Vallentuna kommun
Vallentuna kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Vallentuna vilket gör kommunen till en av de 52 som inte har en tidigare administrativ tätort (stad, köping, municipalköping eller municipalsamhälle) som centralort.
| Vallentuna kommun Kommun | |
 Vallentuna kulturhus | |
| Slogan | Vallentuna i mitt hjärta / Var femte invånare är en häst |
|---|---|
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Vallentuna |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 368,45 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 357,72 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 10,73 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 34 119 ()[3] |
| Bef.täthet | 95,38 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°35′00″N 18°12′00″Ö / 59.583333333333°N 18.2°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Storstad | Storstockholm |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Attunda domkrets (–) Södra Roslags domsaga (–) Stockholms läns västra domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0027[4] |
| Anställda | 1 875 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0115[6] |
| GeoNames | 2665451 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland och gränsar i norr och nordöst till Norrtälje kommun, i sydöst till Österåkers kommun, i söder till Täby kommun, i sydväst till Upplands Väsby kommun och i nordväst till Sigtuna kommun, alla i Stockholms län.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Angarn, Frösunda, Kårsta, Markim, Orkesta, Vada, Vallentuna och Össeby-Garn. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 sammanlades kommunerna till Vallentuna landskommun och den då bildade Össeby landskommun.
Vallentuna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vallentuna och Össeby landskommuner.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Stockholms läns västra domsaga, från 1977 till 2007 i Södra Roslags domsaga och från 2007 i Attunda domsaga.[8]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: Sköld delad av silver, vari en röd örn, och av grönt, vari en bila av guld mellan två sexuddiga stjärnor, likaledes av guld.
Vapnet skapades efter sammanläggningen 1952. Symbolerna hämtades ur Vallentuna och Seminghundra häraders sigill. Vid nybildningen 1971 tillfördes ytterligare församlingar, men vapnet ändrades inte.
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Vallentuna kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 12 711 | |||
| 1975 | 14 886 | |||
| 1980 | 17 603 | |||
| 1985 | 19 511 | |||
| 1990 | 22 186 | |||
| 1995 | 23 457 | |||
| 2000 | 25 228 | |||
| 2005 | 27 397 | |||
| 2010 | 30 114 | |||
| 2015 | 32 380 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +33%.[9]
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 235, eller 18,65 % av befolkningen (hela befolkningen: 33 432 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 458, eller 13,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 25 905 den 31 december 2002).[10]
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[11]:
TätorterRedigera
UtbildningRedigera
Det finns både ett antal grundskolor och en gymnasieskola i Vallentuna. Gymnasieskolan samt de flesta av grundskolorna är kommunala men några av grundskolorna är friskolor.
- Grundskolor
- Bällstabergsskolan
- Gustav Vasaskolan
- Hjälmstaskolan
- Karlbergsskolan
- Karbyskolan
- Kårstaskolan
- Lovisedalsskolan
- Ormstaskolan
- Rosendalsskolan[12]
- Tunaskolan
- Vallentuna Friskola
- Vallentuna Vittra
- Gymnasieskolor
KommunikationerRedigera
Från söder mot nordöst genomkorsas kommunen av E18 varifrån länsväg 268 tar av åt öster vid Karby. Järnvägen Roslagsbanan har en västligare sträckning i nord-sydlig riktning. Den trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik med stopp vid Kragstalund, Bällsta, Vallentuna, Ormsta, Molnby, Lindholmen, Frösunda, Ekskogen och Kårsta (ändstation).
PolitikRedigera
Mandatfördelning i Vallentuna kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | SKP | ÖVR | SD | NYD | DX | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 17 | 9 | 8 | 6 |
| 41 | 93,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 14 | 12 | 6 | 7 |
| 41 | 93,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 13 | 11 | 6 | 9 |
| 41 | 93,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 12 | 1 | 9 | 5 | 1 | 11 |
| 41 | 90,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 12 | 2 | 1 | 8 | 1 | 1 | 14 |
| 41 | 91,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 11 | 2 | 1 | 5 | 4 | 1 | 15 |
| 41 | 89,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 10 | 3 | 2 | 5 | 4 | 1 | 15 |
| 41 | 85,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 1 | 8 | 2 | 2 | 1 | 3 | 4 | 2 | 18 |
| 41 | 87,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 11 | 2 | 3 | 4 | 3 | 1 | 16 |
| 41 | 86,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 3 | 9 | 2 | 1 | 4 | 2 | 4 | 16 |
| 41 | 81,52 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 13 | 2 | 1 | 4 | 6 | 4 | 11 |
| 41 | 81,09 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 9 | 2 | 1 | 5 | 4 | 3 | 16 |
| 41 | 83,52 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 8 | 4 | 1 | 1 | 5 | 4 | 2 | 15 |
| 41 | 85,13 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 10 | 4 | 3 | 5 | 4 | 2 | 12 |
| 41 | 86,41 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 10 | 3 | 7 | 6 | 5 | 3 | 15 |
| 51 | 87,19 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Enheten Ekebskolan/Hammarbacksskolan byter namn till Rosendalsskolan”. www.vallentuna.se. https://www.vallentuna.se/forskola-och-skola/grundskola-och-fritidshem/nyheter/enheten-ekebskolanhammarbacksskolan-byter-namn-till-rosendalsskolan/. Läst 19 december 2018.