST)

Avdelningen haltande jämförelser: Vi visar inte alla bilder som finns. Vi visar de som används i artikeln. Vi visar inte alla källor som finns. Vi visar de som används i artikeln.--LittleGun (diskussion) 9 juni 2019 kl. 11.47 (CEST)

Många webbläsare till vanliga datorer är fortfarande inte anpassade för den teknik för kollapsning vi använder här. Sidorna hoppar och man kommer till fel del av sidan när man länkar till ett stycke eller ett annat "ankare". Jag skulle föredra att vi slapp kollapsning även här på Bybrunnen, men världen är inte alltid som man önskar sig den. IP 62.20.170.74 (diskussion) 9 juni 2019 kl. 13.27 (CEST)

det är ju en poäng men det kan man lösa genom att känna igen vilken webläsare som ansluter och visa olika vyer av en sida. Att designa en websida så enkelt att den skall fungera för alla gjorde vi på 90talet. Om du surfar till https://www.whatismybrowser.com så får du en URL ex https://www.whatismybrowser.com/w/A9KEXDS som säger vad din webläsare klarar av. Vore lite spännande att se om det är webläsaren eller inställngar... – Salgo60 (diskussion) 9 juni 2019 kl. 13.47 (CEST)

Det är en utvecklargrej, inget som man kommer vidare med genom en diskussion här. Själv skulle jag dissa en app som inte visar källorna. Det är en av de viktigare delarna i artikeln om du frågar mig. IP 62.20.170.74 (diskussion) 9 juni 2019 kl. 14.04 (CEST)

Hela Salgo60:s poäng är att ytterst få, om ens någon annan än närmast sörjande, bryr sig om källorna. (Eller en trevligt skriven fullödig artikel, för den delen). Jag tror Salgo60 har fel i båda de åsikterna. Och jag menar att Wikipedias framgångssaga talar emot dem.--LittleGun (diskussion) 9 juni 2019 kl. 14.54 (CEST)

Nix det är att antal källor exploderar och vi behöver snyggare användargränssnitt/funktionellare gränssnitt än långa listor på slutet som alltid skall visas. Jag ser denna explosion på Wikidata (min reflektion där ex. Selma Lagerlöf (Q44519) har 13 refs för födelsedatum) och jag hoppas att verktyg som meta:Research:Identification_of_Unsourced_Statements vill hjälpa oss ännu mera att "explodera". Jag ställde även frågan till han som "skapade" Wikidata video och detta med källor/noter har en enorm potential men är även enormt svårt och min tanke med "Skall alltid alla Noter visas?" att fundera över hur detta kan göras bättre än idag men diskussionen försvann visst åt andra håll – Salgo60 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 06.53 (CEST)

Konsensus verkar vara att det är bra att ha en synlig källista på Wikipedia, på den punkten tycker jag inte ämnet glidit. Ingen har förespråkat många källor för samma uppgift som generell regel och den frågan har heller inte varit uppe. Många källor för en uppgift brukar bero på att källa saknas, på Wikipedia. (Till exempel "XX skriver mycket om invandring" och så källa till fem artiklar där XX skrivit om invandring. Vilket inte är källor som värderar antal eller procent vilket är vad som ska källbeläggas.)

På Wikidata döljs källorna redan, och webbdesignen på Wikidata har ändå större problem om den ska anses vara läsupplevelse för mänskliga sinnen.--LittleGun (diskussion) 10 juni 2019 kl. 07.21 (CEST)

FYI: Wikidata har även stöd för att visas som en lång lista med alla noter/källor om du föredrar det Selma Lagerlöf JSON ;–) Salgo60 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 09.35 (CEST)

Salgo60: Förstår du hur konstigt detta är: På Wikidata används gärna många källor för att källbelägga samma sak. Det gör att Wikidatasidor blir svårlästa om källorna visas expanderat. Därför ska källförteckningen vara dold på Wikipedia. Jag måste väl ha missförstått något då? Du har väl någon annan tanke för att Wikipedia ska dölja källor? Du nämnde ju webbdesign förut, och alltså att minimera det som visas för läsaren så att läsaren bara får se det vi tror läsaren är intresserad av. Där har du inte konsensus att dölja allt utom 7 rader, och inte ens att bara dölja källförteckningen.--LittleGun (diskussion) 10 juni 2019 kl. 10.50 (CEST)

De mallar vi använder för att hämta data från Wikidata har möjligheten att begränsa antalet källor för varje uppgift. Prova att lägga in WD-mallen i Selma Lagerlöf och förhandsgranska så ser du INTE tretton noter till Selmas födelsedatum. Att vi inte begränsar till bara en ska vi kanske vara glada för. För annars skulle vissa databaser med tveksamt rykte ofta stå som ensam källa. IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 09.44 (CEST)

Det känns faktiskt inte betryggande. I Selma Lagerlöf borde det inte vara något problem, men hur är det med fall när det bara finns dessa tveksamma databaser? (Jag är inte ute efter att kasta sten, svwiki är ju knappast något föredöme med tanke på hur vi massimporterat Geonames-data utan att ha någon adekvat egen kvalitetskontroll. Men det vore skönt att kunna säga att vi lärt av misstaget).

andejons (diskussion) 10 juni 2019 kl. 10.26 (CEST)

Då tycker jag vi inte ska dölja den saken, utan faktiskt visa att vi använder tveksamma källor. Det är fortfarande ett redaktionellt val att använda Wikidata för faktamallen eller inte. I Selma Lagerlöfs fall gör vi inte det. IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 13.34 (CEST)

Min poäng är att om WD använder källor vi inte tycker håller tillräcklig kvalitet för att visa upp i artiklarna, så bör vi inte använda WD heller. andejons (diskussion) 10 juni 2019 kl. 13.57 (CEST)

Paolo Macchiarini är publicerad i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Ska vi dissa dem enbart för den sakens skull? Nobelpriset har getts till folk som inte var förtjänta av det. Ska vi därför inte ange att Selma fick nobelpriset? Nja, vi behöver vara mer nyanserade än så. Använd Wikidata där de har väl källbelagd data! Välj bort övrigt. Samma sak med översättning av artiklar från andra språkversioner. Översätt det som är bra, dissa övrigt. IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 14.07 (CEST)

Det var du som ogillade de källor som finns i WD, och tyckte att det var vettigt att sätta antalet källor som visas till "få" för att slippa se det värsta. Om du nu istället menar att man för varje enskild artikel skall välja vad i WD man skall använda, så är det i många fall poänglöst att använda WD istället för att gå direkt på källorna. Skall vi hämta uppgifter direkt ur WD utan granskning så bör vi i alla fall vara säkra på att deras hantering av källor inte är sämre än det vi kräver i resten av uppslagsverket.

andejons (diskussion) 10 juni 2019 kl. 15.03 (CEST)

Anledning till att vi minskat antalet källor är delvis estetiska. Det ser galet ut att ha hysteriskt många noter för trivialiterer.^{[1][2][3][4][5][6][7][8][9][10][11][12][13][14][15][16][17][18][19][20]}. Sedan finns möjligheten att sortera bort källor vi inte gillar i de fall där det finns bättre källor. Vi tar alltså bort Wikipedia som källa, när det finns annat. Vi tar bort vissa tveksamma databaser när det finns sådant som är bättre. Dvs (Anderson et al) istället för (Anderson et al, Tartariskspråkiga Wikipedia, Geonames.) Sedan kanske Anderson et al inte heller är en bra källa, men det är omöjligt för en enkel algoritm att avgöra. Därför behövs alltid det redaktionella ögat. IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 15.52 (CEST)

IP 62.20.170.74: Med "vi", menar du då "vi på Wikidata"? Men att det estetiska problemet bara finns på Wikipedia?--LittleGun (diskussion) 10 juni 2019 kl. 16.12 (CEST)

@LittleGun: Funktionen att reducera antalet visade källor var något som efterfrågades här och utvecklades här på sv.Wikipedia. Jag vet inte om den alls finns på något annat projekt, inte ens på WD. Jag tycker fortfarande att den fyller en funktion. För att visa 13 källor för sådant som födelsedatum fyller ingen vettig funktion här på Wikipedia. Den funktionen går att stänga av för andra typer av data som kan vara mer delikata. IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 20.01 (CEST)

Jag kan inte för mitt liv förstå hur den här diskussionen har kunnat bli så vidlyftig. Om noterna skall visas är en ickefråga, dvs det är självklart. Vi har redan tagit bort Wikipediainterna källor från Faktamall biografi WD och det är bra. Om WD använder källor som vi anser undermåliga är det alltså lätt att ta bort dessa i faktamallen - man kan också redigera WD och där ta bort undermåliga källor. När det gäller uppgifter som stöds av flera källor så brukar jag välja två eller tre av dessa och redovisa dem. Jag värderar inte källorna utan väljer helt enkelt de två eller tre som jag lagt in först. Om jag skulle värdera en källa som sämre skulle jag över huvud taget inte använda den. /Ascilto (diskussion) 10 juni 2019 kl. 16.02 (CEST)

Tanken var aldrig att inte visa Noter utan mer som i denna bild ha texten som det centrala med expanderbara delar dvs. ungefär som mobil vyn m.wikipedia.org/wiki/Sixtus_Janson MEN att Källor by default är minimerade som i bilden... Salgo60 (diskussion) 11 juni 2019 kl. 12.02 (CEST)

Syftet med Wikidata är väl alltid gott och vissa använder det säkert regelbundet utan problem. Bland annat brukar det vara många här i våra forum som talar om hur förträffligt det är. Tyvärr har det även ställt till det, bland annat i samband med källor. WD medför att det bildas som spöklänkar i artiklar. Alltså att det skapas källor som inte har lagts in i artikeln av någon användare eller bot. Många av källorna via Wikidata tycks vara mycket undermåliga. Och det åtgärdas inte, vad jag vet. Många användare känner nog inte till Wikidata, förstår inte hur det fungerar, tycker att det är för krångligt att lägga till eller ändra något, att det är för tidskrävande eller blir mer osäkra när det även påverkar andra språkversioner. Men hade det varit en undermålig källa som legat direkt i den svenska artikeln hade den troligtvis raderats eller ersatts ganska snabbt. Det i sin tur skapar stora bekymmer för användare som hanterar källmallar. Mallarna påverkar ju i sin tur även statistiken. Plötsligt känns den inte lika tillförlitlig för källor längre. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 juni 2019 kl. 20.12 (CEST)

Du behöver inte ha WD drivna mallar eller så kan du skriva över i mallen. Min tro är att kopplar vi mallar i Wikidata som kopplas till Riksarkivets SBL så ökas Wikipedias trovärdighet. Hade idag ett samtal med systemägaren hos Uppsala Universitet's system Alvin som vi kopplar ihop se T225522 och kombinationen Wikidata/Wikipedia med artiklar på 300 språk är svårslaget. Men som sagt trovärdigheten i Öppen Fri kunskap ligger i dom källor vi refererar och där finns mycket att göra. Tyvärr är det svårt att diskutera konstruktivt på Bybrunnen det blir lätt raljerande som "Vi är inte Google". Hoppas några dyker upp i Berlin i oktober där samlas många med ideer / visioner och stor erfarenhet – Salgo60 (diskussion) 12 juni 2019 kl. 22.21 (CEST)

Lärdomar av att lägga in Wikidata objekt för administrativa enheter och koppla upp Wikipedia artiklar mot dessa

Jag är nu klar med det fjärde av dessa projekt, som involverat svenska kommuner, församlingar, socknar, naturreservat, tingslag, domsagor med mera, sammanlagt nära 13 000 artiklar och Wikidata objekt, och mina viktigaste lärdomar är:

• tekniskt har det fungerat fint och går lätt (även om det tar tid). Men ungefär sex olika botar på Wikidata har förstört helt korrekt objekt jag skapat (två helt olika objekt med samma koordinater har mergats, detsamma med två med samma geokod, där det andra getts detta felaktigt etc) Jag tänker här under något år följa upp detta med listerialistor, för att ogöra felaktiga merge och också se om dessa dumheter bara är en barnsjukdom.
• Resultat och möjligheter är mycket beroende av hur basdata ser ut. Naturvårdsverket har en ordenlig databas, men har så stora problem med datat, att jag anser mitt arbete med naturreservaten blivit "misslyckat". De och länsstyrelserna, som formellt ansvarar för datat är inte överens, varken över hur reservaten skall klassas eller benämnas, och visar olika värden på sina respektive sidor I något fall var t.o.m. det korrekta något som ingen visade, det fanns bara på interna anteckningar. Och noll intresse från dem att göra sitt data mer stringent. För socknar, församlingar och tingslag har det fungerat OK, men det finns oklarheter vad som gäller före omkring 1650. Dess oklarheter är lättare beskriva i text än att representera i Wikidataobjekt. Kommuner och tingsrätter har fungera helt bra, men det är också mer nutida, men nog är det fascinerande med hur hantera källor. En regeringsbeslut säger AA tingsrätt uppgått i YY 15 december, men arkivdata visar detta faktisk skedde 25 januari..
• Wikidata och Wikipedia. Mitt arbete har gjort mig helt besjälad av tron i styrkan av kombinationen Wikidata och Wikipedia Det är som Wikidata är armeringsjärnen och Wikipedia cementen, det är de två sakerna tillsammans som ger otroligt starka byggnader, inte bara det ena eller det andra.

Sedan vill jag också framföra mitt tack till det goda stöd jag gått av kollegor, främst Laske, utan honom hade det inte lyckats, men även Salgo60, och André på kansliet (och Lavellen) och andra har gett värdefullt stöd.Yger (diskussion) 12 juni 2019 kl. 16.48 (CEST)

Du ska ha stort tack för ditt enorma arbete! Jag undrar vad det är för slags botar som gjort felaktiga ändringar? Är det andra språkversioners botar eller kommer de från vår språkversion? Beror kanske felen på språkliga eller kulturella missförstånd? Någon skrev nyligen någonstans att en rysk användare på WD hade svårt att acceptera att en tätort kunde höra till flera administrativa enheter. /Ascilto (diskussion) 12 juni 2019 kl. 17.12 (CEST)

@Ascilto: Det är inte bara en enstaka rysk användare som har det problemet. När egenskapen P131 skapades så bestämdes att man bara skulle lägga in den minsta administrativa enhet som en ort befinner sig i. Det funkar dåligt i Sverige, där vi inte har den typen av hierarkier som man kanske har i federala stater. Och det är just medborgare i federala stater (Tyskland, USA, Ryssland) som utgör kärnan bland WD-användarna. I fallet Göteborg skulle det ge att orten ligger i Sverige, för det finns ingen mindre administrativ enhet som hela tätorten ryms inom. I USA finns det exempel på städer som ligger över delstatsgränserna. Det som händer då är att staden har två borgmästare, två lagstiftande församlingar etc. Det betyder att juridiskt så är det i själva verket två städer, som var och en ligger i bara en enda delstat. (Sedan samarbetar de om mycket, men det är en annan historia.) Men så funkar det inte med svenska tätorter. De är inte juridiska personer som lyder under en högre administrativ myndighet. IP 62.20.170.74 (diskussion) 13 juni 2019 kl. 08.36 (CEST)

Jag tycker faktiskt att den modellen fungerar väldigt bra även för Sverige, men det förutsätter man man kan ange flera kommuner som administrativ enhet (dvs egenskapen är inte singelvärde). Tyvärr medför det att folk ibland lägger till allt möjligt som administrativ enhet. /ℇsquilo 13 juni 2019 kl. 16.32 (CEST)

Bra jobbat! Det finns så mycket dåligt data i världen. (Just nu håller jag på med att rensa upp på jobbet.) Per W (diskussion) 12 juni 2019 kl. 18.04 (CEST)

Bra att du sammanfattar det hela. Jag har svårt att tro att Sverige skall bli bäst i världen på Öppen Data om inte mer Larske/Yger team dyker upp... tycker mig se dessa problem att öppna upp på många fronter där tyvärr LIBRIS som starta 2012 samtidigt med Wikidata inte tar fart och kulturarvet som har Digisam som också starta 2012 har bränt många skattepengar utan att man ser något avtryck. #Wikidata imponerar dock men har sina barnsjukdomar. 3 nya egenskaper skapade sedan igår se lista lista som med alla kids så det växer så det knakar men måste man se till att WD växer åt rätt håll ;–) Tack Yger/Larske jag skall försöka få Uppsala Universitet att inse att dom skall bli mer kompis med Wikidata Salgo60 (diskussion) 12 juni 2019 kl. 22.44 (CEST)

Jag upplever nog att problemen snarare är att problemet är att i många av dessa länder existerar ännu städer som verkliga. Om vi tar Göteborg som nämndes ovan står på wikidata som "city in Sweden", trots att det som sagt inte längre finns några städer i Sverige - enbart ett antal kommuner som kallar sig städer, men de har då egna objekt på wikidata. Ann-Sofie Hermansson står som "head of government" i Göteborg, trots att det inte finns någon som styr Göteborg. Den räknas som urban area of Sweden (Q12813115), men även som "big city (Q1549591)", där det i högsta grad beror på vilken definition som används, på flera av de språk som omnämns förutsätts city betyda att det finns någon form av regionalt styre som omfattar just det här området.FBQ (diskussion) 13 juni 2019 kl. 14.46 (CEST)

Mmmmm, försökte bli av med sådana avarter för ett tag sedan. Det är ett Sisyfos-arbete. Försökte då också få bort vänorter från tätorterna, då det är kommuner och regioner som har sådana. Vänorter är ofta lätta att lägga in, svårare att få bort och nästan alltid omöjliga att källbelägga. Ofta har de "italienska Wikipedia" som källa. Men det står nästan aldrig något på itwp om vänorter. IP 62.20.170.74 (diskussion) 13 juni 2019 kl. 15.25 (CEST)

Samma här. Det bästa är nog att ersätta sådana påståenden med "inget värde" i stället för att bara ta bort dem. Fast å andra sidan Står Karin Wanngård som regeringschef i Stockholm. Kombinerat med påståendet regeringschefens ämbete (P1313) => borgmästare (Q30185) blir det faktiskt rätt. regeringschefens ämbete (P1313) för Stockholms kommun (Q506250) är ju kommunstyrelsens ordförande i Stockholms kommun (Q41768107). /ℇsquilo 13 juni 2019 kl. 15.50 (CEST)

Ja, det kan ställa till med rejäla problem när källorna inte är överens med varandra (eller verkligheten) om vad som är vad. Det fick jag erfara förra månaden när Wikipedia:Projekt Kustvatten importerade drygt 600 kustvattenförekomster i Wikidata. Toppen, tänkte jag. Nu kan en massa objekt som saknar ligger i eller vid vattenområde (P206) få något att peka på. Problemet var att många av objekten fanns som dubbletter, tripletter eller till och med kvadrupletter (från Projekt Kustvatten, från GeoNames, från svenskspråkiga Wikipedia och från någon annan språkversion). Det är bara att börja slå ihop dem tänkte jag. Projekt Kustvatten hämtar sitt data från VISS och det har ju varit en mycket pålitlig informationskälla för Wikipedia:Projekt Sveriges sjöar. Det jag inte insåg var att VISS inte är lika entydig för kustvatten som den är för sjöar där varje sjö har en unik post i VISS med undantag för de allra största sjöarna som Vänern och Mälaren som är uppdelade i ett fåtal objekt. För kustvatten är VISS-objekt mer att betrakta som mätområden. Ofta stämmer de överens med geografiska objekt som fjärdar och vikar (i synnerhet om man tar hänsyn till att det ofta är ganska otydligt var en fjärd slutar och nästa börjar), men inte alltid. Så efter att ha slagit ihop ett hundratal objekt insåg jag att det faktiskt inte gick jämnt upp och fick ogöra alla ändringar igen. /ℇsquilo 13 juni 2019 kl. 16.28 (CEST)

Esquilo - problemet är ju att det blir fel hursomhelst, artikeln Stockholm handlar om tätorten som ju omfattar flera kommuner och faktiskt flera städer, inte Stockholms stad. Men jag ser ju nu att problemet även finns på wikipedia, då artikel Stockholm säger att Stockholm var kulturhuvudstad och miljöhuvudstad. Det var ju Stockholms stad som var kulturhuvudstad, inte den här tätorten. FBQ (diskussion) 13 juni 2019 kl. 17.20 (CEST)

Nja, problemet är snarare att det inte är definierat VAD artikeln Stockholm egentligen handlar om. Tätorten avhandlas ju i artikeln Stockholm (tätort), kommunen i Stockholms kommun och det gamla överståthållarämbetets ansvarsområde i artikeln Stockholms stad (stadskommun). Det enda som blir kvar är "huvudstaden", vilket blir den plats där riksdag och regering har sitt säte. /ℇsquilo 13 juni 2019 kl. 19.25 (CEST)

Ok, hade missat att det i Stockholmsfallet fanns en separat artikel om tätorten, såg bara att det var dess innevånaramtal som redovisades. Frågan är väl då vad "huvudstaden" innebär och vilka områden som ingår i den.FBQ (diskussion) 13 juni 2019 kl. 19.32 (CEST)

Ja, just när det gäller Stockholm är problemet helt och hållet vårt eget. Det är vi som inte kan särskilja olika begrepp. Stockholm borde behandlas precis som Malmö och Göteborg och andra kommunöverskridande tätorter. Tätorten har företräde till huvuduppslagsordet. Det finns bara å ena sidan Stockholms kommun, den gamla stadskommunen Stockholms stad, det tidigare överståthållarämbetet samt tätorten Stockholm. Någon annan enhet föreligger inte. /Ascilto (diskussion) 13 juni 2019 kl. 20.02 (CEST)

Teckenstorlek

Jag ser lite sämre med åren och undrar om det finns någon inställning där man som inloggad kan förvälja teckenstorleken i redigeringsrutan. När jag börjar redigera en annan artikel återgår dessutom ofta storleken till default. -- KlasHass (diskussion) 13 juni 2019 kl. 10.26 (CEST)

Pröva med att trycka ner ctrl-knappen på ditt tangentbord samtidigt som du rullar med hjulet på musen. Edaen (diskussion) 13 juni 2019 kl. 10.38 (CEST)

Tack för den, fast jag tänkte mer på enbart texten i redigeringsfältet, alltså den man ändrar med teckenstorleksknappen. -- KlasHass (diskussion) 13 juni 2019 kl. 10.55 (CEST)

@KlasHass: Om du bara vill ha större fontstorlek i redigeringsfältet kan du prova att lägga in följande tre rader i din personliga css-fil

.wikiEditor-ui textarea {
	font-size: 130%;
}

Du kan välja en storlek som passar dig bra. --Larske (diskussion) 13 juni 2019 kl. 11.05 (CEST)

Tusen tack! -- KlasHass (diskussion) 13 juni 2019 kl. 11.41 (CEST)

Motsvarande inställning borde kunna göras i webbläsaren. Om man redigerar från olika datorer men alltid svenskspråkiga Wikipedia är det förstås enklast att göra enligt ovan. --LPfi (diskussion) 13 juni 2019 kl. 11.46 (CEST)

Gamla träffar i resultatet

Sök resultatet från Sök på Wikipedia uppdateras inte alltid. Den 1 juni 2019 ändrade jag anledningen av en referenslänk, i artikeln 484 Pittsburghia från http://link.springer.com/ till https://link.springer.com/, jag lade alltså till ett s. Den 12 juni 2019 ger Sök på Wikipedia fortfarande träff på http://link.springer.com/. Voyager85 (diskussion) 12 juni 2019 kl. 17.18 (CEST)

@Voyager85: Jag kan inte se att 484 Pittsburghia finns med i sökresultatet här. Däremot finns den med här som den ska. Så vad/var ser du något problem?

--Larske (diskussion) 12 juni 2019 kl. 17.46 (CEST)

@Larske: När jag använder sökrutan som heter Sök på Wikipedia hamnar jag på en sida som heter Sökresultat. Dina sökresultat kommer från en sida som heter Sök externa länkar. Hur hittar man den söksidan? Voyager85 (diskussion) 12 juni 2019 kl. 17.52 (CEST)

@Voyager85: Här: Special:Länksökning --Larske (diskussion) 12 juni 2019 kl. 19.11 (CEST)

Nu ser det bättre ut. Var det någon cache som behövde tömas? Voyager85 (diskussion) 12 juni 2019 kl. 22.44 (CEST)

@Larske: I de fall där den berörda länken inte ligger direkt i artikeln, utan i Wikidata, så släpar även ditt exempel på sökfunktion efter. I skrivande stund får jag 41 träffar här. Jag har åtgärdat större delen av dessa för minst 12 timmar sedan. Finns det någon cache man kan töma? Voyager85 (diskussion) 15 juni 2019 kl. 12.33 (CEST)

Om du inte vill vänta till servern själv gör jobbet, kan du göra en "nulledit" på de artiklar som är berörda. Gå in i redigeringsläge och spara utan att göra några ändringar. Det får artikeln att försvinna från listan. --Larske (diskussion) 15 juni 2019 kl. 12.52 (CEST)

@Larske: Tack. Det förklarar varför det inte finns någon händelse i artiklarnas historia, fast det plötsligt hänt saker i sökresultatet strax efter man nämnt det på Bybrunnen. Voyager85 (diskussion) 15 juni 2019 kl. 13.16 (CEST)

Mall:Landsdata Irland → Mall:Landsdata Irland (ö), Mall:Landsdata Republiken Irland → Mall:Landsdata Irland?

Finns där någon nackdel att "flytta" Mall:Landsdata Irland (länkar till Irland) till Mall:Landsdata Irland (ö) (som existerar och som länkar till Irland (ö)) och flytta Mall:Landsdata Republiken Irland (länkar till Irland) till Mall:Landsdata Irland? I fall man vill skriva skriva ut landets namn istället för landskod (IRL), i exempel fotboll, så måste man skriva {{hff|Republiken Irland}}, för att få rätt flagga och länk (Irland), skriver man {{hff|Irland}} länkar man till "gamla" Irland (Irland). Jag tänker nämligen att det hade varit bättre att skriva {{hff|Irland (ö)}} för att få "gamla" Irland (Irland) i fall man vill använda "hela namnet" och {{hff|Irland}} för att få dagens Irland, landskoderna EIR resp. IRE skulle givetvis pekas om till mall:Landsdata Irland (ö) isf. Staten Irland borde väl egentligen ändå ha någon sorts typ av "företräde" till mall:Landsdata Irland?

Att behöva skriva "Irland (ö)" (om man använder "hela namnet") i andra sporter, som i t.ex rugby union ({{hruf|Irland (ö)}}/Irland), landhockey ({{hlhf|Irland (ö)}}/Irland) och förmodligen några andra sporter till ser jag inte som ett problem, utan som ett "dolt" förtydligande för de som redigerar att det är ön Irland som tävlar som ett landslag. Eftersom både mall:Landsdata Irland och mall:Landsdata Republiken Irland länkar till Irland, så är det inte troligt det skulle bli något större länkproblem. Men jag kanske missar något i mina funderingar? \\\D.S.Skåningen (diskussion) 14 juni 2019 kl. 11.13 (CEST)

Varför behöver de över huvud taget vara två olika mallar? Om det finns några situationer där ön Irland benämns som en nation borde det räcka med att kunna anropa den som {{Flagga|Irland|ö}}. /ℇsquilo 14 juni 2019 kl. 21.05 (CEST)

Det går inte, då ön Irland spelar i en hel del sporter som ett landslag. För tillfället sköter mall:Landsdata Irland automatiskt specialflaggorna i landslagsmallarna, där ön Irland tävlar som ett landslag, jämför {{mqf|Irland}}/{{mqf|Republiken Irland}} (Irland/Irland). Frågan torde egentligen vara, varför behöver Republiken Irland två mallar, Mall:Landsdata Irland och Mall:Landsdata Republiken Irland? (se {{flaggbild2|Irland}}/{{flaggbild2|Republiken Irland}} (Irland/Irland, båda länkar till Irland) \\\D.S.Skåningen (diskussion) 14 juni 2019 kl. 21.53 (CEST)

Hade visst fel, det verkar som att det funkade att stoppa in (ö) i koden {{#if:{{{altvar|}}}|Irland|{{#if:{{{variant|}}}|Irland (ö)|Irland}}}}, används {{flagdeco|Irland|landhockey}} länkas det rätt och med rätt flagga Irland → länkar till Irland (ö), medan {{flagdeco|Irland}} → länkar till Irland. varken {{flygvapen}}, {{OS-land}} m.fl verkar drabbas, dock får man fortfarande skriva {{hff|Republiken Irland}} \\\D.S.Skåningen (diskussion) 16 juni 2019 kl. 15.37 (CEST)