Kortfattad beskrivning av bakgrunden till att skapa artiklar över Sveriges sjöar.

Bakgrund redigera

Sommaren 2012 diskuterades det vid två tillfällen på Bybrunnen om nyttan av att skapa ett projekt där Sveriges sjöar fick egen artikel. Utfallet av diskussionen var att det var ett lovvärt projekt som borde inledas. Kontakt togs med VISS, för att skapa ett projekt mellan Sveriges vattenmyndigheter och Wikipedia. Under hösten 2012 hölls flera möten mellan användare på Wikipedia och Niklas Holmgren, strateg för Vattenmyndigheten för Södra Östersjön. Ett utkast till en framtida artikelserie presenterades. Saken diskuterades på Wikipedia och diskussionen ledde fram till att man borde kunna få in uppgifter om delavrinningsområdet i artikeln. Ett nytt förslag mejslades fram, och presenterades i form av en artikelserie över sjöarna i Karlsborgs kommun.

Artiklarnas innehåll redigera

Namn redigera

Sjöns namn kommer från sjöregistret.

Geografisk placering redigera

  • Alla artiklarna blir koordinatsatta med koordinatsystemet WGS84 och SWEREF 99 TM och är översatta från koordinatsystemet RT90.
  • Kommun(er)
  • Län
  • Landskap
  • Socken

Sveriges äldre indelning (Landskap och socken), används inte av svenska myndigheter utan är hämtad från Riksantikvarieämbeters wms-server genom att servern talat om vilken socken och vilket landskap sjöns utloppskoordinat ligger i.

Miljö redigera

  • Miljöutredda sjöar som är vattenförekomster (7500 st sjöar) får en grafisk presentation över sjöns ekologisk status och 9 olika miljöparametrar. Uppgifterna länkas in via mallar som uppdateras när miljöklassningen uppdateras var 6:e år.
  • Sjöns limnisk ekoregion redovisas. Länkas in via mall som kan uppdateras.
  • Uppgifter om vilka fiskarter som finns i sjön, tagna ur SLU:s provfiskedatabas och omfattar ca 3300 sjöar och 49 fiskarter.
  • Uppgifter om vilket Natura 2000-område sjön ligger i. Uppgiften är framtagen genom en GIS-körning mot Naturvårdsverkets databas. Omkring var 5:e sjö ligger i ett natura 2000-område. Uppgiften om natura 2000-området ligger inlänkad i artikeln i form av en mall som kan ändras så nyskapade natura 2000-artiklar kan länkas in i samtliga berörda sjöartiklar med en redigering av mallen.

Mått redigera

  • Area, höjd, strandlinjelängd från SMHI.
  • Djupdata från SMHI. Djupdatabasen är den faktadelen i artiklarna som är av sämst kvalité.

Utflöde redigera

En sjö har många tillflöden, men endast ett utflöde (en handfull undantag finns). Utflödets namn och vattendragsid (VDRID) redovisas. Uppgifter finns för drygt 28000 sjöar. Vissa sjöar har endast uppgift om VDRID. Vattendragsregistret håller på att uppdateras, så när uppdateringen kommer kan de nya uppgifterna läggas in i artiklarna med hjälp av vattendragets id.

Huvudavrinningsområden redigera

Sverige har ca 120 huvudavrinningsområden - ett område där vattnet rinner mot ett större vattendrag som mynnar i havet. Huvudavrinningsområdet är framtaget genom undersöka en topografisk karta varthän marken lutar och därmed åt vilket håll vattnet rinner. Mellan huvudavrinningsområdena finns en tårtbit med mark vid kusten som kallas för kustområde där vattnet rinner direkt ut i havet via en mängd bäckar och andra småflöden. Detta är den vetenskapliga indelningen av Sveriges sjöar.

Delavrinningsområden redigera

Varje huvudavrinningsområde är indelat i delavrinningsområden. SMHI har delat in Sverige i ca 40000 delavrinningsområden. Området innehåller ofta en eller flera sjöar men innehåller ofta mossar, bäckar, grundvattenmagasin och dräneringsdiken. En typisk sjö i flackt landskap får hälften av sitt vatten från delavrinningsområdet. Delavrinningsområdet har stor miljöpåverkan på en sjö i form av metallurlakning, tillförsel av gödningsämnen, glaciärers sediment och mänsklig aktivitet. En sjö i jordbruksbygd är oftast pH-neutral och övergödd, medan en skogssjö ofta är försurad och näringsfattig. Sjöprocenten visar hur stor andel vattenytor som finns i delavrinningsområdet och en hög sjöprocent är ofta viktigt för natur och fågelliv. Data om utflödet och vilken biflödesordning (antal vattendrag vattnet rinner genom innan det når havet). Id-nummret på området nedströms finns angivet. Om delavrinningsområdet mynnar i havet är id-numret identiskt med havsvikens id-nummer, som då enkelt kan hittas (om det finns ett sådant i en artikel om havsviken). Den som vill kan kontrollera uppgifterna i S-HYPE.

Listor redigera

Lista övre alla sjöar på kommunnivå, även namnlösa sjöar redovisas. En geolänk kommer att finnas så de syns i diverse karttjänster på nätet. Det går även att ladda hem koordinaterna och lägga in dem i en GPS om man så önskar.

Framtida uppdatering redigera

SMHI satsade stora resurser på Sveriges sjöar under 1980-talet. De senaste 20 åren har resurserna satsats på andra saker och sjöarna har blivit eftersatta. Olika projekt har startats för att göra en uppryckning och samtliga sjöar i sjöregistret kommer att få data inom en 5-10 årsperoiod.

Den projektansvariges attityd redigera

Stockholms kommun har 11 sjöar (varav en namnlös) i sjödatabasen, men kategorin Insjöar i Stockholms kommun innehåller fler sjöar än så... En av de minsta är Lappkärret på 0,008 kvadratkilometer. Jag tycker det verkar vara en trevlig sjö som gott kan ha en egen artikel på Wikipedia. Samma sak tycker jag om småsjöarna i resten av landet och jag gör ingen skillnad på storlek för att se om den är relevant för egen artikel. SMHI har satt gränsen 1 hektar, vilket är fullt rimligt. Sverige har 57000 namngivna sjöar eller en sjö var 8:e kvadratkilometer om man uttrycker det på det sättet.

Nu kanske sjöartiklarna i södra Sverige blir en smula korta (det dröjer 5-10 år innan SMHI kommer med mer detaljerade data), men tycker ändå att de kan vara av värde. Antalet sjöartiklar över sjöar i Sverige kommer att bli ungefär lika många som antalet svampartiklar på svenskspråkiga Wikipedia. Några korta sjöartiklar utan bilder kommer att göra lika stor skada som svampartiklarna - dvs ingen. Alla korta artiklar kan uppdateras både manuellt och med robot när det kommer bättre data från SMHI om några år. Att skriva artiklarna manuellt i efterhand är också möjligt, fast då blir det artiklar där det bor wikipedianer, dvs runt Sveriges storstäder, och inte så många fler. Att generera artiklar över Sveriges sjöar balanserar upp skillnaden mellan staden och landsbygden på Wikipedia - vilket är något som jag anser behövs. Nasko (disk) 19 april 2013 kl. 22.06 (CEST)[svara]