Edwin "Buzz" Aldrin, egentligen Edwin Eugene Aldrin, Jr., född 20 januari 1930 i Montclair i New Jersey, är en amerikansk fysiker och astronaut. Han var en av rymdfararna i Apollo 11-uppdraget tillsammans med Neil Armstrong och Michael Collins, och den andra människan att sätta sin fot på månens yta.

Edwin "Buzz" Aldrin
Buzz Aldrin 1969.
Buzz Aldrin 1969.
NASA-astronaut
TillståndPensionerad
Född20 januari 1930 (94 år)
USA Montclair, New Jersey, USA
Tidigare yrkestridspilot
Gradöverste, USAF
Tid i rymden12 dagar, 1 timme, 52 minuter
UrvalsgruppAstronautgrupp 3
Antal rymd­promenader4
Rymdpromenad­tid7 timmar, 52 minuter
UppdragGemini 12, Apollo 11
Uppdrags­emblem
Buzz Aldrin på månen, fotograferad av Neil Armstrong.

Aldrin flög 66 stridsuppdrag i Koreakriget, och skrev därefter in sig på Massachusetts Institute of Technology där han tog en doktorsexamen i rymdfysik. Han utvaldes till astronaut i Astronautgrupp 3 i oktober 1963, och hans arbete med tekniken för rendezvous och dockning av två farkoster i omloppsbana kom till stor nytta under Gemini-programmet. Själv deltog han i uppdraget Gemini 12, där han satte rekord i längsta rymdpromenad.

Efter att ha lämnat rymdprogrammet har Aldrin fortsatt att propagera för utforskandet av rymden. Bland annat har han producerat strategispelet "Race into Space", och skrev tillsammans med science fiction-författaren John Barnes romanerna Encounter with Tiber och The Return. Självbiografin Return to Earth och dokumentären Men from Earth beskriver hans egna upplevelser under rymdprogrammet och därefter.

År 2001 utsåg USA:s president George W. Bush Aldrin att delta i Presidential Commission on the Future of the United States Aerospace Industry.[1][2]

Nedslagskratern Aldrin på månen har fått sitt namn efter honom.[3] Även asteroiden 6470 Aldrin är uppkallad efter honom[4].

Aldrins farfar och farmor härstammade från Värmland och utvandrade till Amerika 1892. Efternamnet Aldrin är ett gammalt svenskt släktnamn. [5]

På sin 93 årsdag 20 januari 2023 gifte Aldrin sig med den 63-åriga kemiingenjören Anca Faur. [6]

Referenser redigera

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera