Stefan Ingves
Stefan Nils Magnus Ingves, född 23 maj 1953 i Åbo i Finland, är en finlandssvensk ämbetsman och nationalekonom. Han är sedan 2006 chef för Sveriges riksbank, men har meddelat att han avgår den 31 december 2022.
| Stefan Ingves | |
 | |
| Tid i befattningen 1 januari 2006–(31 december 2022) | |
| Företrädare | Lars Heikensten |
|---|---|
| Efterträdare | Erik Thedéen (tillträder 1 januari 2023)[1] |
| Tid i befattningen 1993–1994 | |
| Företrädare | förste innehavare |
| Efterträdare | Hans Jacobson |
| Född | 23 maj 1953 Åbo, Finland |
| Alma mater | Handelshögskolan i Stockholm |
| Yrke | Nationalekonom |
| Maka | Deborah Ingves |
| Barn | 3 |
BiografiRedigera
Ingves är uppvuxen i Vasa och Oravais, men framför allt i Närpes. Släkten kommer på faderns sida från Lappfjärd, där hans farfars far drev gästgiveri.[2] Ingves far var bankdirektör i Närpes och hans mor hushållslärarinna. Han åkte 1970 som sjuttonåring till USA för att studera och flyttade året efter till Stockholm. Han studerade på Handelshögskolan i Stockholm där han disputerade i nationalekonomi 1984 med avhandlingen Aspects of trade credit, som behandlar teoretiska modeller för krediter mellan företag. Han är sedan oktober 2009 hedersdoktor vid Svenska handelshögskolan (ofta benämnd Hanken) i Helsingfors.
Ingves var bankdirektör på Svenska Handelsbanken 1984–1986, verkställande direktör för optionsbörsen SOFE 1987 och utsågs året därpå till finansråd och chef för finansmarknadsavdelningen på Finansdepartementet. Han var verksam på Finansdepartementet till 1992 och var samtidigt styrelsemedlem i Stockholms fondbörs, Värdepapperscentralen och Riksgäldskontoret. Han blev därefter generaldirektör vid Bankstödsnämnden 1993 och var 1995–1998 vice riksbankschef. År 1999 fick han posten som chef för avdelningen för monetära och finansiella system vid Internationella valutafonden.
I oktober 2005 utsågs Ingves till Lars Heikenstens efterträdare som riksbankschef med en mandatperiod på sex år från den 1 januari 2006. 2011 förlängdes Ingves mandat med ytterligare sex år till 2017. Riksbanksfullmäktige beslutade därefter att förlänga Stefan Ingves mandat till 2023. Han är även medlem i Europeiska centralbankens generalförsamling, sitter i styrelsen för Bank for International Settlements i Basel (BIS) och är ordförande för Basel-kommittén för banktillsyn. Sedan 2019 är han också förste vice ordförande i Europeiska systemrisknämnden, ESRB.
Den 17 juni 2022 meddelade Riksbanken att Ingves avgår som riksbanksdirektör den 31 december 2022, i samband med att hans förordnande löper ut.[3]
Ingves är gift med Deborah Ingves och har tre vuxna barn. Han är bosatt sedan många år i Upplands Väsby.
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ ”Erik Thedéen utsedd till ny riksbankschef”. Riksbanken. 17 juni 2022. https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2022/erik-thedeen-utsedd-till-ny-riksbankschef/. Läst 17 juni 2022.
- ^ Balanskonstnären Ingves, Dagens Industri 2 december 2010
- ^ ”Stefan Ingves lämnar Riksbanken vid årsskiftet”. Riksbanken. 17 juni 2022. https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2022/stefan-ingves-lamnar-riksbanken-vid-arsskiftet/. Läst 17 juni 2022.
KällorRedigera
- Nationalencyklopedin
- Fredrik Emdén (13 oktober 2008). ”Stefan Ingves – glädjedödaren”. chef.se (Chef). Arkiverad från originalet den 7 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120607005111/http://www.chef.se/dynamisk/index.php/index/artikel/stefan-ingves-glaedjedoedaren/191854.html. Läst 12 december 2012.
Externa länkarRedigera
- Stefan Ingves – Sveriges Riksbank