Maj-Inger Klingvall

svensk politiker och diplomat

Elsa Maj-Inger Klingvall, född Ohlsson 15 maj 1946 i Nyköping, är en svensk politiker (socialdemokrat) och tidigare ambassadör.[1] Hon var statsråd 19962001.

Maj-Inger Klingvall

Klingvall talar på Nordiskt Forum 2014 i Malmö

Ledamot av Sveriges riksdag
Tid i befattningen
19882002
Statsminister Ingvar Carlsson (1988–1991)
Carl Bildt (1991–1994)
Ingvar Carlsson (1994–1996)
Göran Persson (1996–2002)

Tid i befattningen
19961999
Statsminister Göran Persson
Företrädare Anna Hedborg
Efterträdare Ingela Thalén

Tid i befattningen
19992001
Statsminister Göran Persson
Företrädare Pierre Schori
Efterträdare Jan O. Karlsson

Född Maj-Inger Ohlsson
15 maj 1946 (75 år)
Nyköping, Sverige
Politiskt parti Sveriges socialdemokratiska arbetareparti

Klingvall blev fil.kand. vid Stockholms universitet 1970 och pol.mag. vid Linköpings universitet 1972.[1] Hon arbetade som sekreterare vid Östergötlands läns landsting 1973–1975, och därefter vid Norrköpings kommun, 1975–1976 som sekreterare och 1977–1985 som politisk sekreterare. Hon var ledamot av kommunfullmäktige i Norrköping från 1977 till 1996. Från 1986 till 1988 var hon också heltidsarvoderad kommunpolitiker som ledamot av kommunstyrelsen och förste vice ordförande i socialnämnden med särskilt ansvar för barn-, individ- och familjeomsorg.[2] Klingvall var därefter riksdagsledamot för Östergötlands läns valkrets från 1988 till 2002.[3] Hon var ledamot i socialutskottet 1991–1994 och ordförande i socialförsäkringsutskottet 1994–1996. Hon har även varit suppleant i lagutskottet och kulturutskottet samt ledamot av Krigsdelegationen.

Klingvall var statsråd i regeringen Persson från 1996 till 2001, först socialförsäkringsminister vid socialdepartementet 1996–1999 och därefter bistånds- och migrationsminister vid utrikesdepartementet 1999–2001. Hon var under en kort period efter Margot Wallströms avhopp 1998 tillförordnad socialminister.

Klingvall var styrelseledamot i Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund från 1975 och satt i förbundets verkställande utskott 1984–1995.[1] Hon var ledamot av Socialdemokraternas partistyrelse från 1990 och satt i verkställande utskottet från 1996 till 2001.

Hon valde att lämna regeringen i november 2001 efter att den socialdemokratiska partikongressen inte gav henne förnyat förtroende i partiets verkställande utskott.[4][5] Efter en kort sejour i riksdagen och som suppleant i kulturutskottet utsågs Klingvall 2003 till ambassadör i Maputo i Moçambique. Hennes förordnande upphörde den 4 juli 2007 och hon hade därefter en ambassadörstjänst på utrikesdepartementet med inriktning på Västafrika till sin pensionering 1 maj 2011.[5]

2010 gav Klingvall tillsammans med Gabriele Winai Ström ut en bok om kvinnliga svenska diplomater med titeln Från Myrdal till Lindh: svenska diplomatprofiler.[5]

Klingvall var vice ordförande i UNICEF Sverige från 2011, och valdes 2017 som ordförande.[6]

Maj-Inger Klingvall var från 1967 gift med Rolf Klingvall, född 1944, men de har senare skiljt sig.[1][5]

BibliografiRedigera

  • 2010 – Klingvall Maj-Inger, Winai Ström Gabriele, red. Från Myrdal till Lindh: svenska diplomatprofiler. Möklinta: Gidlund. Libris 11812691. ISBN 9789178448111 

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d] Klingvall, Maj-Inger i Vem är det 1997
  2. ^ Klingvall, Maj-Inger i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988), ISBN 91-1-863422-2
  3. ^ Maj-Inger Klingvall (S), riksdagen.se, läst 2020-05-23
  4. ^ Maj-Inger Klingvall avgår, Sveriges radio 2001-11-16
  5. ^ [a b c d] Nu satsar Maj-Inger på att ha kul, Norrköpings Tidningar, 2011-05-16
  6. ^ Ny ordförande för UNICEF Sverige, UNICEF, 2017-05-22

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Anna Hedborg
Sveriges bitr. socialminister
Socialförsäkringsminister

1996–1999
Efterträdare:
Ingela Thalén
Företrädare:
Pierre Schori
Sveriges bitr. utrikesminister
bistånds- och migrationsminister

1999–2001
Efterträdare:
Jan O. Karlsson
Företrädare:
Gullan Lindblad
Socialförsäkringsutskottets ordförande
1994–1996
Efterträdare:
Börje Nilsson