Lukas Moodysson

svensk filmregissör, manusförfattare, poet och romanförfattare

Karl Fredrik Lukas Moodysson, född 17 januari 1969 i Lund,[1] är en svensk filmregissör, manusförfattare, poet och romanförfattare. Han är mest känd för sina filmer som behandlar ämnen som barndom, identitet, familjedynamik samt globala och sociala frågor. Hans arbete inom film har gjort honom hyllad både nationellt och internationellt som en av Sveriges mest framstående filmskapare.[2][3][4][5]

Lukas Moodysson
Lukas Moodysson, 2009.
Lukas Moodysson, 2009.
FöddKarl Fredrik Lukas Moodysson
17 januari 1969 (55 år)
Lund, Sverige Sverige
År som aktiv1987
MakaCoco Moodysson (1994–)
SläktingarGull Åkerblom (mor)
Bengt-Ove Moodysson (far)
Betydande verkFucking Åmål (1998)
Tillsammans (2000)
Lilja 4-ever (2002)
IMDb SFDb

Moodysson är uppvuxen i Åkarp och har levt största delen av sitt liv i Malmö. Han debuterade som 18-årig poet med diktverket Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner (1987) och debuterade som romanförfattare med Vitt blod (1990). Han fortsatte sedan att skriva fler diktsamlingar och självbiografiska romaner. Han var medlem i den litterära grupperingen Malmöligan fram till dess splittring 1993. Han är sedan 1994 gift med serietecknaren Coco Moodysson, som är känd för sina självbiografiska serier. Deras gemensamma liv och erfarenheter har påverkat varandras arbeten.

Moodysson tog ett tillfälligt avbrott från sitt författarskap för att i stället studera spelfilm-regi vid Dramatiska Institutet, där han regisserade ett antal kortfilmer. Han fick sitt stora genombrott som filmregissör och manusförfattare med långfilmen Fucking Åmål (1998), och både den och hans efterföljande film, dramakomedin Tillsammans (2000), blev stora biosuccéer både i Sverige och internationellt. Hans nästa film Lilja 4-ever (2002) har använts som utbildningsfilm för att belysa frågor kring människohandel och prostitution. Efteråt har Moodysson regisserat och skrivit manus till dokumentärfilmen Terrorister – en film om dom dömda (2003), de experimentella filmerna Ett hål i mitt hjärta (2004) och Container (2006), dramafilmen Mammut (2009), ungdomsfilmen Vi är bäst! (2013), miniserien Gösta (2019) och uppföljaren Tillsammans 99 (2023).

Uppväxt och tidig karriär

redigera

Lukas Moodysson föddes den 17 januari 1969 i Lund och har två äldre systrar.[6] Hans far Bengt-Ove Moodysson kom från släktgården Ryd utanför Järnforsen i Hultsfreds kommun,[7] och arbetade som civilingenjörKockums.[8] Hans mor Gull Åkerblom, som växte upp i Ulricehamn och i Nässjö,[4] är barnboksförfattare sedan hennes debut 1992 och arbetade i flera år som bibliotekarie i Åkarp, där Lukas växte upp.[8] Hans farfar var Moody Karlsson, som fick sitt namn efter den amerikanske väckelsepredikanten Dwight Lyman Moody.[9]

Lukas Moodysson har beskrivit sin uppväxt med att ha känslan av att vara både "på något vis speciell och samtidigt väldigt normal."[10][en 1]

Jag känner mig förankrad i vanligheten, i en normal radhusuppväxt. Jag var ju brådmogen på ett sätt. Men min omgivning var väldigt vanlig med lördagsunderhållning som Nöjesmaskinen på tv. Många citerar den amerikanske kultförfattaren Charles Bukowski som sa att han upphörde att bli förvånad när han var tre år. Då hade han redan sett allt man kunde se. Sådana tankar känner jag inte alls igen mig i. Förutom min konstutövning är jag ganska tråkig.[11]

Moodyssons föräldrar separerade när han var tre år gammal. De bodde dock kvar i närheten av varandra och Moodysson brukade själv bestämma vem han ville vara hos.[12] Hans relation med sin far har Moodysson beskrivit som "knepig" vid denna tid,[8] då han "var i perioder lite frånvarande".[13] Han beskrev sin skolgång i högstadiet som stökig, där han och en vän från dagistiden skapade problem genom att de båda klottrade, störde lektioner och motsatte sig lärarna. En specifik incident i åttonde klass, där en lärare hotade att "krossa" honom och skolans rektor inte gjorde något åt saken, har präglat hans syn på vuxenvärlden som opålitlig och svag. När läraren senare ångrade sig och grät inför Moodysson, förändrades Moodyssons känslor från hat till medlidande med de vuxna i sitt liv.[8] Malmö blev under tonårstiden en viktig och spännande plats för Moodysson. Då han hade kort restid till staden från Åkarp, som han betraktade som en "tråkig, liten ort",[8] började han utforska och gå på fester i Malmö under högstadiet och gymnasiet tillsammans med sina kompisar. Gymnasiet gick han i Helsingborg.[11]

Under sin barndom och uppväxt visade Moodysson ett stort intresse för poesi och han började skriva dikter under högstadietiden.[14] Han var också fascinerad av språkets möjligheter och han lånade flera litterära verk för att omarbeta dem, som han gjorde med exempelvis August Strindbergs Ett drömspel.[14] Under sin tonårstid skrev han sin första publikation, lyriktidningen Spao Spassiba, som han släppte i tre utgåvor. När Moodysson gick i nionde klass skickade han ett brev till poeten Allen Ginsberg, och fick en dikt av honom om förtrycket i Sydafrikas gruvor till sin tidning.[15] År 1987, när han var 18 år gammal, fick han sin första diktsamling antagen av utgivaren Wahlström & Widstrand, som fick namnet Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner.[16] Han hade då redan fått ungefär åtta diktsamlingar refuserade.[17]

Han valde sedan att hoppa av gymnasiet efter första ring och flyttade till Malmö.[8][18] Om detta beslut förklarade han: "Undervisningen gav mig ingenting och jag var fruktansvärt skoltrött. Att jag började skriva berodde väl mest på slumpen. Vid en lektion i skolan fick vi i uppgift att göra något om modern poesi. Jag tyckte att det jag läste var fruktansvärt dåligt och ville visa att jag kunde minst lika bra själv. Redan då kände jag att jag hade något att säga, jag visste".[16] Efteråt medgav han att han ångrade detta beslut.[17] Moodysson gav sedan ut en diktbok per år fram till 1991 och han debuterade 1990 som romanförfattare med boken Vitt blod.[12] För att försörja sig fick han arbeta extra på bland annat Fazers chokladfabrik och Malmö stadsbud.[12] Han uppträdde även genom att läsa dikter på Hultsfredsfestivalen under deras första festivaler (19861989) och efter ett långt uppehåll på deras sista festival 2012.[19][20]

År 1987 blev Moodysson medlem av den litterära grupperingen Malmöligan, som utöver honom bestod av poeterna Kristian Lundberg, Clemens Altgård, Håkan Sandell, Per Linde och Martti Soutkari.[21][22] Grupperingen inspirerades av den danska lyrikscenen, med Michael Strunge och Søren Ulrik Thomsen som särskilda förebilder, och var ökänd för sin färgstarka och avantgardiska estradpoesi.[23] Moodysson var den yngste bland dess medlemmar och har betraktats av utomstående som "valpig" och "divig" och en slags "maskot" för grupperingen.[24] 1992 gav grupperingen ut en antologi med individuella dikter av medlemmarna på Ellerströms förlag.[25] Grupperingen splittrades 1993 efter ett tumultartat scenframträdande vid Christina Långs galleri i Malmö, där Moodysson körde runt på scen i en cykel som var fastsurrad med ett stort träkors där Kristian Lundberg satt fastbunden.[12] Både Moodysson och de övriga medlemmarna hade en tillfällig återförening i maj 2006 i samband med Internationella poesidagarna i Malmö.[26] Några månader innan splittringen från Malmöligan erkände Moodysson att han var trött på att skriva fler litterära verk: "Jag har skrivit tillräckligt. Och inte blev det särskilt bra heller."[21]

Moodyssons uppväxt präglades också av ett starkt intresse för film, vilket så småningom ledde honom till att byta riktning från poesi till filmregi. År 1992 flyttade han till Stockholm, där han började studera spelfilm-regi vid Dramatiska Institutet och blev med sina 23 år dess yngsta elev någonsin.[27][28] Bland hans lärare fanns Harald Stjerne och Lennart Hjulström.[12][18] Under studietiden regisserade han ett antal reklamfilmer och arbetade en kort tid som modefotograf.[29][9] År 1994 träffade han sin blivande hustru Coco Moodysson. Han avlade examen från Dramatiska Institutet 1995 och tillsammans med Coco bodde han periodvis först i Glanshammar utanför Örebro och senare i Kungälv och Göteborg, innan de slog sig ner i Malmö 1998.[29][6][12]

Filmkarriär

redigera

1994–1998: Genombrott

redigera
 
Alexandra Dahlström (2014) fick sitt genombrott som Elin i Fucking Åmål och har sedan dess haft en nära relation med Lukas Moodysson, samt arbetat som rysk tolk på Moodyssons film Lilja 4-ever.[30][31]

Under utbildningen i Dramatiska institutet debuterade Lukas Moodysson med sin första kortfilm, Det var en mörk och stormig natt (1994), med Izabella Scorupco, Ernst Günther och Margreth Weivers i huvudrollerna. Den är en skräckfilm som skildrar ett pensionärspar som tittar på en våldsfilm, där maken plötsligt upptäcker att en kvinna blir styckad i hans egen källare.[9][11] 1995 gjorde Moodysson sin examensfilm för Dramatiska Institutet, kortfilmen En uppgörelse i den undre världen. I filmen spelar Stefan Sauk en gangster som leder en kriminell organisation som maskerar sig som en vanlig kinarestaurang. Moodysson har tidigare uttryckt självkritik för filmen, då han erkände att filmens hektiska kameraföring och osäkra ton kan ha influerats av Martin Scorsese.[32] Kortfilmen fick beröm för sitt manus och sin träffsäkra dialog, och tilldelades pris på filmfestivalen i München.[29]

Under studietiden fick Moodysson genom sin studiekamrat Anna Croneman kontakt med filmproducenten Lars Jönsson, som var verkställande direktör för produktionsbolaget Memfis Film.[18] Med Jönsson som producent regisserade Moodysson kortfilmen Bara prata lite (1997), som handlar om en äldre man vid namn Birger (spelad av Sten Ljunggren) som tappar fotfästet i livet när han blir arbetslös. Kortfilmen blev hans första samarbete med Jönsson och den första filmproduktionen som spelats in i produktionsbolaget Film i Västs nya huvudsäte i Trollhättan, även kallat "Trollywood".[12] Jönsson erkände att Bara prata lite "var från början menad att vara en långfilm, men jag tyckte att det kändes lite för tidigt, så vi bestämde oss för att först göra en kortfilm."[29] Jönsson har efteråt med sitt bolag Memfis Film producerat och varit ansvarig utgivare för samtliga av Moodyssons långfilmer.[33] Under produktionen av Bara prata lite skapade Moodysson även nära samarbeten med filmfotografen Ulf Brantås och filmklipparen Michał Leszczyłowski, hans tidigare lärare vid Dramatiska institutet. Dessa två kom att arbeta bakom flera av Moodyssons senare filmer.[34][9]

Då samarbetet med kortfilmen blev lyckat var Moodysson redo för sin långfilmsdebut, som fick namnet Fucking Åmål (1998). Filmen handlar om tonåringarna Agnes (spelad av Rebecka Liljeberg) och Elin (spelad av Alexandra Dahlström) i den lilla svenska staden Åmål och deras sökande efter identitet och kärlek. Moodysson ville ursprungligen göra en slags uppföljare till kortfilmen Bara prata lite, som skulle skildra två systrar som hamnar i en konflikt med en psykopatisk granne. Han skrev sedan vidare om de två systrarna, som fick namnen Elin och Jessica (spelad av Erica Carlson), men ändrade handlingen till en berättelse om förbjuden kärlek och om hur det är att leva som tonåring i en småstad.[35] Filmen var den första långfilmsproduktionen för Film i Väst i Trollhättan,[36] en stad som Moodysson efteråt betraktade som en "äkta" plats att göra en film på, där det var som att "träda in i verkligheten" snarare än i en "dramafabrik".[37] Produktionen genomfördes av mestadels unga filmarbetare och amatörskådespelare från Trollhättan med en budget på endast 9,4 miljoner kronor.[38][11] Filmen spelades in under våren 1998 i "äkta, svenska hemmiljöer" i Trollhättan.[11] Fucking Åmål blev en enorm framgång både i Sverige och internationellt och mottogs med entusiasm av både kritiker och publik. Den lovordades för bland annat sitt autentiska manus och de unga skådespelarnas insatser.[39][40][41] Genusvetaren Tiina Rosenberg betraktade filmen som en del av en nationell komma-ut-process, då filmen var en av de första i Sverige som skildrar en lesbisk kärlekshistoria.[35] Den kom vid en tid då homosexualitet var på väg att normaliseras på allvar i det svenska samhället och sägs ha varit en stor orsak till att unga homosexuella i landet vågade stå för sin identitet.[35][42][43] Efteråt har Fucking Åmål blivit klassad som en kultfilm och en milstolpe i svensk filmhistoria.[44][45][46] Den inspirerade även många framtida filmskapare som Peter Grönlund, Ronnie Sandahl, Levan Akin, Anders Hazelius och Amanda Kernell.[47][48][49][50] Moodysson ansåg att bland alla hans filmer låg Fucking Åmål honom närmast hjärtat.[13] Den 2 juli 1999 var Moodysson sommarvärd för radioprogrammet Sommar i P1.[51]

2000–2002: Tillsammans, Det nya landet och Lilja 4-ever

redigera

Moodysson fortsatte med att utforska kring familjedynamik, sociala frågor och kollektivrörelsen i dramakomedifilmen Tillsammans (2000). Filmen utspelar sig år 1975 och handlar om ett kollektiv utanför Stockholm, där solidaritet och politiskt ifrågasättande står i fokus.[52] Idén till filmen fick Moodysson i mars 1998 när han och hustrun Coco besökte en konstutställning i Göteborgs konstmuseum som visade svensk politisk konst från åren 1964–1974.[12] Moodyssons inspiration till filmen var flera faktorer, inklusive en önskan att skildra vuxnas liv efter att ha fokuserat på ungdomar i Fucking Åmål, hans fascination för sjuttiotalets estetik och kultur, samt ett nytt perspektiv på sina föräldrars generation.[53][52] Han betraktade 1970-talets Sverige som trivsamt och intressant, både genom historiska konstnärliga influenser och sin fascination för tidsresor genom gamla medier och artefakter.[53] Moodysson kunde samla en bred skådespelarensemble som bestod av bland andra Lisa Lindgren, Michael Nyqvist och Gustaf Hammarsten.[54] Filmen spelades in i Trollhättan och Vänersborg och Moodysson anställde konstnären Carl Johan De Geer som scenograf, för att med hans hjälp kunna skapa ett autentisk kollektivmiljö.[12] Tillsammans mottogs mycket positivt av både kritiker och publik, både i Sverige och internationellt. Kritiker hyllade Moodysson för hans förmåga att balansera humor och allvar och för hans skarpa observationer av mänskliga relationer. Filmen ansågs vara varm, genuin och ofta mycket rolig, med starka prestationer från skådespelarensemblen.[54][55] Tillsammans bidrog till att befästa Moodyssons rykte som en av Sveriges mest intressanta och talangfulla regissörer.[54]

 
Oksana Akinsjina (2007) spelade huvudrollen som Lilja i Lilja 4-ever.

Enligt statistik från 2002 hade både Fucking Åmål och Tillsammans setts av sammanlagt två miljoner personer vardera i ett 30-tal länder i världen och spelat in omkring 200 miljoner kronor på biografer.[56] Detta gjorde Moodysson till Sveriges mest inkomstbringande filmskapare vid början av 2000-talet, och att han på de senaste åtta åren kunnat öka sin inkomst med 5 260 procent.[56] På listan över de största svenska kassasuccéerna mellan 1985 och 2001 placerade sig Tillsammans på femte plats och Fucking Åmål på åttonde plats.[56] I mars 2000 bildade Moodysson aktiebolaget Moodysson & Moodysson AB.[57] Enligt 2001 års redovisning omsatte bolaget närmare fem miljoner kronor och gjorde en vinst på 1,8 miljoner. Moodyssons taxerade inkomst låg då på drygt 1,5 miljoner kronor.[56]

I samarbete med Peter Birro har Moodysson skrivit manus till Geir Hansteen Jörgensens SVT-miniserie Det nya landet (2000),[58] som senare även visades på bio i en nedklippt version.[59] Uppdraget fick Moodysson av tv-producenten Gunnar Carlsson vid SVT Drama, som upptäckte Moodysson efter att ha sett hans kortfilm En uppgörelse i den undre världen.[12] Serien handlar om flyktingarna Ali och Massoud (spelade av Mike Almayehu och Michalis Koutsogiannakis), som flyr från ett svenskt flyktingläger och ger sig ut på en resa genom Sverige i jakt på frihet och en bättre tillvaro. Det nya landet mottogs mycket positivt av både kritiker och publik och sågs av 1,5 miljoner TV-tittare.[60] Serien hyllades för sin ärliga och engagerande skildring av flyktingars liv i Sverige, och för sitt sätt att belysa aktuella och relevanta sociala frågor.[61][62] Moodysson var också exekutiv producent under produktionen av Josef Fares debutfilm Jalla! Jalla! (2000).[63]

"Jag blir antingen helt ointresserad eller aggressiv av filmer,
litteratur och konst som inte har hopp. Jag gör mörka, dystra
saker och får ofta försvara mig mot att jag är pessimistisk.
Men jag är motsatsen, jag har alltid trott på förändring och
möjligheter. Det kanske finns 99 dåliga vägar, men det finns
alltid en bra väg."
―Lukas Moodysson, 4 mars 2011.[17]

Moodyssons nästa egna långfilmsprojekt blev Lilja 4-ever (2002). Filmen skildrar den sextonåriga flickan Lilja (spelad av Oksana Akinsjina), vars liv hamnar i en ständigt nedåtgående spiral både i sitt hemland i det forna Sovjetunionen och i sitt nya liv i Sverige. Filmen är löst baserad på den litauiska flickan Danguolė Rasalaitė, som levde som sexslav i Sverige och begick självmord i Malmö den 10 januari 2000.[64] Moodysson blev djupt berörd när han fick läsa om Rasalaites tragiska livsöde i hans egen hemstad och blev starkt inspirerad till att göra en film om människohandel. Han beskrev filmen som sin "mörkaste film" och "samtidigt den mest hoppfulla", och hans främsta syfte var att få ut filmen till länder som har omfattande problem med människohandel och prostitution.[65][66] Han valde att göra filmen till stora delar på ryska och använda sig av ryska och estniska skådespelare.[67] Filmen inspelades både i Estland och i Sverige.[67] Lilja 4-ever fick ett mestadels positivt mottagande av recensenter, men hade begränsad kommersiell framgång på biografer.[68][69] Den fick beröm för sina starka skådespelarinsatser och sin realistiska skildring av människohandel och sexuell exploatering,[70][71] medan den fick ett polariserat mottagande gällande sitt brutala innehåll.[72] Filmen har också blivit föremål för diskussion och debatt kring frågor som rör människohandel och prostitution. Sedan dess premiär har den använts som utbildningsfilm i flera skolor och organisationer både i Sverige och utomlands,[73][74] liksom visats inför makthavare och myndigheter runtom i världen.[75][76]

2003–2006: Dokumentärfilm och experimentella filmer

redigera

Både Moodysson och dokumentärfilmaren Stefan Jarl, känd för sina samhällskritiska filmer, skrev och regisserade dokumentärfilmen Terrorister – en film om dom dömda (2003). Filmen fokuserar på Göteborgskravallerna som ägde rum under EU-toppmötet i Göteborg 2001 och de unga aktivister som dömdes för sina handlingar i samband med dessa protester. Moodysson och Jarl ville skildra de ungas syn på samhället och motivera deras engagemang, och enligt Jarl var det "nästan vår skyldighet som pappor" att göra dokumentären.[77] Kravallerna och dess efterspel skapade stor kontrovers och debatt i Sverige, främst om hur staten hanterade kravallerna och rättsprocesserna.[78][79] Filmen fick blandade recensioner. Vissa kritiker uppskattade filmens engagemang för att belysa frågor om det svenska rättssystemet och de dömda aktivisternas demokratiska rättigheter.[80][81] Andra kritiker anklagade filmen för att vara ensidig och för att romantisera aktivisternas handlingar.[82][83] Trots begränsad distribution genom Folkets Bio nådde dokumentären en relativt stor publik.[84] Filmen stoppades dock från vidare spridning på grund av en medverkandes invändningar, trots att flera filmfestivaler visade intresse för filmen.[85]

År 2004 var Moodysson involverad som manusförfattare i en planerad SVT-produktion. Senare beslutade han sig för att avbryta allt samarbete med SVT.[86] Anledningen var att han tillsammans med Peter Birro uppmanade samtliga filmarbetare och skådespelare i landet att bojkotta produktionen av SVT-serien August (2007) om den unge August Strindberg, där Birro arbetade som manusförfattare. Birro motsatte sig Richard Hobert som regissör för serien, då han ansåg att Hobert inte hade "det gehör som krävs för att skildra komplexa känslor" i hans manus.[87] Birros och Moodyssons protest ledde till att Hobert valde att hoppa av projektet i början av juli 2004.[88]

Moodysson regisserade två experimentella långfilmer, vars innehåll delade likhet med hans poetiska skrifter.[18] Den första av dessa är Ett hål i mitt hjärta (2004), vilken han gjorde med skådespelarna Sanna Bråding, Björn Almroth, Thorsten Flinck och Goran Marjanovic. Filmen utforskar teman som ensamhet, förnedring och destruktivitet. Inspiration till filmen fick Moodysson av "porrfilm och Big Brother och Michel Foucault och Heiner Müller och shamanism och The Cure."[89] Moodysson valde att använda en experimentell och kontroversiell stil för att skapa en omskakande och intensiv upplevelse för tittarna. Filmen innehåller våldsamma sexscener, förnedring och provokativa övergrepp, och skådespelarna utförde en del av dessa handlingar på riktigt.[90] Under inspelningen, som varade i tre veckor, stängde Moodysson tillsammans med skådespelarna och ett litet filmteam in sig själva i ett par lägenheter högst upp i ett hyreshus i Trollhättan.[91] Arbetet blev mycket krävande för de inblandade och skådespelaren Marjanovic medgav att det "kändes som en överlevnadskurs och rehabiliteringskurs."[92] Moodysson betraktade den som en av hans mest komplexa och personliga filmer,[93] liksom att han genom sitt filmskapande hade funnit en "direktkanal mellan vad jag upplevde och vad jag fick ur mig."[94] Kritikerna hade delade åsikter om filmen. Vissa ansåg att den var en omskakande och provocerande film, där Moodysson befäster sin roll som en orädd nytänkare inom europeisk film, och som använder filmmediet för att utforska konstnärliga och politiska möjligheter.[95][96] Andra kritiker ansåg att filmen var överdriven och exploaterande i sin skildring av våld och perversion, vilket gjorde att flera biobesökare lämnade salongen innan filmen var slut.[97] Filmen blev i slutändan Moodyssons första kommersiella misslyckande.[98] Dess kontroversiella innehåll genererade mycket diskussion och debatt i Sverige.[99][100]

Moodyssons andra experimentella film är Container (2006), som han har beskrivit som "en svartvit stumfilm med ljud".[101] Filmen skildrar en kvinna som reflekterar över livets privata och politiska aspekter, medan hon upplever sig själv som bland annat en tvåkönad varelse, ett foster och en förföljd kändis. Huvudrollerna i filmen görs av Mariha Åberg och Peter Lorentzon, och Jena Malone har en röstroll.[102] Filmen består av en serie fragmentariska scener och monologer, utan en tydlig kronologisk ordning eller händelseutveckling. Inspelningen, som utspelades i Tjernobyl, Transsylvanien och Trollhättan, var enligt Moodysson rolig och enkel med ett litet filmteam, där Moodysson oftast stod bakom kameran själv.[103][18] Moodysson beskrev filmen som viktig och personlig, en illustration av det inre kaos och de dolda identiteter som människor bär.[18][104] Container fick blandade recensioner från kritiker. Vissa berömde filmens djärvhet och kreativa vision, och ansåg att den erbjöd en fascinerande och tankeväckande upplevelse för tittarna.[105][106][107] Andra kritiker betraktade filmens experimentella stil som svåråtkomlig och förvirrande och att filmen saknade en tydlig berättelse.[102][108][104] Vid dess världspremiär i Berlin väckte den starka känslor hos publiken, där flera valde att lämna biosalongen redan vid början av visningen.[109] Filmen har visats på filmiska konstutställningar vid Färgfabriken i Stockholm och vid Institute of Contemporary Art i London, där filmens scenografi och rekvisita också ställdes ut.[110][111]

2009–2019: Nya projekt och tillfälliga avbrott

redigera
 
Lukas Moodysson, november 2011 i Helsingfors.

Efter hans mer experimentella filmer gjorde Moodysson åter en publikfilm, Mammut (2009), vars budget på 70 miljoner kronor gör den till en av de dyraste svenska filmproduktionerna någonsin.[112][113] Filmen markerar Moodyssons första stora internationella filmproduktion och innehåller rollfigurer som talar engelska, tagalog och thailändska.[114][115] Dess skådespelarensemble inkluderar Gael García Bernal och Michelle Williams i huvudrollerna.[116] Mammut innehåller tre parallella berättelser som skildrar globaliseringens påverkan på människors liv och relationer och utforskar hur ekonomiska och sociala krafter påverkar individer och familjer över hela världen.[113] Filmen utspelar sig i New York, Thailand och Filippinerna.[9] Moodysson beskrev Mammut som subtilare än hans tidigare politiska verk, med mer medkänsla än ilska.[117] Filmen fick blandade recensioner. Vissa kritiker uppskattade Moodyssons ambition att ta itu med stora globala frågor och hans förmåga att skapa tunga och gripande berättelser.[118][119] Andra tyckte att filmen var övertydlig, utslätad och ibland för schematisk i sitt sätt att koppla samman de olika berättelserna.[120][118] Kritikern Per Gudmundson anklagade även filmen för att vara kvinnofientlig, då han ansåg att filmens sensmoral var att "yrkesarbetande kvinnor leder till otrogna män och döda barn såväl i hemmet som på arbetsplatsen."[120] Moodysson avfärdade dock Gudmundsons argument och förklarade att hans avsikt med filmen var snarare att belysa de utmaningar som både män och kvinnor står inför när de försöker balansera arbete och familjeliv.[121]

Moodysson var konstnärlig rådgivare bakom Ester Martin Bergsmarks och Mark Hammarbergs dokumentärfilm Maggie vaknar på balkongen (2008),[122] liksom bakom Martin Jerns och Emil Larssons långfilm Odjuret (2011).[123] Genom sitt bolag Moodysson & Moodysson AB gav han produktionsstöd till Maggie vaknar på balkongen och till David Liljemarks dokumentärfilm Jakten på Bernhard (2010).[124] Han var även producent för både Jakten på Bernhard och Liljemarks kortfilm Horst munspelskungen (2006).[125] Senare under 2014 blev han tillfrågad av SVT Drama om att få regissera en planerad tv-serie om Ingmar Bergmans liv, men han valde att tacka nej.[126]

Under några år efter premiären av Mammut tog Moodysson ett avbrott från sitt eget filmskapande. Hans far dog i augusti 2008, vilket gjorde att han drabbades av en svår depression.[127][8] För att bearbeta sin sorg skrev han ett antal självbiografiska romaner och arbetade en tid som gästprofessor i filmregi på Helsingfors universitet. Vid denna tid kände han sig osäker på att regissera en ny film, då han kände att hans tankehastighet hade avtagit och att han hellre ville skriva filmmanus eller vara medproducent.[128] Under sitt arbete med handledning vid olika elevfilmer längtade Moodysson så småningom tillbaka till filmskapandet.[18][129]

Moodysson gjorde senare långfilmen Vi är bäst! (2013). Den bygger på hans hustru Cocos självbiografiska seriealbum Aldrig godnatt, som skildrar hennes barndom som punkare i 1980-talets Stockholm.[8][130] Filmen markerar en återgång till en mer ljus och optimistisk ton jämfört med Moodyssons tidigare, mörkare verk. Filmen utspelar sig i Stockholm 1982 och följer tre unga flickor – Bobo (Mira Barkhammar), Klara (Mira Grosin), och Hedvig (Liv LeMoyne) – som bestämmer sig för att starta ett punkband, trots att de inte äger några instrument eller har tidigare erfarenhet av att spela musik. Filmen spelades in i Stockholm och Trollhättan.[131] Moodysson arbetade nära med de unga skådespelarna och lät dem spela sina roller på ett enkelt sätt och nära dem själva.[132] Han använde mycket improvisation och lät skådespelarna bidra med sina egna idéer och perspektiv.[129] Filmen fick mycket positiva recensioner från kritiker, vilka berömde dess skådespel, autenticitet och ungdomliga charm.[133][134][135]

Efter premiären av Vi är bäst! led Moodysson under flera år av en svår skrivkramp, vilket han också beskrev som en "allmän kramp i livet".[28] Han kämpade med att hitta sin kreativitet igen och hade svårt att producera nytt material. Moodysson kom så småningom över sin skrivkramp genom att han skaffade sig en hund och att han bytte från att skriva på dator till att använda en gammaldags skrivmaskin. Dessutom bestämde han sig för att filma på sin ärvda släktgård i Ryd i Småland, vilket också inspirerade honom och gav honom en känsla av förankring och tradition.[28][4] Detta nya arbetssätt ledde till att han från och med 2017 började utveckla ett nytt projekt för TV, vilket utmynnade i TV-serien Gösta (2019).[136] Serien hade premiär på HBO Nordic och blev Moodyssons första producerade TV-serie. Den följer Gösta (spelad av Vilhelm Blomgren), en ung barnpsykolog som flyttar från Stockholm till en liten by i Småland för att börja sitt första jobb. Men hans strävan att hjälpa andra leder ofta till komplikationer både för honom själv och för dem omkring honom. Moodysson har beskrivit Gösta som en blandning av drama och komedi, som även kretsar kring depressioner, diagnoser och psykisk ohälsa.[136] Moodysson inspirerades av Fjodor Dostojevskijs roman Idioten (1868), men han ville inte att serien skulle ses som en kommentar om godhet.[136] Serien är till stora delar inspelad i en stuga som tillhör Moodyssons släktgård.[7][136] Filmteamet renoverade stugan inför inspelningen och använde själva gårdshuset som produktionskontor.[137] Serien fick generellt positiv kritik från både tittare och recensenter, vilka hyllade seriens värme, humor och insiktsfulla porträtt av människans svagheter och styrkor.[138][139]

2023–: Tillsammans 99 och framtida projekt

redigera

I maj 2022 tillkännagav Moodysson att han skulle göra en uppföljare till filmen Tillsammans, som fick namnet Tillsammans 99 (2023).[140] Han har uppgett att han länge varit tveksam till en uppföljare, men han blev med tiden nyfiken på hur det hade gått för rollfigurerna i den tidigare filmen.[141][142] Tillsammans 99 följer upp berättelsen som nu utspelar sig år 1999, 24 år efter den första filmen, då det gamla kollektivet numera består bara av Göran och Klasse (spelade av Gustaf Hammarsten och Shanti Roney).[143] Båda bestämmer sig för att bjuda in alla de gamla medlemmarna av kollektivet till en återträff.[144] Projektet kom till stånd genom ett samarbete mellan Moodysson och flera av de ursprungliga skådespelarna, tillsammans med en ny generation av filmskapare och producenter. Förutom de nostalgiska aspekterna, ville Moodysson också utforska hur kollektivandan och samhällets ideal hade förändrats med tiden.[140][144][143] Filmen inspelades i det lilla samhället Trädet utanför Falköping.[143] Filmen fick mestadels positiva recensioner. Många kritiker och fans uppskattade återseendet med de älskade karaktärerna och hur filmen lyckades fånga förändringen i deras liv och ideal sedan 1970-talet.[145][146] I september 2023 var Moodysson med i Söndagsintervjun i P1.[28]

I mars 2024 tillkännagav Svenska Filminstitutet att Moodysson kommer regissera och skriva manus till kortfilmen Vi går inte härifrån, som handlar om en sparkad kontorsarbetare som ockuperar chefens kontor. Filmen kommer ha premiär 2025 på Göteborgs filmfestival och sedan visas på SVT.[147]

Filmstil

redigera

Influenser

redigera

Lukas Moodyssons första favoritberättelser inom film var tv-serien Twin Peaks (1990–1991) och Andrej Tarkovskijs filmer,[18] i synnerhet filmen Stalker (1979).[148] Övriga av Moodyssons favoritfilmer och tv-serier inkluderar Den sista föreställningen (1971) av Peter Bogdanovich, Vänner (1994–2004), Ladybird, Ladybird (1994) av Ken Loach, Doktor Zjivago (1965) av David Lean, Fanny och Alexander (1982) av Ingmar Bergman och Bridesmaids (2011) av Paul Feig.[149][150] Under studietiden vid Dramatiska institutet väcktes hans intresse för filmer som skildrade verkligheten, som exempelvis Ken Loachs, Mike Leighs och Gianni Amelios filmer.[18][151] År 2004 betraktade han Harmony Korine, Abbas Kiarostami och David Liljemark som några av världens mest kreativa filmskapare.[152]

Moodyssons filmstil kännetecknas av en djupgående utforskning av mänskliga relationer och samhälleliga problem, oftast med en stark känslomässig och realistisk skildring, vilket gör hans filmer både provocerande och tankeväckande.[153] Hans filmer belyser komplexa sociala, politiska och ekonomiska aspekter som påverkar könsdynamik och kvinnors sexualitet.[154] Han intar oftast en neutral observatörsroll och låter publiken själva dra sina slutsatser från hans verk.[153] Han är särskilt intresserad av kvinnors liv och deras roller i samhället, vilket speglas i hans val av huvudkaraktärer i flera av hans filmer.[153] Barndom och uppväxt har också dominerat flera av Moodyssons verk. Han har ett stort intresse för barnperspektivet i filmer och anser att barn "har mer fantasi och är modigare än vuxna. Vi vuxna är lite smartare, men å andra sidan är vi sämre på att till exempel leka med Lego. Tyvärr tror jag att barn tappar mycket av sin fantasi och sitt mod i skolan. Skolan dödar kreativiteten."[155][da 1]

Hans framgångar som filmskapare har till stora delar berott på hans långvariga samarbete med producenten Lars Jönsson och produktionsbolaget Memfis Film. Detta samarbete har gett Moodysson en stabil plattform för att kunna experimentera sitt filmskapande och att han fick hjälp av Jönsson att vidareutveckla sina olika filmmanuskript.[156][18] Jönsson har också skyddat Moodysson från finansiella bekymmer och har säkerställt att han kan fokusera helt på sin konst.[157] Moodysson ser filmskapande främst som ett samarbetsprojekt som kräver kompromisser. Hans samarbetspartners Alexandra Dahlström och Jesper Kurlandsky, som båda började arbeta med Moodysson när de var tonåringar, ser honom som deras mentor och vän och erkänner honom som den som mest har påverkat deras respektive karriärer inom filmbranschen.[158] Hans långvarige filmklippare, Michal Leszczylowski, har spelat en avgörande roll i att upprätthålla berättelsens och rollfigurernas sammanhang i flera av hans filmer, samtidigt som Leszczylowski vill skapa "en motvikt till Moodyssons böjelse för fragmentering".[158][en 2]

Moodysson ser även filmskapande som en kollektiv process snarare än en enskild vision, där han värderar dialogens autenticitet och skådespelarnas naturliga prestationer genom improvisation över visuella effekter och strikt regi.[159] Han lägger stor vikt vid realism i sina filmer, i synnerhet med förarbete, scenografi och rekvisita för att kunna skapa autentiska miljöer och scener. Han är också en av få svenska regissörer som tar sig an globala ämnen och internationella inspelningsplatser, vilket reflekterar hans intresse för världsomspännande sociala och ekonomiska frågor. Trots framgången med internationella projekt som Mammut uttrycker han en längtan att återvända till mer lokala och mindre komplicerade produktioner i Sverige, som filmen Vi är bäst!, på grund av de utmaningar som stora internationella produktioner medför.[160]

Moodysson har även spelat en betydande roll i att förnya den svenska filmen vid slutet av 1990-talet. Hans filmer såsom Fucking Åmål, Tillsammans och Lilja 4-ever bidrog till att återuppliva det internationella intresset för svensk film, vilket gick parallellt med den framväxande nya danska filmen, inklusive Dogme 95-rörelsen. Moodysson avvisar dock direkta influenser från Dogme 95 och andra samtida danska regissörer som Lars von Trier.[161]

Författarskap

redigera

Lukas Moodysson släppte sin första diktsamling, Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner (1987), när han var 18 år gammal.[16] Boken utgavs av förlaget Wahlström & Widstrand, som kom att bli Moodyssons huvudförlag för hans efterkommande verk. Förlaget kom efteråt att översätta Moodyssons verk på ryska, serbokroatiska, finska, isländska, engelska och spanska.[162] Senare släppte Moodysson diktverken Och andra dikter (1988), Evangelium enligt Lukas Moodysson (1989) och Kött (1991). Hans främsta förebilder för sina dikter var poeterna Bruno K. Öijer, Lars Norén, Gunnar Ekelöf och Michael Strunge.[163] Recensenter­na av hans diktverk gav honom epitet som "litterärt underbarn", "brådmogen tölp", "charmig anarkist" och "Malmös Rimbaud".[29][16] Han kom att jämföras med författare som Gunnar Ekelöf, Vladimir Majakovskij och Bruno K Öijer.[17] Navid Modiri erkände att han blev inspirerad av att skriva poesi efter att ha läst Moodyssons bok Kött.[164]

Efter en femårig paus återvände Moodysson med att skriva dikter med verket Souvenir (1996), som behandlar hans minnen från barndomen. I dikterna reflekterar han över sin förlorade oskuld och vuxenlivets krav, men undvek idyllisering. Anders Cullhed ansåg att Moodysson i dessa dikter oftast fastnade i trivialiteter och saknade den allvar och koncentration som kännetecknar förebilden Bruno K. Öijer.[165]

I början av 2000-talet släppte Moodysson två diktverk. Det första verket var urvalsvolymen Mellan sexton och tjugosex (2001). Kritikern Jesper Högström var imponerad av Moodyssons humoristiska och personliga dikter, medan Moodyssons försök att vara allvarlig och poetisk betraktade han ibland som påtvingade. Moodyssons naiva och ibland punkaktiga attityd reflekterade en rädsla för att bli vuxen och en längtan efter frihet utan ansvar.[166]

Det andra diktverket blev Vad gör jag här? (2002). Kritikern Stefan Jonsson beskrev skriften som att den utforskar en postmodern, medial formlöshet, och som skildrar ett jag som sprids ut mellan olika erfarenhetsskikt utan sammanbindande metaforer. Jonsson ansåg att Moodyssons politiska ton och bredare tilltal i dikten visar en förändring från hans tidigare verk. Den präglas av Moodyssons självironi och narrens perspektiv, där han kritiserar kapitalismen och samhällets makthavare, men också ifrågasätter sin egen roll i denna kaotiska värld.[167] Författaren Stig Björkman ansåg att Moodyssons film Container hade en filmdikt vars poetiska flöde påminde "en hel del" om Vad gör jag här?.[18]

Nästa diktbok blev Apo kryp hos (2006), som är en experimentell och fragmenterad text där språkflödet spelar huvudrollen. Kritikern Andreas Brunner ansåg att dikterna består av sönderhackade och sammanfogade fraser som reflekterar en självhatande språkmaterialism, avlägsen från Moodyssons tidigare verk. Trots detta framstår vissa delar tydligt och kraftfullt, som berättelsen om John F. Kennedys lobotomerade syster, och kunde emellanåt ge insikter om mänsklig ömhet och sårbarhet.[168]

Moodysson var Helsingborgs Dagblads månadspoet 2010, där han skrev och publicerade en dikt för varje månad det året.[169]

Moodyssons senaste diktbok släppte han genom bokförlaget Megafon under titeln Någon har kidnappat ett golv under mina fötter (2014). Den innehåller hans tidiga dikter och brev som han skrev till poesitidskriften Den Blinde Argus, avsända några år före släppet av hans debutbok 1987.[170]

Romaner

redigera

Moodysson gjorde sin romandebut med Vitt blod (1990), som hade honom själv på omslaget och texten "Den stora svenska samtidsromanen" skriven över försättsbladet.[12] Stig Björkman ansåg att romanen delade vissa likheter med Moodyssons film Ett hål i mitt hjärta: "Inte bara på grund av att erotiken har en framträdande plats i båda verken utan också genom den kalejdoskopiska strukturen i både romanen och filmen."[18] Författaren Linda Skugge kallade Vitt blod för den bästa svenska debutromanen genom tiderna.[171]

21 år senare skrev Moodysson sin första självbiografiska roman, Döden & Co (2011). Han skrev romanen kort efter hans egen fars död. Den var inledningsvis utformad som en slags dagbok för honom, men som blev "alldeles för privat och personligt och inte intressant för någon att läsa. Sanningen var inte tillräckligt intressant, det blev en roman."[13] Romanen handlar om författaren Lucas, som hanterar sin fars död. Relationen med fadern var bristfällig och fylld av bitterhet över att ha blivit övergiven. Lucas isolerar sig i sin lägenhet, surfar maniskt på nätet och rekonstruerar minnen av en gammal flickvän. Han kämpar med skrivkramp och beskriver sina misslyckade romanprojekt. En påhittad resa till Asien, där han försöker avslöja barnprostitution, visar sig vara en fantasi. Slutligen försonas Lucas med minnet av sin far och flickvännen. Michel Ekman ansåg att romanen var fylld av klichéer och saknade djupare intellektuellt gestaltande.[172] Magnus Dahlerus ansåg dock att romanen innehåller komplexa symboler och teman som kräver djupare analys, vilket gör den till hans hittills mest mogna och imponerande verk och en efterlängtad utveckling av hans skrivkonst.[173]

2012 skrev Moodysson sin andra självbiografiska roman, Tolv månader i skugga. Den skildrar ett år av hans liv med anteckningar från Malmö, Småland, Ukraina, Ryssland och Grekland. Han reser till Aten för att skriva om papperslösa flyktingar, men tvivlar på sin förmåga och längtar hem till Sverige. Boken innehåller kärlek till familjen, skaparkamp, politiska reflektioner och poetiska tankar om språk. Boken handlar om att acceptera medelålderns pragmatism, där Moodysson inser att man inte kan bry sig om allt.[174] I sin recension av romanen på Dagens Nyheter ifrågasatte Åsa Beckman Moodyssons uppriktighet, betraktade hans stil som "kokett" och "manlig patetik", och jämförde honom negativt med Lars Norén och Ulf Lundell.[175] Åsa Linderborg kritiserade romanen för att den saknade en stark ideologisk grund och djupare förståelse av samtidens sociala problem.[176]

År 2014 skrev Björn Gustavsson på Dala-Demokraten att Moodysson delade gemenskap med Lars Norén, Ulf Lundell och Göran Greider. Deras gemensamma verk kännetecknas enligt Gustavsson av deras antiauktoritära, själv- och samhällskritiska perspektiv samt deras engagemang för samhällets svaga och marginaliserade grupper. Både Moodysson och de övriga författarna delar ett "påfallande frihetsbehov liksom en lust att ta in så mycket som möjligt av omvärlden – alltsammans på en vardaglig prosa där privat och allmänt, smått och stort, blandas."[177]

Seriealbum

redigera

Med sin hustru Coco skapade Moodysson seriealbumet Vårdcentralen Fontanellen (2005), som de beskriver som "en bok med ord och bilder".[178] Den kombinerar diskbänksrealism med känslig introspektion. Kritikern Jan Hoff på Göteborgs-Posten beskrev albumet som att det är fylld av samtidsreferenser och skenbart naiv teknik, och som utforskar kroppens utsatthet och samhällets brister. Kritikern Jenny Högström tyckte att albumet hade en apokalyptisk och melankolisk ton som störs av en överdriven empatisk och moraliserande underton.[178] Hoff ansåg att albumets estetiska stil påminde om gamla undergroundtidskrifter från 1970-talet, med fotokopierade och maskinskrivna inslag.[179]

Lukas framträder också i Cocos självbiografiska seriealbum Mörkt album (2020). Den berättar om hennes och Lukas kamp med psykisk ohälsa och hur det har påverkat deras liv och konstnärskap.[180]

Manusböcker

redigera
 
Bild på Wilhelma-Theater i Stuttgart (2009), som hade premiär av den tyska teaterpjäsen Raus aus Åmål som är baserad på Moodyssons film Fucking Åmål.

Efter framgången med filmen Fucking Åmål släppte Moodysson under december 1998 en bok baserad på filmens manuskript. Den utgavs av Bokförlaget DN i samarbete med Memfis Film.[181] Förutom filmens manuskript innehåller boken bonusscener till filmen, inspelningsbilder, brev till Moodysson och en kort redogörelse om vad filmteamet gjorde utöver att spela in filmen i Trollhättan.[182] Senare släppte Moodysson en manusbok av filmen Container, som utgavs av Atrium förlag i januari 2009.[183]

Dramatik

redigera

Under 2004 skrev Moodysson en provokativ pjäs om Anna Lindh. Pjäsen skulle ta avstamp i det faktum att den 11 september 2003, samma dag som Anna Lindh avled, dog även 23 flyktingar på en gränsflod mellan Grekland och Turkiet. Han skrev den på beställning av Dramatens scen Elverket, där den skulle ha planerad premiär under hösten 2004. Men efter att teaterchefen Staffan Valdemar Holm läste manuset till pjäsen, vägrade han att spela den på någon av Dramatens scener, då anledningen enligt Moodysson var att pjäsen berörde ett öppet sår.[184] Pjäsen refuserades efteråt av flera andra svenska teatrar. Endast producenten Anna Maria Padilla visade intresse av att visa pjäsen på Aliasteatern.[185]

Moodyssons filmer och litterära verk har satts upp som teaterpjäser på flera scener. I februari 2005 sattes dikten Vad gör jag här? upp som pjäs av Wiveka WarenfalkBacka teater i Göteborg, där diktens självbiografiska delar fick tonas ner.[186] Filmen Fucking Åmål har satts upp som pjäs både i Sverige och i flera tyska scener.[187][188][189] Tillsammans sattes upp 2011 på Teater Viirus i Helsingfors och i hösten 2021 på Värmlandsteatern i Karlstad.[190][191] Vi är bäst! sattes upp 2022 som engelskspråkig pjäs på Live Youth Theatre i Newcastle upon Tyne i England.[192]

Lukas Moodysson har sedan barndomen haft ett stort intresse för musik. När han gick i högstadiet under början av 1980-talet spelade han trummor och brukade lyssna på punkrockband som Ebba Grön och KSMB.[193][194] Vid 14 års ålder slutade han att lyssna på punk och övergick till "mer melankolisk, postpunk" som The Cure och Einstürzende Neubauten.[194][193] Han namngav Robert Smith och Joakim Thåström som de konstnärer som har påverkat honom mest.[195] När han gick i högstadiet spelade han trummor.[193] År 1996 regisserade han musikvideon till låten "Work" av bandet Broder Daniel.[9] Moodysson skrev tillsammans med Magnus Carlson låten "Varför är jag här?", som finns med i Carlsons soloalbum Ett kungarike för en kram (2003).[196]

Privatliv

redigera
 
Lukas fru Coco Moodysson (2012), serieskapare och författare.

Familj och personlighet

redigera

Lukas Moodysson är gift med Coco Moodysson (ogift Ahnström). De träffades i Stockholm år 1994, samtidigt som Coco arbetade som videobutiksbiträde och Lukas studerade vid Dramatiska Institutet.[127][8] Coco debuterade som serietecknare 2002 med Coco Platina Titan Total och som romanförfattare 2012 med Onda krafter i Sollentuna.[197] Hon är känd för sina självbiografiska serier och deras gemensamma liv och erfarenheter har påverkat varandras arbeten.[197] I flera av Lukas filmer har Coco medverkat bakom produktionerna som hans "consigliere" och konstnärliga rådgivare.[18][198] Paret har barnen Emil (född 1995), Julius (född 1998) och Lily (född 2003).[8] Lukas gav sina barn Emil och Lily roller i filmerna Tillsammans och Vi är bäst!.[52][199] Lukas och Coco bor växelvis i Malmö och på släktgården Ryd i Hultsfreds kommun.[144]

Moodysson har beskrivit sig själv som socialist, antikapitalist och antielitist.[121][150][200][201][66] Han har uttryckt åsikter som ligger både till vänster och till höger, beroende på frågan.[121][194] Han är uttalad feminist och har länge betraktat den svenska filmbranschen som mansdominerat.[202][203][155] Vid 2010-talet har Moodysson valt att inte längre ta några ställningstaganden i politiska frågor och beskrivit sig själv som politiskt förvirrad.[204][205][194]

Moodysson är känd för att hålla en låg profil när det gäller sitt privata liv. Han beskriver sig själv som "solitär" och vill sällan synas offentligt i filmsammanhang eller delta i sociala evenemang med andra kulturarbetare.[4][53][206] Han har också i flera intervjuer varit öppen om sin psykiska ohälsa.[13][86][127][136][28]

Åsikter om film- och Tv-branschen

redigera

Moodysson har länge varit ambivalent till att vara en del av den svenska filmindustrin och ser sig själv främst som en konstnär snarare än en industriell produkt.[207] Han är känd för sina provokativa uttalanden i sin yrkesroll som filmregissör.[208] Vid Guldbaggegalan 1999 väckte Moodysson särskild nationell uppmärksamhet, då han under prisceremonin skällde ut Svenska Filminstitutets VD Harry Schein för att han var "elak mot barn", uppmanade svenska folket att hålla fartgränserna på vägarna och kritiserade Konsum för att deras tidning Mersmak stoppat en artikel om veganism för att de, enligt Moodyssons egen utsago, "inte ville att ungdomar skulle sluta äta kött".[209][210] Hans kommentarer väckte delade reaktioner.[211][209] Han gjorde en liknande protest vid Göteborg Film Festival 2003, där han riktade skarp kritik mot dess ledning för bristande förståelse, till följd av deras besvikelse när de fick veta att han valde att tillbringa tid med sin familj i stället för att delta i prisceremonin.[212] Under 2004 intervjuades Moodysson av Stina Lundberg i programserien Stina om..., där han skämtade om att han skulle göra en långfilm om drottning Silvia och hennes "nazistiska pappa" Walther Sommerlath. Detta uttalande bemöttes med upprördhet av hovets pressekreterare Elisabeth Tarras-Wahlberg.[213]

Moodysson har länge fått erbjudanden om karriärmöjligheter i Hollywood, men han har återkommande tackat nej till dem.[214] Han har tidigare betraktat Hollywood som "en propagandamaskin som försöker lära oss att den enda bra livsstilen är den amerikanska, och att konflikter ska lösas med våld, med mera. Dessutom gör de av med omoraliska summor pengar. Jag skulle kunna göra hundra filmer för kostnaden av en enda blockbuster."[152]

Moodysson har tidigare diskuterat sitt förhållande till dokusåpor och hur den påverkar samhället. Han finner en njutning i att se deltagare avslöjas i program som Big Brother, samtidigt som han kritiserar att förnedringskulturen blir normaliserad. Han menar att marknadskrafterna har exploaterat människors vilja att undvika tristess, vilket skulle kunna vara skadligt när extrema beteenden blir normen.[91]

År 2023 kommenterade Moodysson om förändringarna inom filmindustrin och svensk film. Han ansåg att det numera är svårare att finansiera och skapa unika, konstnärliga filmer som Container och Ett hål i mitt hjärta, vilket han ser som en förlust för filmkulturen.[53]

Hedersbetygelser och utmärkelser

redigera

Lukas Moodysson har blivit hyllad både nationellt och internationellt som en av Sveriges främsta filmskapare.[2][3][4][5] Flera internationella filmkritiker har jämfört honom med Ingmar Bergman och hyllat honom som dennes "efterträdare".[215][216] År 2007 blev Moodyson rankad som världens elfte bäste filmregissör av den brittiska dagstidningen The Guardian.[2]

Moodysson har tilldelats ett flertal utmärkelser och hedersbetygelser för sina filmer. Två av hans filmer, Fucking Åmål och Lilja 4-ever, har framröstats som några av de 25 bästa svenska filmerna genom tiderna av filmtidskriften FLM.[217][218] Han fick två guldbaggar för bästa regi (Fucking Åmål[219] och Lilja 4-ever)[220] och tre guldbaggar för bästa manus (Fucking Åmål,[219] Lilja 4-ever[220] och Tillsammans 99).[221] Han var nominerad till dessa utmärkelser vid Guldbaggegalan 2001 för filmen Tillsammans, samt nominerad för sitt och Peter Birros manus för Det nya landet.[222] Vid Guldbaggegalan 2014 tilldelades Moodysson Gullspiran för särskilda insatser inom barnfilmen.[223] Filmerna Fucking Åmål och Lilja 4-ever var Sveriges officiella bidrag till Oscarsgalan 1999 och 2003 i kategorin bästa icke-engelskspråkiga film.[224][225] År 2000 utsågs han till årets europé i Sverige tillsammans med Peter Birro.[226] Han tilldelades Rausingpriset 2003 för att han "i sina personligt präglade filmer... utvecklat ett formspråk som givit honom både nationellt och internationellt erkännande."[227] Samma år tilldelades han även Stig Dagermanpriset och prissumman 50 000 kronor.[228] 2014 tilldelades han Region Skånes kulturpris på 100 000 kronor.[229]

Moodysson har tilldelats ett flertal stipendier för sina insatser inom film. Han fick bland annat Kurt Linders stipendium 1998 på 20 000 kronor,[230] Bo Widerberg-stipendiet 1999 på 50 000 kronor,[231] Per Ganneviks stipendium 2013 på 500 000 kronor,[232] och Konstnärsnämndens långtidsstipendium 2023 på 157 500 kronor.[233] 1987 tilldelades han Burlövs kommuns kulturstipendium och 2010 blev han invald på kommunens Hall of fame.[234]

Lista över utmärkelser

redigera

[Redigera Wikidata]

Filmografi

redigera
År Titel Krediterad som Format
Regissör Manusförfattare Producent
1994 Det var en mörk och stormig natt Ja Ja Kortfilm
1995 En uppgörelse i den undre världen Ja Ja Kortfilm
1997 Bara prata lite Ja Ja Kortfilm
1998 Fucking Åmål Ja Ja Långfilm
2000 Tillsammans Ja Ja Långfilm
2000 Jalla! Jalla! Ja Långfilm
2000 Det nya landet Ja Miniserie
2002 Lilja 4-ever Ja Ja Långfilm
2003 Terrorister – en film om dom dömda Ja Ja Dokumentär
2004 Ett hål i mitt hjärta Ja Ja Långfilm
2006 Horst munspelskungen Ja Kortfilm
2006 Container Ja Ja Långfilm
2009 Mammut Ja Ja Långfilm
2010 Jakten på Bernhard Ja Dokumentär
2013 Vi är bäst! Ja Ja Långfilm
2019 Gösta Ja Ja Miniserie
2023 Tillsammans 99 Ja Ja Långfilm
2025 Vi går inte härifrån Ja Ja Kortfilm

Bibliografi

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Moodysson, Karl Fredrik Lukas
  2. ^ [a b c] Bradshaw, Peter; Brooks, Xan; Haskell, Molly; Malcolm, Derek; Pulver, Andrew; Rose, Steve (14 november 2003). ”The world's 40 best directors” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/film/2003/nov/14/1. Läst 27 maj 2024. 
  3. ^ [a b] ”Frederikke Aspöck, Lukas Moodysson e Metod Pevec: the protagonists of Europe, Now!” (på engelska). Bergamo Film Meeting. https://www.bergamofilmmeeting.it/en/bfm-42-en/europe-now-2024/#next. Läst 27 maj 2024. 
  4. ^ [a b c d e] Svensson, Per (6 oktober 2023). ”Lukas Moodyssons storslagna återkomst”. Vi. Arkiverad från originalet den 8 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240608183403/https://www.vi.se/artikel/lukas-moodyssons-storslagna-aterkomst. Läst 8 juni 2024. 
  5. ^ [a b] Stenport 2012, sid. 4.
  6. ^ [a b] Stenport 2012, sid. 10.
  7. ^ [a b] Madestam, Charlotte (30 juni 2019). ”Här spelar de in till tv-serien”. Vimmerby Tidning. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231011085355/https://vimmerbytidning.se/nyheter/jarnforsen/artikel/har-spelar-de-in-till-tv-serien/joo4p9yj. Läst 8 juni 2024. 
  8. ^ [a b c d e f g h i j] Behdjou, Behrang (6 oktober 2013). ”Lukas ­Moodysson: ”Jag känner mig mer vilsen än jag gjorde när jag var 18””. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 27 april 2022. https://web.archive.org/web/20220427235243/https://www.dn.se/arkiv/sondag/lukas-moodysson-jag-kanner-mig-mer-vilsen-an-jag-gjorde-nar-jag-var-18/. Läst 3 mars 2024. 
  9. ^ [a b c d e f] Peterson, Jens (25 januari 2009). ”’Jag gömmer mig bakom mina filmer’”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180810205538/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/jP39p0/jag-gommer-mig-bakom-mina-filmer. Läst 30 maj 2024. 
  10. ^ Scott 2005, sid. 246.
  11. ^ [a b c d e] Persson, Ann (3 maj 1998). ”Nu vill han säga förlåt. Filmdebut. I "Fucking Åmål" söker Lukas Moodysson småstadskänslan”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 30 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230730112214/https://www.dn.se/arkiv/kultur/nu-vill-han-saga-forlat-filmdebut-i-fucking-amal-soker-lukas-moodysson-smastadskanslan/. Läst 2 juni 2024. 
  12. ^ [a b c d e f g h i j k] Göransson, Mattias (19 augusti 2000). ”Efter Fucking Åmål”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230804125828/https://www.dn.se/arkiv/lordagsondag/efter-fucking-amal/. Läst 31 maj 2024. 
  13. ^ [a b c d] Virtanen, Fredrik (2 mars 2011). ”Det är en upplevelse för livet att bli hatad”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 15 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240615211144/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/wEv3AA/det-ar-en-upplevelse-for-livet-att-bli-hatad. Läst 15 juni 2024. 
  14. ^ [a b] Björling, Sanna Torén (26 februari 2011). ”Döden är så full av liv”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 18 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240618193328/https://www.dn.se/arkiv/kultur/doden-ar-sa-full-av-liv/. Läst 18 juni 2024. 
  15. ^ Ekström, Andreas (19 januari 2014). ”Ett uselt geni”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 15 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210515235806/https://www.sydsvenskan.se/2014-01-19/ett-uselt-geni/. Läst 18 juni 2024. 
  16. ^ [a b c d] Forsman & Sundstedt 2021, sid. 255.
  17. ^ [a b c d] Kalmteg, Lina (4 mars 2011). ”Kreativt kaos för Moodysson”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 7 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240607001740/https://www.svd.se/a/31d60a7e-d588-3af8-b8c9-273954b9a7b8/kreativt-kaos-for-moodysson. Läst 7 juni 2024. 
  18. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Björkman, Stig (5 juni 2014). ”Vad ska du bli?”. FLM. Arkiverad från originalet den 23 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140723114834/https://flm.nu/2014/06/vad-ska-du-bli/. Läst 5 juni 2024. 
  19. ^ ”Allt du vill veta ­om Hultsfredsfestivalen”. Dagens Nyheter. 12 juni 2008. Arkiverad från originalet den 12 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240612125503/https://www.dn.se/kultur-noje/musik/allt-du-vill-veta-om-hultsfredsfestivalen/. Läst 12 juni 2024. 
  20. ^ Hallhagen, Erika (30 juni 2019). ”Moodysson: Bäst jag inte gör några intervjuer”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 12 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240612125021/https://www.svd.se/a/GG5OMJ/moodysson-bast-jag-inte-gor-nagra-intervjuer. Läst 12 juni 2024. 
  21. ^ [a b] Nylén, Leif (20 januari 1993). ”Moodysson svensk Rimbaud”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 7 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240607193059/https://www.dn.se/arkiv/kultur/moodysson-svensk-rimbaud/. Läst 7 juni 2024. 
  22. ^ Luthersson, Peter; Altgård, Clemens (1992). ”Malmöligan. En introduktion”. Malmöligan. En originalantologi. Lund: Ellerströms förlag. Libris 7758548. ISBN 91-86488-84-8 
  23. ^ TT Spektra (16 maj 2006). ”Malmöligan återförenas - med Moodysson”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 7 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240606220946/https://www.svd.se/a/fda28063-73e4-3965-b4ac-afb28e67185d/malmoligan-aterforenas-med-moodysson. Läst 7 juni 2024. 
  24. ^ Ekman, Cecilia (20 oktober 2016). ”De lyriska rebellerna i Malmöligan 30 år senare”. P1 Kultur Reportage. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 6 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240606220946/https://www.svd.se/a/fda28063-73e4-3965-b4ac-afb28e67185d/malmoligan-aterforenas-med-moodysson. Läst 6 juni 2024. 
  25. ^ Svensson, Per (3 juni 2022). ”Malmöligan: Sex poeter, droger och rock’n’roll”. Vi. Arkiverad från originalet den 12 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240612202557/https://www.vi.se/artikel/malmoligan-sex-poeter-droger-och-rocknroll#klarna:1a1dca00-77db-4acb-af67-dbfd9132c021. Läst 12 juni 2024. 
  26. ^ TT Spektra (16 maj 2006). ”Malmöligan återförenas - med Moodysson”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 6 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240606220946/https://www.svd.se/a/fda28063-73e4-3965-b4ac-afb28e67185d/malmoligan-aterforenas-med-moodysson. Läst 6 juni 2024. 
  27. ^ Skawonius, Betty (19 augusti 1992). ”DI tar in efter nya mål”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 16 april 2021. https://web.archive.org/web/20210416111039/https://www.dn.se/arkiv/teater/di-tar-in-efter-nya-mal/. Läst 31 maj 2024. 
  28. ^ [a b c d e] Wicklin, Martin (29 september 2023). ”Lukas Moodysson – en barnslig optimist”. P1. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231011085351/https://sverigesradio.se/avsnitt/lukas-moodysson-en-barnslig-optimist. Läst 15 juni 2024. 
  29. ^ [a b c d e] Sahlin, Fredrik (12 augusti 1998). ”Fucking jävla kuk-Åmål!”. Nöjesguiden. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170811063525/https://ng.se/artiklar/fucking-javla-kukamal. Läst 8 juni 2024. 
  30. ^ Lindstedt, Karin (30 augusti 2004). ”- Lukas barn är de bästa jag vet”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190817084650/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/yv6o1e/lukas-barn-ar-de-basta-jag-vet. Läst 17 juni 2024. 
  31. ^ Eriksson, Karoline (23 augusti 2002). ”Alexandra Dahlström”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 13 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240213012155/https://www.svd.se/a/0965b567-e20c-392c-97ee-d642f116dc53/alexandra-dahlstrom. Läst 17 juni 2024. 
  32. ^ Persson, Ann (16 september 1995). ”Nytt uttryck med film”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 7 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240607201442/https://www.dn.se/arkiv/teater/nytt-uttryck-med-film/. Läst 7 juni 2024. 
  33. ^ ”Lars Jönsson”. Svensk Filmdatabas. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190423003710/https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=176964#films. Läst 12 juni 2024. 
  34. ^ Pettersson, Lars. ”FSF intervju med Ulf Brantås, ”Störst av Allt””. Föreningen Sveriges Filmfotografer. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201026222134/https://fsfsweden.se/fsf-intervju-med-ulf-brantas-storst-av-allt/. Läst 7 juni 2024. 
  35. ^ [a b c] Swedenmark, Elin (23 oktober 2008). ”Filmen som fick oss att komma ut”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210828215222/https://www.aftonbladet.se/relationer/a/wE3zmA/filmen-som-fick-oss-att-komma-ut. Läst 2 juni 2024. 
  36. ^ Lisinski, Tomas (29 maj 1997). ”Trollywood: Sveriges nya filmverkstäder. Satsning i fyrstadsområdet kan ge nya jobb”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230822143954/https://www.dn.se/arkiv/kultur/trollywood-sveriges-nya-filmverkstader-satsning-i-fyrstadsomradet-kan-ge-nya-jobb/. Läst 2 juni 2024. 
  37. ^ Stenport 2012, sid. 103.
  38. ^ Stenport 2012, sid. 35.
  39. ^ Stenport 2012, sid. 40.
  40. ^ Ramqvist, Karolina (7 november 1998). ”Krönika/Karolina Ramqvist: Filmen som man alltid velat ha”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230818132932/https://www.dn.se/arkiv/kultur/kronika-karolina-ramqvist-filmen-som-man-alltid-velat-ha/. Läst 2 juni 2024. 
  41. ^ ”Fucking Åmål (1998) Kommentarer”. Svensk Filmdatabas. Arkiverad från originalet den 1 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180201210912/https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=37924#comments. Läst 2 juni 2024. 
  42. ^ Veldre, Richard (19 september 2017). ”"Går inte att överskatta vikten av Fucking Åmål"”. P4 Väst. Sveriges radio. https://sverigesradio.se/artikel/6781196. Läst 22 juni 2024. 
  43. ^ Stenport 2012, sid. 42.
  44. ^ Stenport 2012, sid. 31.
  45. ^ Lundin, Caroline (23 oktober 2018). ”Fucking Åmål fyller 20 år – därför fick filmen kultstatus”. SVT Nyheter. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20181023192558/https://www.svt.se/kultur/film/fucking-amal-fyller-20-ar. Läst 2 juni 2024. 
  46. ^ Lindblad, Helena (9 februari 1999). ”Krönika/Helena Lindblad: Filmåret då män gjorde saker tillsammans”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 24 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210724181633/https://www.dn.se/arkiv/kultur/kronika-helena-lindblad-filmaret-da-man-gjorde-saker-tillsammans/. Läst 2 juni 2024. 
  47. ^ Ohlsson, Martin (Oktober 2018). ”Intervju med Peter Grönlund”. Svensk Filmdatabas. Arkiverad från originalet den 1 december 2021. https://web.archive.org/web/20211201093539/https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/intervju-med-peter-gronlund/. Läst 2 juni 2024. 
  48. ^ Ohlsson, Martin (1 september 2019). ”Intervju med Levan Akin”. Svensk Filmdatabas. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191006050716/https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/intervju-levan-akin/. Läst 2 juni 2024. 
  49. ^ Ohlsson, Martin (Juli 2023). ”Intervju med Anders Hazelius”. Svensk Filmdatabas. Arkiverad från originalet den 6 september 2023. https://web.archive.org/web/20230906121436/https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/sfdbart-intervju-med-anders-hazelius/. Läst 2 juni 2024. 
  50. ^ Syty, Kasia (19 februari 2020). ”Amanda Kernell: "Jag hoppas att folk ringer sina föräldrar och förlåter dem."”. Nöjesguiden. Arkiverad från originalet den 29 november 2022. https://web.archive.org/web/20221129204832/https://ng.se/artiklar/amanda-kernell-jag-hoppas-att-folk-ringer-sina-foraldrar-och-forlater-dem. Läst 2 juni 2024. 
  51. ^ Moodysson, Lukas (2 juli 1999). ”Lukas Moodysson 1999”. Sommar i P1. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 31 maj 2024. https://web.archive.org/web/20240531133751/https://sverigesradio.se/avsnitt/419933. Läst 31 maj 2024. 
  52. ^ [a b c] Johansson, Lars (15 augusti 2000). ”Proggen får liv i hans kollektiv”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2000. https://web.archive.org/web/20000816014109/http://www.aftonbladet.se/noje/0008/15/lukas.html. Läst 8 juni 2024. 
  53. ^ [a b c d] Oscarsson, Mattias (8 oktober 2023). ”Lukas Moodysson: ”Jag vill inte bo i en myrstack””. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231013212125/https://www.sydsvenskan.se/2023-10-08/lukas-moodysson-jag-vill-inte-bo-i-en-myrstack/. Läst 1 juni 2024. 
  54. ^ [a b c] Blomkvist, Mårten (25 augusti 2000). ”FILM: Idealens krock med verkligheten. Lukas Moodyssons "Tillsammans" känns aningen klaustrofobisk, men lever i sitt lödiga manus och sin pricksäkra scenografi.”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617134201/https://www.dn.se/arkiv/kultur/film-idealens-krock-med-verkligheten-lukas-moodyssons-tillsammans-kanns-aningen-klaustrofobisk-men/. Läst 17 juni 2024. 
  55. ^ Andersson, Jan-Olov (25 augusti 2000). ”Tillsammans”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617134814/https://wwwc.aftonbladet-cdn.se/puls/film/recension/0,1300,2000025334,00.html. Läst 17 juni 2024. 
  56. ^ [a b c d] Panas, Dan (23 augusti 2002). ”Rebellen som blev miljonär”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230811225537/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/bKGPAv/rebellen-som-blev-miljonar. Läst 3 juni 2024. 
  57. ^ ”Moodysson & Moodysson AB”. Allabolag.se. Arkiverad från originalet den 3 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240603204332/https://www.allabolag.se/5565872214/moodysson-moodysson-ab. Läst 3 juni 2024. 
  58. ^ TT (11 februari 1999). ”Birro och Moodysson gör tv”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 25 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210725104435/https://www.dn.se/arkiv/teater/birro-och-moodysson-gor-tv/. Läst 17 juni 2024. 
  59. ^ TT Spektra (15 oktober 2002). ””Det nya landet”-regissören tillbaka på SVT”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617000019/https://www.svd.se/a/72c56d63-5887-38fb-81d8-796354d652a8/det-nya-landet-regissoren-tillbaka-pa-svt. Läst 17 juni 2024. 
  60. ^ Persson, Ann (22 januari 2003). ”"Det nya landet"-gänget gör ny tv-serie”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617200609/https://www.dn.se/nyheter/det-nya-landet-ganget-gor-ny-tv-serie/. Läst 17 juni 2024. 
  61. ^ Peterson, Jens (24 november 2000). ”Det nya landet”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617000535/https://wwwc.aftonbladet-cdn.se/puls/film/recension/0,1300,2000028925,00.html. Läst 17 juni 2024. 
  62. ^ Wilson, Roger (24 november 2000). ”Det nya landet”. Nöjesguiden. Arkiverad från originalet den 6 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170706180208/https://ng.se/recensioner/film/det-nya-landet. Läst 17 juni 2024. 
  63. ^ Börjesson, Tore S (20 december 2000). ”Svensk films nya stjärna”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 1 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240601142557/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/ka3Lla/svensk-films-nya-stjarna. Läst 1 juni 2024. 
  64. ^ Mårtensson, Mary (26 augusti 2002). ”Lukas Moodysson: Jag läste att hon hoppat från en bro”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 25 december 2002. https://web.archive.org/web/20021225091034/https://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,197793,00.html. Läst 11 juni 2024. 
  65. ^ Hjertén, Linda (16 augusti 2002). ”Lukas Moodysson: Filmen är becksvart”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 18 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240218225237/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/6n6J7Q/lukas-moodysson-filmen-ar-becksvart. Läst 11 juni 2024. 
  66. ^ [a b] O'Hagan, Sean (13 april 2003). ”Moody by name...” (på engelska). The Guardian. Arkiverad från originalet den 29 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140529085713/https://www.theguardian.com/film/2003/apr/13/features.review. Läst 24 juni 2024. 
  67. ^ [a b] Urbanik, Helen (27 november 2002). ”Moodysson avastas Eestist head vene näitlejad” (på estniska). Eesti Ekspress. Arkiverad från originalet den 11 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240211214012/https://ekspress.delfi.ee/artikkel/69027849/moodysson-avastas-eestist-head-vene-naitlejad. Läst 11 juni 2024. 
  68. ^ ”Svalt intresse för Lilja 4-ever”. Svenska Dagbladet. 26 augusti 2002. Arkiverad från originalet den 26 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240226171852/https://www.svd.se/a/a2c0ac21-937b-3563-87c5-9851c9818e96/svalt-intresse-for-lilja-4-ever. Läst 11 juni 2024. 
  69. ^ Persson, Åse (29 augusti 2002). ”Trög start för Lilja 4-ever”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 26 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240226174906/https://www.sydsvenskan.se/2002-08-29/trog-start-for-lilja-4-ever. Läst 11 juni 2024. 
  70. ^ Janson, Malena (23 augusti 2002). ”Lilja 4-ever – Mästerverk av Moodysson”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 18 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240218233736/https://www.svd.se/a/2265d75a-e4b3-3f82-ae41-9ff078f070aa/masterverk-av-moodysson. Läst 11 juni 2024. 
  71. ^ Peterson, Jens (23 augusti 2002). ”Lilja 4-ever”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 23 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070123205436/http://www.aftonbladet.se/puls/film/recension/0,1300,2000040053,00.html. Läst 11 juni 2024. 
  72. ^ Christensen, Johs. H. (27 september 2022). ”LILJA 4-EVER: Instr. Lukas Moodysson” (på danska). Jyllands-Posten. Arkiverad från originalet den 27 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240226232302/https://jyllands-posten.dk/kultur/film/ECE3419452/LILJA-4-EVER-Instr.-Lukas-Moodysson/. Läst 11 juni 2024. 
  73. ^ ”Lilja i Botkyrka”. Svenska Filminstitutet. 9 oktober 2003. https://www.filminstitutet.se/sv/nyheter/2003/lilja-i-botkyrka/?_t_id=s2VZQwpi_F5ke70yoAvo4A%3d%3d&_t_uuid=xYJ5Cq3ATXun-TqrjzPzPg&_t_q=Lilja+4-ever&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a66cb8891-9750-414a-8d2d-8575f4a6d86c%2candquerymatch&_t_hit.id=Filminstitutet_Web_Models_Pages_NewsPage/_79cbc94c-32f3-48b4-9735-c8dc0ca4bab2_sv&_t_hit.pos=14. Läst 11 juni 2024. 
  74. ^ Winberg, Margareta (28 maj 2003). ”Jämt och ständigt Regeringens jämställdhetspolitik och handlingsplan för mandatperioden”. Socialdepartementet. Regeringskansliet. sid. 136. Arkiverad från originalet den 22 september 2020. https://web.archive.org/web/20200922022838/https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2003/05/skr-200203140/. Läst 11 juni 2024. 
  75. ^ Wahldén, Christina (11 maj 2003). ”Lilja 4-ever visas för ryska politiker”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 5 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240205054827/https://www.svd.se/a/c098c67c-3f46-3126-98c5-b5cf167a5206/lilja-4-ever-visas-for-ryska-politiker. Läst 11 juni 2024. 
  76. ^ ”LILYA 4-EVER: A Film by Lukas Moodysson Examining the Tragic Realities and Horrors of Trafficking in Humans” (på engelska). USA:s utrikesdepartement. 27 juni 2003. Arkiverad från originalet den 6 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090206121511/https://2001-2009.state.gov/s/p/of/proc/22334.htm. Läst 11 juni 2024. 
  77. ^ Eriksson, Karoline (24 juni 2003). ”Aktivisterna till tals i Jarl-Moodyssons nya film”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 13 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240613213206/https://www.svd.se/a/322aef4f-08cc-3e3f-a708-6af96cd70959/aktivisterna-till-tals-i-jarl-moodyssons-nya-film. Läst 13 juni 2024. 
  78. ^ Gardell, Mattias (21 juni 2001). ”Debatt/Göteborgskravallerna: Döm inte innan bilden klarnar”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 13 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240613224654/https://www.dn.se/arkiv/kultur/debatt-goteborgskravallerna-dom-inte-innan-bilden-klarnar/. Läst 13 juni 2024. 
  79. ^ Malmström, Björn (11 juni 2011). ””Ärren kvar 10 år efter Göteborgskravallerna””. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 1 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230201051211/https://www.svd.se/a/90ac8083-cb07-3a1a-bf31-dd9b04158dd9/arren-kvar-10-ar-efter-goteborgskravallerna. Läst 13 juni 2024. 
  80. ^ Cramby, Jonas (25 juni 2003). ”"Terrorister - en film om dom dömda"”. Expressen. Arkiverad från originalet den 1 januari 2004. https://web.archive.org/web/20040101125433/http://www.expressen.se/index.jsp?d=438&a=43549. Läst 13 juni 2024. 
  81. ^ Janson, Malena (26 juni 2003). ”Terrorister - en film om dom dömda - Moodysson - Jarl söker sig bortom Avenyn”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 13 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240613221350/https://www.svd.se/a/c6a4cbe8-3ae9-3e2c-8507-05109236a466/moodysson-jarl-soker-sig-bortom-avenyn. Läst 13 juni 2024. 
  82. ^ Andersson, Jan-Olov (27 juni 2003). ”Terrorister – en film om dom dömda”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 13 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240613220533/https://wwwc.aftonbladet-cdn.se/puls/film/recension/0,1300,2000042444,00.html. Läst 13 juni 2024. 
  83. ^ Svärdkrona, Zendry (29 juni 2003). ”Moodysson vill göra kärleksfilm”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 13 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240613220218/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/1k5Mqe/moodysson-vill-gora-karleksfilm. Läst 13 juni 2024. 
  84. ^ Stenport 2012, sid. 128.
  85. ^ Hjertén, Linda (5 september 2003). ”Lukas Moodyssons och Stefan Jarls film stoppas”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 2 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240602203657/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/gPEvea/lukas-moodyssons-och-stefan-jarls-film-stoppas. Läst 2 juni 2024. 
  86. ^ [a b] Modin, Lina (3 juli 2004). ”Moodysson och Birro på krigsstigen”. Expressen. Arkiverad från originalet den 14 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240614123053/https://www.expressen.se/noje/film/moodysson-och-birro-pa-krigsstigen/. Läst 14 juni 2024. 
  87. ^ Forsling, Jon (3 juli 2004). ”"Jag vill inte behandlas som Birro"”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 14 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240614122852/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/G1MLbV/jag-vill-inte-behandlas-som-birro. Läst 14 juni 2024. 
  88. ^ Forsling, Jon (6 juli 2004). ””Han spelar inte rent””. Aftonbladet. Arkiverad 15 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220815072510/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/a/gPEn8B/han-spelar-inte-rent. Läst 14 juni 2024. 
  89. ^ Amcoff, Jorunn (25 september 2004). ”"Det är okej att ladda ner film"”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 14 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240614220743/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/XwbXer/det-ar-okej-att-ladda-ner-film. Läst 14 juni 2024. 
  90. ^ Lindberg, Klas (9 september 2004). ””Jag vill att folk mår illa””. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 9 september 2004. https://web.archive.org/web/20040909114102/https://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,530485,00.html. Läst 7 juni 2024. 
  91. ^ [a b] Lindblad, Helena (12 september 2004). ”Provokatören”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 9 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240609235822/https://www.dn.se/arkiv/kultur/provokatoren/. Läst 9 juni 2024. 
  92. ^ Modin, Lina (9 september 2004). ”Fick andnöd av egen äckelscen”. Expressen. Arkiverad från originalet den 14 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240614233453/https://www.expressen.se/noje/fick-andnod-av-egen-ackelscen/?gaa_at=eafs&gaa_n=ARTJ-U93Jq6uP5MyGJ6EjlxV-6Mt1qHytW8_jBkiLKVta8Xc1WGbhSoNhygK1v9nJNM%3D&gaa_ts=66598d7a&gaa_sig=eB9_OPOLDgebff4G6olO7998CD1ALRxJF-WLre0LNJf0-dCUP_yxcdZOoNGhdi86rRUK-h5RC_TWNcnyd_DyIA%3D%3D. Läst 14 juni 2024. 
  93. ^ Felperin, Leslie (14 januari 2005). ”Lukas Moodysson: Heart of darkness” (på engelska). The Independent. Arkiverad från originalet den 19 november 2018. https://web.archive.org/web/20181119012210/https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/films/features/lukas-moodysson-heart-of-darkness-14817.html. Läst 14 juni 2024. 
  94. ^ Redvall, Eva (9 september 2004). ”Moodysson ville inte tugga åt publiken”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 14 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240614175021/https://www.sydsvenskan.se/2004-09-09/moodysson-ville-inte-tugga-at-publiken/. Läst 14 juni 2024. 
  95. ^ Eklund, Bernt (9 september 2004). ”"Ett hål i mitt hjärta"”. Expressen. Arkiverad från originalet den 18 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160718193409/https://www.expressen.se/noje/recensioner/film/ett-hal-i-mitt-hjarta/. Läst 14 juni 2024. 
  96. ^ Janson, Malena (17 september 2004). ”Ett hål i mitt hjärta - Gastkramande om nutiden”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/1270247b-b073-3617-b51b-ce0389206c3f/gastkramande-om-nutiden. Läst 14 juni 2024. 
  97. ^ Boldemann, Marcus (29 september 2004). ”Moodyssons nya film får folk att lämna salongen”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 6 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240606125739/https://www.dn.se/kultur-noje/moodyssons-nya-film-far-folk-att-lamna-salongen/. Läst 6 juni 2024. 
  98. ^ Forsling, Jon (7 oktober 2004). ”Moodysson jättefloppar”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 7 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240607132917/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/kaE51j/moodysson-jattefloppar. Läst 7 juni 2024. 
  99. ^ Kazmierska, Natalia (17 september 2004). ”Film: Moodyssonen”. Expressen. Arkiverad från originalet den 12 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240612153010/https://www.expressen.se/kultur/film-moodyssonen/. Läst 12 juni 2024. 
  100. ^ Strand, Elinore Lindén (15 oktober 2004). ”Ett hål i mitt hjärta läker mitt hjärta”. Stockholms Fria Tidning. Arkiverad från originalet den 14 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240614222858/https://www.stockholmsfria.se/artikel/2513. Läst 14 juni 2024. 
  101. ^ Åkesson, Sara (12 januari 2006). ”Moodyssons hemliga film visas i Berlin”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617230204/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/8wqLGw/moodyssons-hemliga-film-visas-i-berlin. Läst 17 juni 2024. 
  102. ^ [a b] Lindstedt, Karin (11 februari 2006). ”Obehagligt och helt obegripligt”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617221547/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/QlMBOP/obehagligt-och-helt-obegripligt. Läst 17 juni 2024. 
  103. ^ TT Spektra (12 januari 2006). ”Moodysson gör hemlig film”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/2a5d9e7b-b983-3a2c-ad6e-c22b014f77af/moodysson-gor-hemlig-film. Läst 17 juni 2024. 
  104. ^ [a b] Macnab, Geoffrey (16 februari 2007). ”Inside The Container: A bid to explain Lukas Moodysson's controversial film” (på engelska). The Independent. Arkiverad från originalet den 7 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220707141006/https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/films/features/inside-the-container-a-bid-to-explain-lukas-moodysson-s-controversial-film-436496.html. Läst 23 juni 2024. 
  105. ^ Pallas, Hynek (10 mars 2006). ”En upplevelse av sällan skådat slag”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 24 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060524081929/http://www.svd.se/dynamiskt/rec_film/did_12048884.asp. Läst 17 juni 2024. 
  106. ^ Gustafsson, Annika (9 mars 2006). ”En container fylld av längtan”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617220911/https://www.sydsvenskan.se/2006-03-09/en-container-fylld-av-langtan/. Läst 17 juni 2024. 
  107. ^ Felperin, Leslie (11 februari 2006). ”Container” (på engelska). Variety. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617225244/https://variety.com/2006/film/markets-festivals/container-1200518571/. Läst 17 juni 2024. 
  108. ^ Hemstad, Tomas (27 mars 2006). ”Container”. Nöjesguiden. Arkiverad från originalet den 30 september 2023. https://web.archive.org/web/20230930030500/https://ng.se/recensioner/film/container. Läst 17 juni 2024. 
  109. ^ Lindstedt, Karin (11 februari 2006). ”Moodyssons nya magplask”. Aftonbladet. Arkiverad 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617223346/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/Eoygnj/moodyssons-nya-magplask. Läst 17 juni 2024. 
  110. ^ Edström, Maria (10 mars 2006). ”Moodyssons filmiska konstinstallation”. Kulturnytt. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 23 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240623190429/https://sverigesradio.se/artikel/812927. Läst 23 juni 2024. 
  111. ^ Opitz, Caspar (5 november 2006). ”Moodyssons krypta”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 31 maj 2024. https://web.archive.org/web/20240531111545/https://www.dn.se/arkiv/sondag/moodyssons-krypta-3/. Läst 31 maj 2024. 
  112. ^ Boman, Daniel (17 maj 2007). ”Moodysson gör normal film”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 10 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240610190158/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/J1OGPP/moodysson-gor-normal-film. Läst 10 juni 2024. 
  113. ^ [a b] Oscarsson, Mattias; Jörgensen, Per-Anders (23 januari 2009). ”Moodysson – hemma i exilen”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 14 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240614235141/https://www.sydsvenskan.se/2009-01-23/moodysson-hemma-i-exilen/. Läst 14 juni 2024. 
  114. ^ Laquist, Erik (20 januari 2009). ”Med drivkraft att bli berörd”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 19 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240619150351/https://www.svd.se/a/941a65b4-d278-39fc-94b4-605328086dd3/med-drivkraft-att-bli-berord. Läst 19 juni 2024. 
  115. ^ Stenport 2012, sid. 23.
  116. ^ Svensson, Emma (26 oktober 2007). ”Michelle Williams filmar med Moodysson”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 7 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220707064722/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/XwMrvr/michelle-williams-filmar-med-moodysson. Läst 10 juni 2024. 
  117. ^ ”Moodysson mer sorgsen än arg”. Sundsvalls Tidning. 23 januari 2009. Arkiverad från originalet den 23 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240623234213/https://www.st.nu/artikel/moodysson-mer-sorgsen-an-arg/. Läst 23 juni 2024. 
  118. ^ [a b] Sigander, Miranda (20 januari 2009). ”Mammut - Effektiv film som berör”. Expressen. Arkiverad från originalet den 22 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220122080359/https://www.expressen.se/noje/recensioner/film/mammut-effektiv-film-som-beror-9/. Läst 10 juni 2024. 
  119. ^ Janson, Malena (22 januari 2009). ”Mammut - Moodysson kan bättre”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 10 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240610191436/https://www.svd.se/a/da879d33-0572-3c46-89f8-d3a5dc5d95d1/moodysson-kan-battre. Läst 10 juni 2024. 
  120. ^ [a b] Gudmundson, Per (6 februari 2009). ”Inte är väl Lukas Moodysson kvinnofientlig?”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 30 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230130013212/https://www.svd.se/a/87629474-bebf-3fc7-8098-2e5d0d7d26bb/inte-ar-val-lukas-moodysson-kvinnofientlig. Läst 5 juni 2024. 
  121. ^ [a b c] Brady, Tara (12 november 2010). ”The wrong trousers” (på engelska). The Irish Times. Arkiverad från originalet den 16 november 2010. https://web.archive.org/web/20101116005004/https://www.irishtimes.com/newspaper/theticket/2010/1112/1224283130733.html. Läst 27 maj 2024. 
  122. ^ Geistrand, Moa (8 mars 2008). ”Malmöfilmare gör dokuserie med eliten”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 2 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240602195305/https://www.sydsvenskan.se/2008-03-08/malmofilmare-gor-dokuserie-med-eliten/. Läst 2 juni 2024. 
  123. ^ Oscarsson, Mattias (12 mars 2011). ”Allt annat än idyll”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 2 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240602195708/https://www.sydsvenskan.se/2011-03-12/allt-annat-an-idyll/. Läst 2 juni 2024. 
  124. ^ ”Moodysson & Moodysson AB”. Svensk Filmdatabas. Arkiverad från originalet den 16 december 2020. https://web.archive.org/web/20201216062449/https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=company&itemid=515806. Läst 12 juni 2024. 
  125. ^ ”Lukas Moodysson”. Svensk Fimdatabas. Arkiverad från originalet den 22 april 2019. https://web.archive.org/web/20190422222959/https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=207371#films. Läst 12 juni 2024. 
  126. ^ Clarén, Ulf (9 juni 2014). ”Moodysson tackade nej till Ingmar Bergman-filmatisering”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 23 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240623114406/https://www.sydsvenskan.se/2014-06-09/moodysson-tackade-nej-till-ingmar-bergman-filmatisering/. Läst 23 juni 2024. 
  127. ^ [a b c] Oscarsson, Mattias (11 oktober 2020). ”Scener ur ett konstnärsäktenskap”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 1 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240601174446/https://www.sydsvenskan.se/2020-10-11/scener-ur-ett-konstnarsaktenskap/. Läst 1 juni 2024. 
  128. ^ TT Spektra (23 februari 2011). ”Moodysson tvekar om fler filmer”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 24 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240624234324/https://www.hd.se/2011-02-23/moodysson-tvekar-om-fler-filmer/. Läst 24 juni 2024. 
  129. ^ [a b] Myrholm, Jonas; LaMotte, Sebastian (11 oktober 2013). ”Moodyssons punkiga återkomst”. TTELA. Arkiverad från originalet den 5 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220305011839/https://www.ttela.se/n%C3%B6je/2.569/moodyssons-punkiga-%C3%A5terkomst-1.2739357. Läst 9 juni 2024. 
  130. ^ Hällsten (25 november 2013). ”Lukas Moodysson vill vara glad”. Hufvudstadsbladet. Arkiverad från originalet den 5 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220305194331/http://gamla.hbl.fi/kultur/2013-11-25/533196/lukas-moodysson-vill-vara-glad. Läst 9 juni 2024. 
  131. ^ Dam, Freja (12 oktober 2012). ”We are the best!” (på engelska). Det Danske Filminstitut. Arkiverad från originalet den 18 april 2019. https://web.archive.org/web/20190418095357/https://www.dfi.dk/en/english/we-are-best. Läst 18 juni 2024. 
  132. ^ Erickson, Steven (28 maj 2014). ”“I Was Too Young For Punk”: Lukas Moodysson on We Are the Best!”. Filmmaker Magazine. Arkiverad från originalet den 31 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140531212513/http://filmmakermagazine.com/86109-i-was-too-young-for-punk-lukas-moodysson-on-we-are-the-best/. Läst 18 juni 2024. 
  133. ^ Svensson, Ronny (10 oktober 2013). ”Ronny Svensson: Lucas Moodysson sluter cirkeln”. Expressen. Arkiverad från originalet den 16 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220316193205/https://www.expressen.se/noje/kronikorer/ronny-svensson-lucas-moodysson-sluter-cirkeln/. Läst 9 juni 2024. 
  134. ^ Eriksson, Karoline (10 oktober 2013). ”Vi är bäst! – En enkel och genial återkomst”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120021216/https://www.svd.se/en-enkel-och-genial-aterkomst. Läst 9 juni 2024. 
  135. ^ Andersson, Jan-Olov (30 augusti 2013). ”Så bra är Moodyssons nya film "Vi är bäst!"”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 1 september 2013. https://web.archive.org/web/20130901032323/http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/recensioner/article17383703.ab. Läst 9 juni 2024. 
  136. ^ [a b c d e] Wennö, Nicholas (20 juni 2019). ”Lukas Moodysson: ”Gösta” är som Dostojevskijs ”Idioten””. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 20 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190620061815/https://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/lukas-moodysson-gosta-ar-som-dostojevskijs-idioten/. Läst 15 juni 2024. 
  137. ^ Andersson, Jan-Olov (28 juni 2019). ”Lukas Moodyssons stora HBO-serie är filmad på hans egen bondgård”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 28 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190628173909/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/a/9vxXAW/lukas-moodyssons-stora-hbo-serie-ar-filmad-pa-hans-egen-bondgard. Läst 22 juni 2024. 
  138. ^ Bergqvist, Mattias (1 juli 2019). ”Så bra är Gösta av Lukas Moodysson på HBO Nordic”. Expressen. Arkiverad från originalet den 18 november 2019. https://web.archive.org/web/20191118071619/https://www.expressen.se/noje/blogg/tvbloggen/2019/07/01/recension-gosta-hbo-nordic-moodysson/. Läst 22 juni 2024. 
  139. ^ Oscarsson, Mattias (27 juni 2019). ”Strålande satirisk comeback av Moodysson”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 22 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240622164108/https://www.sydsvenskan.se/2019-06-27/stralande-satirisk-comeback-av-moodysson/. Läst 22 juni 2024. 
  140. ^ [a b] Wennö, Nicholas (20 maj 2022). ”Lukas Moodysson gör en uppföljare till ”Tillsammans””. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 20 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220520083214/https://www.dn.se/kultur/lukas-moodysson-gor-en-uppfoljare-till-tillsammans/. Läst 11 oktober 2023. 
  141. ^ Bornemann, Jens (18 augusti 2022). ”Återförening i Moodyssons nya ”Tillsammans””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220818130053/https://www.svd.se/a/JxKLk7/aterforening-i-moodyssons-nya-tillsammans. Läst 11 oktober 2023. 
  142. ^ Andersson, Jan-Olov (12 oktober 2023). ”Lukas Moodysson om nya ”Tillsammans 99””. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231012180012/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/5BKGnE/lukas-moodysson-om-nya-tillsammans-99. Läst 16 juni 2024. 
  143. ^ [a b c] Norberg, Ellen (18 augusti 2022). ”Lukas Moodyssons gäng är tillsammans igen: ”Töntigt med uppföljare””. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220819094402/https://www.dn.se/kultur/lukas-moodyssons-gang-ar-tillsammans-igen-tontigt-med-uppfoljare/. Läst 19 juni 2024. 
  144. ^ [a b c] Spindler, Ylva Lagercrantz (19 oktober 2023). ””Räcker inte att ha rätt åsikt – måste ha alla””. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231019201604/https://www.svd.se/a/5Bg44E/lukas-moodysson-om-tillsammans-99-blir-en-film-till. Läst 12 juni 2024. 
  145. ^ Gentele, Jeanette (11 oktober 2023). ”Tillsammans 99 - Ingen skriver lika rolig dialog som han”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231012024645/https://www.svd.se/a/xg2g5Q/ingen-skriver-lika-rolig-dialog-som-han. Läst 16 juni 2024. 
  146. ^ Peterson, Jens (12 oktober 2023). ”Lyckad återförening efter 25 år för tragikomiska kollektivet”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231012180937/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/BW90lv/tillsammans-99-recension. Läst 16 juni 2024. 
  147. ^ Gillberg, Jonas (28 mars 2024). ”Moodysson gör film om ett ockuperat kontor”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 28 mars 2024. https://web.archive.org/web/20240328080920/https://www.sydsvenskan.se/2024-03-28/moodysson-gor-film-om-ett-ockuperat-kontor/. Läst 1 juni 2024. 
  148. ^ Svärdkrona, Zendry (3 juli 2003). ”Jag ska göra en film som ingen tycker om”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 29 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240229191746/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/0EQV82/jag-ska-gora-en-film-som-ingen-tycker-om. Läst 5 juni 2024. 
  149. ^ Davis, Edward (29 maj 2014). ”The Movies That Changed My Life: Lukas Moodysson, Director Of ‘We Are The Best!’” (på engelska). Indiewire. Arkiverad från originalet den 21 maj 2024. https://web.archive.org/web/20240521004929/https://www.indiewire.com/features/general/the-movies-that-changed-my-life-lukas-moodysson-director-of-we-are-the-best-85346/. Läst 5 juni 2024. 
  150. ^ [a b] Kellberg, Christina (18 augusti 2002). ”Söndagsintervjun: "Finns det hopp i helvetet "”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 16 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240616232754/https://www.dn.se/arkiv/inrikes/sondagsintervjun-finns-det-hopp-i-helvetet/. Läst 16 juni 2024. 
  151. ^ De Marco, Camillo (30 augusti 2002). ”Lukas Moodysson - My Desperate Teenagers” (på engelska). Cineuropa. Arkiverad från originalet den 6 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240605221809/https://cineuropa.org/en/interview/1106/. Läst 5 juni 2024. 
  152. ^ [a b] Svärdkrona, Zendry (24 september 2004). ””Jag var trött på allting i mitt liv””. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 7 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240607125913/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/MgoyG0/jag-var-trott-pa-allting-i-mitt-liv. Läst 7 juni 2024. 
  153. ^ [a b c] Zimmer, Undine (9 juni 2010). ”The director Lukas Moodysson about the strong women in his latest film Mammoth” (på engelska). Aviva-Berlin. Arkiverad från originalet den 29 december 2010. https://web.archive.org/web/20101229095111/https://www.aviva-berlin.de/aviva/content_Interviews.php?id=1426239. Läst 24 juni 2024. 
  154. ^ Stenport 2012, sid. 21.
  155. ^ [a b] Redvall, Eva Novrup (20 oktober 2003). ”Fucking Ungdom” (på danska). Filmmagasinet Ekko (18). Arkiverad från originalet den 28 september 2020. https://web.archive.org/web/20200928092220/https://www.ekkofilm.dk/artikler/fucking-ungdom/. Läst 9 juni 2024. 
  156. ^ Stenport 2012, sid. 14.
  157. ^ Gustafsson, Annika (23 mars 2007). ”Memfis Film – fullständig frihet som lyckats”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 23 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240623230220/https://www.sydsvenskan.se/2007-03-23/memfis-film-fullstandig-frihet-som-lyckats/. Läst 23 juni 2024. 
  158. ^ [a b] Stenport 2012, sid. 18.
  159. ^ Stenport 2012, sid. 19.
  160. ^ Stenport 2012, sid. 22.
  161. ^ Stenport 2012, sid. 24.
  162. ^ ”Lukas Moodysson”. Wahlström & Widstrand. Arkiverad från originalet den 26 september 2020. https://web.archive.org/web/20200926001204/https://www.wwd.se/forfattare/16341/lukas-moodysson/. Läst 12 juni 2024. 
  163. ^ Scott 2005, sid. 247.
  164. ^ ”Kändisarnas bästa lästips”. Göteborgs-Posten. 23 december 2014. Arkiverad från originalet den 14 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240614134310/https://www.gp.se/kandisarnas-basta-lastips.b97e01ab-d9bd-48d6-9714-b1a3711a56e2. Läst 14 juni 2024. 
  165. ^ Cullhed, Anders (18 mars 1996). ”Förlorad oskuld”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 31 maj 2024. https://web.archive.org/web/20240531095600/https://www.dn.se/arkiv/kultur/forlorad-oskuld/. Läst 31 maj 2024. 
  166. ^ Högström, Jesper (14 mars 2002). ”Mellan sexton och tjugosex - Mer begåvat än trovärdigt”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 14 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240614125210/https://www.svd.se/a/5c2a906f-b1d1-32e9-9022-946b0b0c9fb3/mer-begavat-an-trovardigt. Läst 14 juni 2024. 
  167. ^ Jonsson, Stefan (13 mars 2002). ”En dikt som räcker ut tungan”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 24 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210724054938/https://www.dn.se/nyheter/en-dikt-som-racker-ut-tungan-1/. Läst 5 juni 2024. 
  168. ^ Brunner, Andreas (11 januari 2007). ”Moodysson hackar och mal”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 13 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240613233411/https://www.sydsvenskan.se/2007-01-11/moodysson-hackar-och-mal/. Läst 13 juni 2024. 
  169. ^ Lingebrandt, Ann (31 januari 2010). ”Lyrik4ever”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 12 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240612151201/https://www.hd.se/2010-01-31/lyrik4ever/. Läst 12 juni 2024. 
  170. ^ Lindgren, Petter (23 maj 2014). ”Vad hände med 90-talets fräna poesigrupper?”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 24 november 2020. https://web.archive.org/web/20201124220159/https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/L09pQq/vad-hande-med-90-talets-frana-poesigrupper. Läst 7 juni 2024. 
  171. ^ ”Världens bästa svenska debutromaner”. Nöjesguiden. 25 juni 2008. Arkiverad från originalet den 5 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170105163756/https://ng.se/artiklar/vaerldens-baesta-svenska-debutromaner. Läst 24 juni 2024. 
  172. ^ Ekman, Michel (11 mars 2011). ”Döden & Co. - Försoningsresa kantad av klichéer”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 20 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230320124941/https://www.svd.se/a/b7559672-777b-3150-a830-01843189dd48/forsoningsresa-kantad-av-klicheer. Läst 3 juni 2024. 
  173. ^ Dahlerus, Magnus (17 mars 2011). ”Moodyssons bästa bok hittills”. Upsala Nya Tidning. Arkiverad från originalet den 23 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240623150319/https://unt.se/kultur/recension/litteratur/artikel/moodyssons-basta-bok-hittills/jdv6oovj. Läst 23 juni 2024. 
  174. ^ Svensson, Amanda (16 mars 2012). ”Moodyssonstämning - i bokform”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 14 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240614181157/https://www.sydsvenskan.se/2012-03-16/moodyssonstamning-i-bokform/. Läst 14 juni 2024. 
  175. ^ Beckman, Åsa (30 mars 2012). ”Lukas Moodysson: ”Tolv månader i skugga””. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 31 maj 2024. https://web.archive.org/web/20240531072444/https://www.dn.se/kultur-noje/bokrecensioner/lukas-moodysson-tolv-manader-i-skugga/. Läst 31 maj 2024. 
  176. ^ Linderborg, Åsa (23 mars 2012). ”Moodysson behöver ideologisk grund att stå på”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 7 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240607133537/https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/VRGeXl/moodysson-behover-ideologisk-grund-att-sta-pa. Läst 7 juni 2024. 
  177. ^ Gustavsson, Björn (17 november 2014). ”Krönika: Om släktskap mellan författare”. Dala-Demokraten. Arkiverad från originalet den 10 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240610102626/https://www.dalademokraten.se/2014-11-17/kronika-om-slaktskap-mellan-forfattare. Läst 10 juni 2024. 
  178. ^ [a b] Högström, Jenny (4 augusti 2005). ”Coco och Lukas Moodysson: Vårdcentalen Fontanellen”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 7 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240607222021/https://www.gp.se/kultur/litteratur/litteraturrecension/coco-och-lukas-moodysson-vardcentalen-fontanellen.d2109d28-2ae2-466f-9605-4354f281dc71. Läst 7 juni 2024. 
  179. ^ Hoff, Jan (12 juli 2005). ”Moodysson, Coco & Lukas: "Vårdcentralen Fontanellen"”. Kristianstadsbladet. Arkiverad från originalet den 7 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240607221139/https://www.kristianstadsbladet.se/kultur/moodysson-coco-lukas-vardcentralen-fontanellen/. Läst 7 juni 2024. 
  180. ^ Swärd, Anne (4 januari 2021). ”Coco Moodysson sviker sitt löfte – och resultatet är vackert”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 4 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210104202253/https://www.sydsvenskan.se/2021-01-04/coco-moodysson-sviker-sitt-lofte-och-resultatet-ar-vackert/. Läst 8 juni 2024. 
  181. ^ Holmstedt, Jörgen (12 december 1998). ”Fucking rekord igen”. Aftonbladet. Läst 14 juni 2024. 
  182. ^ Stenport 2012, sid. 53.
  183. ^ ”Container”. Atrium förlag. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812064929/https://atriumforlag.se/bocker/11/11.htm. Läst 14 juni 2024. 
  184. ^ Hjertén, Linda (9 september 2004). ”Moodysson stoppad på Dramaten”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041026074345/http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,530492,00.html. Läst 5 juni 2024. 
  185. ^ Helmerson, Erik (13 september 2004). ”Moodyssons Lindh-pjäs kan visas”. Kristianstadsbladet. Arkiverad från originalet den 5 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240605184753/https://www.kristianstadsbladet.se/noje/moodyssons-lindh-pjas-kan-visas/. Läst 5 juni 2024. 
  186. ^ Wennö, Nicholas (11 februari 2005). ”Moodysson-dikt blir teaterpjäs”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 31 maj 2024. https://web.archive.org/web/20240531113940/https://www.dn.se/arkiv/kultur/moodysson-dikt-blir-teaterpjas/. Läst 31 maj 2024. 
  187. ^ Ragnehag, Pierre (2 oktober 2020). ””Fucking Åmål” på scen – Teater Västernorrland först i landet”. SVT Nyheter - Västernorrland. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/fucking-amal-pa-scen-teater-vasternorrland-blir-forst-i-landet. Läst 12 juni 2024. 
  188. ^ Golombek, Nicole (9 oktober 2009). ”Die Schüler sind entwaffnend offen” (på tyska). Schwarzwälder Bote. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211018194952/https://www.schwarzwaelder-bote.de/inhalt.auffuehrung-im-wilhelma-theater-die-schueler-sind-entwaffnend-offen.6099f703-c7ff-4394-9aa3-1ea19f8afbc1.html. Läst 12 juni 2024. 
  189. ^ Tacacho, Fredrik (27 januari 2022). ””Fucking Åmål” sätts upp på statsoperan i Hamburg”. Provinstidningen Dalsland. Arkiverad från originalet den 4 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230604062948/https://www.provinstidningen.se/2022/01/27/fucking-amal-satts-upp-pa-statsoperan-i-hamburg-d434e/. Läst 12 juni 2024. 
  190. ^ Broborn, Sandra (19 oktober 2023). ”Lukas Moodysson vill se Tillsammans 99 som teater i Helsingfors”. Hufvudstadsbladet. Arkiverad från originalet den 8 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240608113014/https://www.hbl.fi/artikel/lukas-moodysson-vill-se-tillsammans-99-som-teater-i-helsingfors/. Läst 8 juni 2024. 
  191. ^ Richardson, Lena (16 september 2021). ”Värmlandsteatern gör teater av Lukas Moodyssons succéfilm Tillsammans”. Nya Wermlands-Tidningen. Arkiverad från originalet den 8 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240608111740/https://www.nwt.se/2021/09/16/varmlandsteatern-gor-teater-av-lukas-moodyssons-succefilm-tillsammans-b3e82/. Läst 8 juni 2024. 
  192. ^ ”“We are the best!” at Live Theatre” (på engelska). North East Bylines. 29 mars 2022. Arkiverad från originalet den 8 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240608114409/https://northeastbylines.co.uk/culture/theatre/we-are-the-best-at-live-theatre/. Läst 8 juni 2024. 
  193. ^ [a b c] Andersson, Jan-Olov (1 september 2013). ”Moodysson: ”Jag skulle gärna göra en film till, direkt””. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 13 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220313174831/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/A20Pgx/moodysson-jag-skulle-garna-gora-en-film-till-direkt. Läst 27 maj 2024. 
  194. ^ [a b c d] Ebiri, Bilge (30 maj 2014). ”Lukas Moodysson on We Are the Best!, Child Actors, and Flipping Off the Swedish Film Industry” (på engelska). Vulture (New York). Arkiverad från originalet den 3 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140603123005/https://www.vulture.com/2014/05/lukas-moodysson-interview-we-are-the-best.html. Läst 6 mars 2022. 
  195. ^ Andersson, Jan-Olov (15 oktober 2013). ”Lukas Moodysson: Därför nobbade jag Hollywood”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 21 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220321170245/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/8wOE3x/lukas-moodysson-darfor-nobbade-jag-hollywood. Läst 14 juni 2024. 
  196. ^ Lindner, Tobias (15 maj 2003). ”Popstjärnan gör låt med Moodysson”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/a/A2P3rA/popstjarnan-gor-lat-med-moodysson. Läst 27 maj 2024. 
  197. ^ [a b] Hallhagen, Erika (4 oktober 2013). ”Coco Moodysson: Håll ut. Bara fortsätt även om folk kastar ägg på dig.”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 28 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230128070232/https://www.svd.se/a/4352fc76-2d1b-3eb4-91a7-01ec684bbbcb/coco-moodysson-hall-ut-bara-fortsatt-aven-om-folk-kastar-agg-pa-dig. Läst 8 juni 2024. 
  198. ^ ”Coco Moodysson”. Svensk Filmdatabas. Arkiverad från originalet den 30 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210130034058/https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=280875#films. Läst 9 juni 2024. 
  199. ^ Erlandsson, Martin (11 oktober 2013). ”Livsbejakande humor i allvaret”. Hallands Nyheter. Arkiverad från originalet den 9 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220309231551/https://www.hn.se/n%C3%B6je/film/livsbejakande-humor-i-allvaret-1.3158546. Läst 8 juni 2024. 
  200. ^ ”Peter Birro & Lukas Moodysson”. Ekots lördagsintervju. Sveriges Radio. 18 mars 2000. Arkiverad från originalet den 22 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240622181423/https://sverigesradio.se/avsnitt/39123. Läst 22 juni 2024. 
  201. ^ Rose, Steve (5 juli 2001). ”'I've tried so hard to fit in'” (på engelska). The Guardian. Arkiverad från originalet den 9 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140509202447/https://www.theguardian.com/culture/2001/jul/05/artsfeatures1. Läst 24 juni 2024. 
  202. ^ Lindstedt, Karin (16 december 2003). ”-Ge allt filmstödet till kvinnor”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 5 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240605173928/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/kaEBgj/ge-allt-filmstodet-till-kvinnor. Läst 5 juni 2024. 
  203. ^ Berglund, Björn (9 november 2017). ”Moodysson om uppropet inom teater: Branschen är äcklig”. Ystads Allehanda. Arkiverad från originalet den 9 november 2017. https://web.archive.org/web/20171109195901/https://www.ystadsallehanda.se/kristianstad/moodysson-om-uppropet-inom-teater-branschen-ar-acklig/. Läst 5 juni 2024. 
  204. ^ Hjort, Mira Klingberg (13 oktober 2013). ””Folk i vården har alldeles för låga löner””. Kommunalarbetaren. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201025044713/https://ka.se/2013/10/11/folk-i-varden-har-alldeles-for-laga-loner/. Läst 9 juni 2024. 
  205. ^ Moodysson, Lukas (25 augusti 2014). ”Lukas Moodysson svarar: ”Vi upplever saker olika””. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140829154153/http://www.sydsvenskan.se/asikter/lukas-moodysson-svarar-star-for-vartenda-ord/. Läst 22 juni 2024. 
  206. ^ Ferrada-Noli, Caroline Ringskog (12 november 2013). ”Mycket med Moodyssons”. Expressen. Arkiverad från originalet den 18 november 2013. https://web.archive.org/web/20131118143557/https://www.expressen.se/kultur/toppnyheter-/mycket-med-moodyssons/. Läst 18 juni 2024. 
  207. ^ Svärdkrona, Zendry (6 februari 2001). ”-Jag är inte besviken”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 11 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240611175706/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/On3Jbw/jag-ar-inte-besviken. Läst 11 juni 2024. 
  208. ^ Gustafsson, Annika (30 juni 2019). ”Barnets blick genomsyrar Lukas Moodyssons verk”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 30 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190630181704/https://www.sydsvenskan.se/2019-06-30/barnets-blick-genomsyrar-lukas-moodyssons-verk/. Läst 18 juni 2024. 
  209. ^ [a b] Juvel, Sofia (18 januari 2016). ”Rasistskämt och protesttal – här är Guldbaggens största skandaler”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 29 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230729232820/https://www.gp.se/nyheter/2.208/rasistsk%C3%A4mt-och-protesttal-h%C3%A4r-%C3%A4r-guldbaggens-st%C3%B6rsta-skandaler-1.15064. Läst 24 juni 2024. 
  210. ^ Wennö, Nicholas (9 februari 1999). ”Guldregn över "Fucking Åmål". Guldbaggegalan. Succédebutanten Lukas Moodysson kritiserade galan och gav fingret åt hela filmetablissemanget.”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20210801023508/https://www.dn.se/arkiv/kultur/guldregn-over-fucking-amal-guldbaggegalan-succedebutanten-lukas-moodysson-kritiserade-galan-och-gav/. Läst 24 juni 2024. 
  211. ^ Boldemann, Marcus (10 februari 1999). ”Delade meningar om anarkin på galan”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 25 juli 2023. https://web.archive.org/web/20210725070143/https://www.dn.se/arkiv/teater/delade-meningar-om-anarkin-pa-galan/. Läst 24 juni 2024. 
  212. ^ Lindner, Tobias (3 februari 2003). ”Lukas attack på filmgalan”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617113434/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/OnrLyO/lukas-attack-pa-filmgalan. Läst 17 juni 2024. 
  213. ^ Forsling, Jon (17 september 2004). ”Moodyssons tv-kupp i kväll”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 6 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240606195159/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/G1jlQm/lukas-moodysson-ljog-om-sin-nya-film. Läst 6 juni 2024. 
  214. ^ Andersson, Jan-Olov (15 oktober 2013). ”Lukas Moodysson: Därför nobbade jag Hollywood”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 21 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220321170245/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/8wOE3x/lukas-moodysson-darfor-nobbade-jag-hollywood. Läst 7 juni 2024. 
  215. ^ Sweet, Matthew (28 mars 2003). ”Lukas Moodysson: Bought and sold?” (på engelska). The Independant. Arkiverad från originalet den 6 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220706153005/https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/films/features/lukas-moodysson-bought-and-sold-112672.html. Läst 23 juni 2024. 
  216. ^ ”Lukas Moodysson, cinéaste citoyen” (på franska). Le Monde. 19 april 2003. Arkiverad från originalet den 23 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240623112924/https://www.lemonde.fr/archives/article/2003/04/19/lukas-moodysson-cineaste-citoyen_317483_1819218.html. Läst 23 juni 2024. 
  217. ^ Lundström, Jacob (11 oktober 2022). ”De bästa svenska filmerna genom tiderna”. FLM. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221011061729/https://flm.nu/2022/10/de-basta-svenska-filmerna-genom-tiderna/. Läst 31 juli 2023. 
  218. ^ ”De 25 bästa svenska filmerna genom tiderna”. FLM. 30 augusti 2012. Arkiverad från originalet den 2 september 2012. https://web.archive.org/web/20120902035329/https://flm.nu/2012/08/de-25-basta-svenska-filmerna-genom-tiderna/. Läst 15 augusti 2023. 
  219. ^ [a b] Juvel, Sofia (18 januari 2016). ”Rasistskämt och protesttal – här är Guldbaggens största skandaler”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 29 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230729232820/https://www.gp.se/nyheter/2.208/rasistsk%C3%A4mt-och-protesttal-h%C3%A4r-%C3%A4r-guldbaggens-st%C3%B6rsta-skandaler-1.15064. Läst 30 juli 2023. 
  220. ^ [a b] Vidlund, Susanna (3 februari 2003). ”Guldbaggeregn över "Lilja 4-ever"”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 10 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240210190704/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/xR81OQ/guldbaggeregn-over-lilja-4-ever. Läst 1 juni 2024. 
  221. ^ Wennö, Nicholas (15 januari 2024). ”Axel Peterséns ”Syndabocken” blev Guldbaggegalans stora gullegris”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 15 januari 2024. https://web.archive.org/web/20240115221513/https://www.dn.se/kultur/axel-petersens-syndabocken-blev-guldbaggegalans-stora-gullegris/. Läst 16 januari 2024. 
  222. ^ ”Guldbaggen 2000”. Guldbaggen.se. Arkiverad från originalet den 12 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240612004903/https://www.guldbaggen.se/arkiv/?y=2000&cat=0&winners=0. Läst 11 juni 2024. 
  223. ^ Forsell, Mikael (20 januari 2014). ”"Monica Z" stor vinnare på filmgalan”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 12 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220312151915/https://www.gp.se/kultur/monica-z-stor-vinnare-p%C3%A5-filmgalan-1.431898. Läst 1 juni 2024. 
  224. ^ TT (1 november 1998). ”"Fucking Åmål" nominerad till Oscar”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230817221326/https://www.dn.se/arkiv/teater/fucking-amal-nominerad-till-oscar/. Läst 3 juni 2024. 
  225. ^ ”Lilja 4-ever – svenskt bidrag till 2002 års Oscarnominering”. Svenska Filminstitutet. 28 oktober 2002. Arkiverad från originalet den 22 april 2019. https://web.archive.org/web/20190422210740/https://www.filminstitutet.se/sv/nyheter/2002/lilja-4-ever---svenskt-bidrag-till-2002-ars-oscarnominering/. Läst 3 juni 2024. 
  226. ^ Olsson, Miranda (12 maj 2023). ”Efter Cecilia Malmström och Greta Thunberg – Årets Europé 2023 har utsetts”. Altinget Rikspolitik. Arkiverad från originalet den 1 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240601154657/https://www.altinget.se/artikel/efter-cecilia-malmstrom-och-greta-thunberg-aarets-europe-2023-har-utsetts. Läst 1 juni 2024. 
  227. ^ Dahlman, Pontus (27 april 2003). ”Moodysson kritiserade dem som gav honom pris”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 28 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240228160030/https://www.dn.se/arkiv/kultur/moodysson-kritiserade-dem-som-gav-honom-pris/. Läst 28 februari 2024. 
  228. ^ TT (20 maj 2003). ”Moodysson får Dagermanpriset 2003”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 1 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240601154059/https://www.dn.se/nyheter/moodysson-far-dagermanpriset-2003/. Läst 1 juni 2024. 
  229. ^ ”Lukas Moodysson får Region Skånes kulturpris”. Sydsvenskan. 27 november 2014. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617230204/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/8wqLGw/moodyssons-hemliga-film-visas-i-berlin. Läst 17 juni 2024. 
  230. ^ ”Kurt Linders stipendium”. Svenska Filmakademien. Arkiverad från originalet den 1 juni 2024. https://web.archive.org/web/20201021221452/https://svenskafilmakademin.se/kurtlinder. Läst 1 juni 2024. 
  231. ^ Henneus, Mårten (30 juli 1999). ”Lukas Moodysson får pris. Lilla filmfestivalen. Båstad kan skryta med att ha tre Sverigepremiärer”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 3 mars 2024. https://web.archive.org/web/20240603214848/https://www.dn.se/arkiv/teater/lukas-moodysson-far-pris-lilla-filmfestivalen-bastad-kan-skryta-med-att-ha-tre-sverigepremiarer/. Läst 3 mars 2024. 
  232. ^ TT Spektra (16 mars 2013). ”Lukas Moodysson får nytt stipendium”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 1 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240601152345/https://www.svd.se/a/0f4a291f-d751-32f6-b14d-0dde95925966/lukas-moodysson-far-nytt-stipendium. Läst 1 juni 2024. 
  233. ^ ”28 konstnärer tilldelas långtidsstipendium”. Konstnärsnämnden. 26 september 2023. Arkiverad från originalet den 30 november 2023. https://web.archive.org/web/20230401000000*/https://www.konstnarsnamnden.se/nyheter/28-konstnarer-tilldelas-langtidsstipendium/. Läst 1 juni 2024. 
  234. ^ Direkt, Erik (30 oktober 2010). ”Erik Direkt: Burlöv hedrar sina sina stora kändisar”. Expressen. Arkiverad från originalet den 12 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240612215828/https://www.expressen.se/kvp/kronikorer/erik-direkt/erik-direkt-burlov-hedrar-sina-sina-stora-kandisar/. Läst 12 juni 2024. 
  235. ^ Bästa regi 1998: Lukas Moodysson / för Fucking Åmål, Guldbaggen.se, läs online, läst: 31 januari 2024.[källa från Wikidata]
  236. ^ Bästa regi 2002: Lukas Moodysson / för Lilja 4-ever, Guldbaggen.se, läs online, läst: 31 januari 2024.[källa från Wikidata]
  237. ^ Bästa manus 2002: Lukas Moodysson / för Lilja 4-ever, Guldbaggen.se, läs online, läst: 31 januari 2024.[källa från Wikidata]
  238. ^ Stig Dagerman-priset / Dagerman-pristagare: 2003 Lukas Moodysson, läs online, läst: 28 januari 2024.[källa från Wikidata]
  239. ^ Gullspira 2013: Lukas Moodysson, Guldbaggen.se, läs online, läst: 28 januari 2024.[källa från Wikidata]
  240. ^ Bästa manus 2023: Lukas Moodysson / för manuset till Tillsammans 99, Guldbaggen.se, läs online, läst: 31 januari 2024.[källa från Wikidata]

Källor

redigera

Danska originalcitat

redigera
  1. ^ "Børn har mere fantasi og er modigere end voksne. Vi voksne er lidt klogere, men vi er på den anden side dårligere til for eksempel at lege med LEGO. Desværre synes jeg, at børn mister meget af deres fantasi og deres mod i skolen. Skolen er kreativitetsdræbende."

Engelska originalcitat

redigera
  1. ^ "So I think I had both the feeling that I was special in some way and very normal as well."
  2. ^ "[...] in order to counterbalance Moodysson's propensity for fragmentation."

Externa länkar

redigera