Öppna huvudmenyn

Älvängen

tätort i Ale kommun, Sverige

Älvängen är en tätort i Ale kommun i Västra Götalands län. Samhället ligger drygt 3 mil nordost om Göteborg, öster om Göta älv och invid motorvägen E45 och den järnväg som tidigare kallades Bergslagsbanan, men som nu heter Norge/Vänerbanan. Samhället har sitt centrum utmed Göteborgsvägen, den tidigare landsvägen, som sedan början av 1970-talet inte har genomgångstrafik.

Älvängen
Tätort
Göteborgsvägen i Älvängen, mars 2009
Göteborgsvägen i Älvängen, mars 2009
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Ale kommun
Koordinater 57°57′14″N 12°7′0″Ö / 57.95389°N 12.11667°Ö / 57.95389; 12.11667
Area 415 hektar (2015)[2]
Folkmängd 4 984 (2017)[1]
Befolkningstäthet 12,01 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Älvängen
Tätortskod T5152[2]
GeoNames 2726347
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Älvängen
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Älvängens station, regionaltåg mot Göteborg ankommande.
Älvängen, Kronogården maj 2018
Göteborgsvägen i Älvängen, januari 2009.
Fd Venersborgsbanken, byggd 1917. Nuvarande lokaler för Starrkärr-Kilanda församling, januari 2009

Älvängen ligger till största delen i Starrkärrs distrikt. Genom att tätorten 2010 ansågs ha vuxit samman med den tidigare småorten Högstorp, ingår sedan dess den nordligaste delen av tätorten i Skepplanda distrikt.

Innehåll

NamnetRedigera

Namnet Älvängen, tidigare stavning Elfängen, är ett beskrivande naturnamn med den omedelbart förståeliga betydelsen ängen eller ängarna vid älven, det vill säga vid Göta älv. Eftersom området där samhället ligger var obebyggt före 1823, och namnet inte förekommer som fastighetsnamn, är det på 1800-talet som namnet fått allmän användning, först som informellt bebyggelsenamn och därefter som namn på ångbåtsbrygga, järnvägsstation och postanstalt.[3]

HistoriaRedigera

Före Roskildefreden 1658 utgjorde Göta älv riksgräns mellan Sverige och Norge. Det geografiska läget vid älven och ön Tjurholmen, samt Grönåns utlopp gjorde tidigt området till en lämplig plats för älvövergång och gränshandel. En tullstation inrättades vid Grönån på 1630-talet,[4] och området hade strategisk betydelse under flera krig, bland annat under Krabbefejden 1657.[5]

Före 1823 fanns ingen bebyggelse där Älvängen nu ligger. Då använde bönderna i byarna Utby, Starrkärr och Svenstorp i Starrkärrs socken ängarna vid älven som betesmarker med god vattenförsörjning, vilket gjorde att kreatur kunde vistas där utan tillsyn hela sommaren. Det var enskiftet som medförde att området började bebyggas av gårdar, som flyttades från Utby, Starrkärrs och Svenstorps byar. I och med att utmarker förvandlades till inägor lades också grunden till det blivande samhället Älvängen. Som ett minne av denna processen har fortfarande fastigheter i centrala Älvängen sina officiella beteckningar efter de byar, som marken en gång har tillhört.[6]

Båttrafiken på älvenRedigera

Älvängens utveckling till ett samhälle är nära knuten till utvecklingen av kommunikationerna. I äldre tider var Göta älv en av Västsveriges viktigaste transportleder. Ångbåtstrafik efter tidtabell introducerades mellan Göteborg och Lilla Edet med hjulångaren Götha Elf, som levererades från Motala verkstad 1833, året efter att Göta kanal hade öppnats i sin helhet. Fartyget användes också i annan trafik, och det är därför svårt att säga hur omfattande trafiken på älven var. Det havererade och sjönk i Göteborgs hamn 1855.[7]

Lokaltrafiken på älven n hade sin höjdpunkt omkring år 1900, då 9 fartyg tillhörande 6 olika rederier trafikerade älven mellan Göteborg och Vänersborg. Denna trafik avtog sedan och upphörde helt omkring år 1940. Älvängens plats i älvtrafiken framgår av uppgiften om att ångbåtsbryggan där var en av dem som hade väntsal. Göta älvs ångbåtslinjer redovisas i en egen Wikipedia-artikel.

Från 1890 trafikerades älven av ett fartyg med namnet Elfängen, som 1899 ersattes med ett nybygge med samma namn. Detta fartyg var sedan det sista i älvtrafiken fram mot nedläggningen omkring år 1940.[8]

JärnvägenRedigera

Järnvägen Göteborg-Trollhättan blev färdig 1877 som en del av de privata Bergslagernas järnvägar mellan Göteborg och Falun. Det dröjde emellertid till 1884 innan Älvängen fick en hållplats, som 1886 fick rang som station.[9] Orsaken till dröjsmålet låg i järnvägens finansiering. Kommunalstämman i Starrkärrs socken ansåg att en järnväg skulle göra stora skador på jordbruket,[10] och för invånarna i grannsocknen Skepplanda var det viktigt att järnvägen inte hindrade sjöfarten på Grönån, kallad Skepplandaån i järnvägens handlingar.[11] De villkor som statsmakterna satte för att järnvägen skulle kunna korsa ån på en fast bro, kunde inte godtas av järnvägsbolaget, som såg sig tvunget att bygga en rörlig bro över ån. Bolagets motdrag blev att kräva ekonomiskt tillskott från lokala interessenter för att anlägga en station i närheten av Grönåns utlopp i Göta älv. Detta var det ingen som var beredd att betala för.

Frågan togs efter några år upp på nytt. Till slut begränsades järnvägens krav till fri mark för en utfartsväg från stationsområdet till allmän landsväg.[9] Med järnvägen i drift bör ju en station i Älvängen ha varit till fördel också för järnvägsbolaget. Järnvägen hade emellertid liten inverkan på ångbåtstrafiken på älven. Det var till att börja med dubbelt så dyrt att resa med tåg som med ångbåt, och spritserveringen på ångbåtarna, som avskaffades 1902, bidrog även till dessas popularitet.[12]

Med järnvägsstationen, som kombinerades med poststation, började utvecklingen av Älvängen till samhälle. En ny stationsbyggnad uppfördes 1908–1909. Den revs 1976, sedan persontrafiken upphört 1970. Stationen öppnades igen för persontrafik 2004. Sedan dubbelspår blivit färdigt 2012 är Älvängen slutstation för Alependeln inom Göteborgs pendeltågsnät. Utom Alependeln är det Västtågen mrllan Göteborg och Trollhättan-Vänersborg, som stannar i Älvängen.

Samhällets utvecklingRedigera

Läget vid älven gjorde att det förekom viss kommersiell verksamhet i området också innan järnvägen byggdes. Från 1842, då utflyttningen av gårdar från byarna till Älvängen var fullförd, rapporteras det att där fanns en handelsbod och ett brännvinsbränneri. [13]

Erik Mattsson, som var från Stora Lundby socken i nuvarande Lerums kommun, köpte på 1860-talet den utflyttade Starrkärr skattegården och drev där handelsbod och efter förhållandena omfattande spannmålshandel. Han köpte av bönderna och sålde vidare till skutskeppare, som lastade vid Älvängens brygga. Efter att han dog vid 35 åts ålder 1873 fortsattes spannmålshandeln av en grosshandlare Abrahamson, som anlade ny brygga och ny väg till älven, den uvarande Repslagarvägen. Han gjorde senare konkurs. Spannmålsmagasienen revs 1938 för att ge plats för en ny konsumbutik, som också är riven. På platsen ligger nu ett dagcenter för den öppna åldringsvården.[14] Erik Mattsons änka Gustafva Mattson kunde 1878 förvärva en fastighet där nu Gustavas plats är belägen. Hon etablerade där bageri och lanthandel i eget namn. Denna verksamhet fortsattes av barn och barnbarn men lades ned på 1970-talet. Namnet Gustavas plats minner om den. Se vidare nedan.

En annan tidig verksamhet med anknytning till jordbruket var ett garveri, som anlades vid Grönåns mynning efter markköp 1882. Ett minne av verksamheten är vägnamnet Garverivägen i Älvängens nordöstligaste del.

Samma år som stationen etablerades, 1886, flyttades tingsplatsen för Ale härad från Kattleberg till Älvängen, där den förblev till 1948, då den flyttades till Alingsås. Tingshuset blev sedan efter ombyggnad Älvängens hotell och är nu en del av Smyrnakyrkan.

KorkfabrikenRedigera

På området mellan järnvägsstationen och älven etablerades Elfängens snickerifabrik år 1892 med som mest ett 30-tal anställda. Fabriken ägdes av trävaruhandlaren Nathan Persson från Göteborg och hade dennes bror Petrus Persson som disponent. Den 23 maj 1918 utsattes den för en förödande brand och byggdes inte upp igen. I stället byggdes på tomten en kortlivad färgfabrik, som efter något år gick i konkurs. I färgfabrikens lokaler startade 1920 göteborgsgrosshandlaren Christian Berner en fabrik för tillverkning av korkprodukter, bland annat korkisolering. Denna verksamhet övertogs 1946 av Wicanders korkfabrik. som flyttade sin korktillverkning från Göteborg och etablerade samhällets största arbetsplats med över 200 anställda. År 1981 flyttades även huvudkontoret till Älvängen. Företaget delades 1987 i två, där det ena, Wicanders kapsyl AB, nedlade verksamheten 1989 1990, medan det andra Wikanders AB, som främst tillverkade golvprodukter, köptes av portugisiska intressen som flyttade tillverkningen till Portugal. Fabrikslokalerna i Älvängen på närmare 10 000 kvadratmeter har sedan delvis använts som grossistlager men har också stått outnyttjade.[15]

RepslagerietRedigera

På området mellan järnvägen och älven låg även P A Carlmarks repslageri, som flyttade hit 1917 från Åmål i Dalsland där det startats 1848. Företaget gick i konkurs våren 2003. Den gamla repslagarbanan togs 1996 över av Repslagarmuseet.

Annan industriRedigera

Gullfiber AB (nuvarande Saint-Gobain Isover AB) hade här under ett antal år, en fabrik som tillverkade cellplast under varumärket Styrolit.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Älvängen 1960–2010[16]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 752
1965
  
1 901
1970
  
1 930
1975
  
3 096
1980
  
3 223
1990
  
3 630 242
1995
  
3 731 248
2000
  
3 764 248
2005
  
3 986 249
2010
  
4 196 296
2015
  
4 759 415

Namn på vägar och platserRedigera

När Ale kommun införde adresser i kommunens tätbebyggda delar med vägnamn och husnummer, fick vägar med traditionella beteckningar behålla dessa. Andra fick nya namn med lokal anknytning.

Många namn är relativt fantasilösa: Samhällets huvudgata, landsvägen till Göteborg heter här liksom på andra ställen Göteborgsvägen. Vid Postvägen låg posten och vid Bankbacken en av bankerna. De har sedan flyttat därifrån. Stationsvägen gick till den 1976 rivna järnvägsstationen. När den nya stationen 2012 öppnade några hundra meter därifrån, ändrades namnet till Kapellvägen efter Älvängens kyrka, som ligger där sedan 1970.

Några namn anknyter emellertid till samhällets och traktens äldre historia och kommenteras här.

Banmästarns väg är uppkallad efter Svante Andersson, som från 1888 var banmästare vid Bergslagernas järnvägar med expedition i Älvängen. I sitt arbete hade han ansvar för en 2–3 mil lång sträcka av järnvägen, som vidare bevakades av banvakter bosatta utefter linjen. På sina resor i arbetet idkade han "knallehandel" med kläder och textilier, något som inte var tillåtet enligt anställningsvillkoren. När han 1890 registrerade sin handelsverksamhet, gjorde han det därför under sin hustrus namn som ogift.[17] Handelsverksamheten har sedan fortsatt inom familjen och drivs nu (2014) av fjärde generationen som en modern herr- och damekipering och med samma läge som vid starten. Namnet ändrades 1932 till Älvängens Manufaktur AB, men omtalades länge senare allmänt som "Banmästarns".

Båtsmansvägen har namn efter Utby rotes båtsmanstorp som låg vid vägen. En båtsman var en soldat i flottan, och att hålla dessa med torp var en plikt för bönderna i kustlandskapen. Systemet avvecklades gradvis från mitten av 1800-talet. Centrala soldatregistret, en databas för släktforskning, nämner tre båtsmän från Utby rote, alla med soldatnamnet Skarp. Den siste av dessa föddes 1820. Med en högsta ålder som soldat på 55 år bör funktionen som båtsmanastorp ha upphört senast 1875.[18]

Carlmarks väg är uppkallad efter familjen Carlmark, som 1917–1983 drev P A Carlmarks repslageri, länge Älvängens största arbetsplats. Där vägen börjar, låg familjens bostad.

Gustavas plats är sedan 2014 namnet på en busshållplats och ett nybyggnadsområde i centrala Älvängen, där det tidigare låg en livsmedelsaffär med eget bageri och sedan Älvängens bussterminal.[19] Gustafva Mattsson (1844–1935), blev änka vid 29 års ålder och köpte 1878 egendomen Utby Skattegården 3/78, där Gustavas plats nu är belägen. Hon bättrade på sin ekonomi med att baka, först för vänner och bekanta, men kunde 1893 registrera sin rörelse som bageri och lanthandel. Skorpor var hennes specialitet. Verksamheten fortsattes av hennes son och sonson, men lades ned på 1970-talet, innan bussterminalen etablerades på platsen. Den hade som mest ett 10-tal anställda.[20]

Hövägen är den gamla landsvägen mot Starrkärr, numera lokalgata. Namnet påminner om tiden när älvängarna ännu var obebyggda ängar, och hölassen därifrån kördes hem till byarna att användas som vinterfoder.

Smedjebacken och dess fortsättning Gamla vägen utgjorde landsvägen mellan Göteborg och Trollhättan innan landsvägen 1852 fick sin sträckning i den nuvarande Göteorgsvägen. Den gamla landsvägen gick till korsningen med Hövägen och fortsatte sedan i denna utför den branta "Ralla te"-backen ner till nuvarande Göteborgsvägen, som den sedan följde vidare norrut. Backens namn uttolkas som "rulla till", och "Ralla te" var också namnet på ett torp, som låg på krönet där backen började. Före enskiftet skall detta ha varit den enda bebyggelsen i nuvarande centrala Älvängen.[21]

Ivar Arosenius väg är uppkallad efter konstnären Ivar Arosenius, som bodde i Älvängen från hösten 1907 till sin död på nyåret 1909.

Malmers vag har namn efter veterinären Gustaf Malmer (1853–1934), som bodde där. Han var veterinär i Ale härad från 1894.[22]

SkolorRedigera

Grundskolan i Älvängen är delad på två skolor:

  • Kronaskolan, årskurs F–6, var klar till höstterminen 2016. Den ersatte då de tidigare skolorna Älvängenskolan (årskurs F–2) och Madenskolan (årskurs 3–6).
  • Aroseniusskolan, årskurs 7–9. Skolan byggdes 1976.


I Älvängen finns fyra förskolor:

  • Hövägen, byggd 1975
  • Olof Persgården, byggd 1985
  • Björklöven, byggd 1990
  • Båtsmans förskola, byggd 2002, tillbyggd 2009

MuseerRedigera

KyrkorRedigera

Anläggningar för sport och idrottRedigera

  • Kronans idrottshall, som är en del av den nya Kronanskolan, används främst för basketboll] av Ale Basket[24] och för innebandy av Ale IBF.[25]
  • Paradisbanan, anläggning för motorcykel- och bilsport, drivs av Älvbygdens motorklubb[26]
  • Älvevi, fotbollsanläggning med klubbstuga, hemmabana för Älvängens idrottsklubb[27]
  • Älvängens kulturhus, idrottshall och dansstudio. Hallen är hemmaarena för handbollklubben Ale HF.[28], men används också för innebandy av Ale IBF-[25] . Dansstudion drivs av Föreningen Ale Aerobic & Dansstudio.[29]

I närheten:

  • Alebacken, Alafors, slalombacke med liftar och konstsnöanläggning, drivs av Alebacken Sportklubb (4 km)[30]
  • Ale ridsport, Starrkärr, företag som säljer ridsportutrustning men också har en ridhusanläggning[31] (3 km)
  • Alfhems kungsgård, 18-håls golfbana och korthålsbana, som drivs av Ale golfklubb.[32] (7 km)
  • Skepplanda simhall, kommunal simhall i Skepplanda[33] (7 km)
  • Skepplanda skyttecenter, Hålanda, drivs av Skepplanda skytteförening med traditionella skjutbanor[34] och Föreningen Skepplanda sportskyttar] med anläggning för lerduveskytte, jaktstig, älgbana m.m.[35] (22 km)

Andra anläggningar och samlingslokalerRedigera

  • Älvängens bibliotek ligger sedan mars 2016 i Resecentrum vid Älvängens station. Det är öppet måndagar, onsdagar och torsdagar men är dessutom "meröppet" utan personal för vuxna registrerade användare alla dagar mellan 06:00 och 21:00.[36][37]
  • Älvängens Folkets hus[38]

Kända personerRedigera

Ivar AroseniusRedigera

Konstnären Ivar Arosenius (18781909), författare till barnboken Kattresan (1909) bodde i Älvängen från hösten 1907 till sin död på nyåret 1909. Han bodde då med hustru och dotter vid nuvaarande Göteborgsvägen nordost om samhället, inte långt från nuvarande Jonsvägen, i ett Hhus som revs på 1960-talet. Tomten är 2016 obebyggd och igenvuxen men markerad med en skylt, och det är en gångbro över diket som skiljer den från Göteborgsvägen.

Då huset revs, togs kakelugnen, som han avbildat, och dörrar, som han dekorerat, tillvara och finns nu i samlingarna till Starrkärr-Kilanda hembygdsförening.

I Älvängen är högstadieskolan Aroseniusskolan och Ivar Arosenius väg uppkallade efter honom.

Övriga personer med anknytning till ÄlvängenRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  2. ^ [a b c] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 31 oktober 2016
  3. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, s. 384
  4. ^ Bror A Andersson: Nödinge kommun 1969, s. 330
  5. ^ C Öhlander: Det egentliga Sveriges försvar mot Danmark-Norge under Carl X:s danska krig 1657-1660, 1904
  6. ^ kartan till hitta.se står namnen Svenstorp och Starrkärr vid dessa byars tidigare utmarker i nordöstra Älvängen.
  7. ^ Kjellberg, sida 58
  8. ^ Kjellberg, sida 57
  9. ^ [a b] Berg 1900, sida 112–113.
  10. ^ Berg 1900, sida 40.
  11. ^ Berg 1900, sida 100–101.
  12. ^ Andersson och Björklund 2008, del 3, se också L. Torstensson: Länsmannen och ångbåtsfylleriet, Profilen (IOGT-NTO Göteborgs och Bohusläns distrikt), nr 1-2, 2014, sida 36.
  13. ^ Kjellberg, 1990, sida 26.
  14. ^ Kjellberg, 1990, sida 85.
  15. ^ Se till exempel Fastighetsaffär och nya jobb, Alekuriren 2014-01-22. Läst 2015-08-10.
  16. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  17. ^ Manufakturen i Älvängen firade 120 år[död länk] Alekuriren, vecka 39, 2010.
  18. ^ Centrala soldatregistret
  19. ^ Minnet av Gustava lever vidare,[död länk] Alekuriren, vecka 4, 2014.
  20. ^ Firma G. Mattssons Eftr. i Sveriges Privata Företagare, del 11, Västergötland, 1943.
  21. ^ Kjellberg, 1990, sida 30.
  22. ^ Gustaf Malmer i Svenskt porträttgalleri, XXIV:1, 1895–1913.
  23. ^ Hemsida för Equmeniakyrkan i Älvängen (Älvängens missionsförsamling)
  24. ^ Ale Basket, hemsida
  25. ^ [a b] Ale innebandyförening, hemsida
  26. ^ Älvbygdens motorklubb, hemsida
  27. ^ Älvängens IK, hemsida
  28. ^ Ale HF, hemsida
  29. ^ Föreningen Ale Aerobic & Dansstudio, hemsida
  30. ^ Hemsida för Alebacken och Alebacken sportklubb
  31. ^ Ale ridsport, hemsida
  32. ^ Ale golfklubb, hemsida
  33. ^ Badjus, simhall, Ale kommun
  34. ^ Skepplanda skytteförening, hemsida
  35. ^ Föreningen Skepplanda sportskyttar, hemsida
  36. ^ Älvängens bibliotek
  37. ^ Meröppet
  38. ^ Älvängens folkets hus, hemsida

Tryckta källorRedigera