Ojämlikhet är skillnader i ekonomisk fördelning, inkomster, social status eller makt. Termen avser typiskt sett ojämlikhet mellan individer och grupper inom ett samhälle, men kan även avse ojämlikhet mellan nationer. Motsatsen till ojämlikhet är jämlikhet.

Skillnader i inkomstojämlikhet inom världens länder såsom uppmätt med ginikoefficienter.

Typer av ojämlikhetRedigera

Det finns olika typer av ojämlikhet: ekonomisk, social, politisk ojämlikhet, m.fl. De olika typerna av ojämlikhet fungerar olika och drabbar människor på olika sätt.

Ekonomisk ojämlikhetRedigera

För att analysera hur stor den ekonomiska ojämlikheten är kan man använda några olika mått. Vanligt är att analysera fördelningen av inkomster mellan olika grupper, fördelningen av förmögenheter och lönernas andel av nationalinkomsten jämfört med t.ex. kapitalinkomster.[1]

InkomstojämlikhetRedigera

Trenden för inkomstojämlikheten under mitten av 1900-talet var att ojämlikheten minskade. En markant nedgång skedde under 1970-talet, för att nå sin botten runt 1980 och efter det har ojämlikheten vänt uppåt på nytt. Trenden med ökad ojämlikhet är konsekvent för såväl inkomsten för de rikaste 10 % (toppdecilens inkomstandel), som ojämlikheten mätt enligt Ginikoefficienten.[2]

Det finns diverse svårigheter med att beräkna hur ojämlika inkomsterna är i världen. Det har dels att göra med att mått som Ginikoefficienten enbart hänsyn till kontanta överföringar till hushåll, exempelvis försörjningsstöd och bostadsbidrag. Omfördelningen av inkomster i samhället sker inte enbart via sådana överföringar, utan även genom att välfärden i varierande utsträckning är offentligt finansierad och subventionerad, vilket skulle kunna påverka uträkningen av ojämlikheten. En studie från 2018 visade att om man tar hänsyn till sådana indirekta omfördelningseffekter så skulle Ginivärdet sänkas med en fjärdedel i Sverige, och liknande för andra välfärdsstater i väst. [2]

Löneandelen av nationalinkomstenRedigera

Ett annat sätt att mäta ojämlikhet i ett samhälle är att jämföra andelen av löner respektive kapitalinkomster som utgör nationalinkomsten. Genom att analysera lönernas andel jämfört med kapital kan man få en fingervisning om den relativa makten mellan löntagare och kapitalägare i ekonomin. Andelen av löneinkomster i en ekonomi tenderar att vara ganska stabil över tid varför det kan vara svårt att dra några större slutsatser. [3] Enligt IMF:s och OECD:s analyser, m.fl. har den globala löneutvecklingen mellan 1980-talet och fram till åren före finanskrisen 2007-2008 frånkopplats från produktionsökningar och effektiviseringar, vilket har medfört en ökad ojämlikhet mellan löntagare och kapitalägare. Utvecklingen sedan 2008 har varit mindre tydlig, där löneandelen för vissa länder, t.ex. Sverige har ökat marginellt. En förklaring till detta har varit att vinster och kapitalinkomster faller snabbare än löner i lågkonjunkturer.[4]

Fördelningen av förmögenhetRedigera

Förmögenheten är globalt sett mycket ojämnt fördelad, inte minst mellan olika världsdelar. Exempelvis äger 252 män mer än vad 1 miljard kvinnor och flickor som finns i Afrika, Latinamerika och Karibien gör tillsammans. De tio rikaste männen i världen har en större förmögenhet än de fattigaste 3,1 miljarder människorna. Ojämlikheten har dessutom accelererat under covid-19, där de tio rikaste har fördubblat sin förmögenhet samtidigt som 99% av mänskligheten har förlorat förmögenheter under pandemin.[5]

I likhet med andra mått på ekonomisk ojämlikhet innebär en analys av ojämlikheten sett till förmögenheter vissa mätproblem. Det kan vara svårt att definiera exakt vad som ska omfattas av begreppet förmögenhet, men vanligt är att inkludera ekonomiska tillgångar i form av tillgångar på bankkonton, värdepapper av olika slag (aktier, fonder, m.m.) och kapitalförsäkringar. Flera ekonomer pekar också på att man i en förmögenhetsanalys måste beakta ett lands välfärdssystem, eftersom det reducerar behovet av att bygga upp en privat förmögenhet som skyddsnät och därmed kan ses som en typ av tillgång.[6]

EffekterRedigera

 
Sambandet mellan inkomstojämlikhet och nivåer av socialt kapital i de 50 staterna i USA. När inkomstojämlikheten ökar, så minskar det sociala kapitalet.

En omfattande samhällsvetenskaplig forskning har funnit främst negativa effekter av stor ojämlikhet i inkomster, förmögenhet och utbildning, men även ett antal positiva effekter. Många är ense om att en viss ojämlikhet bör upprätthållas i större och mer komplexa samhällen, men hur hög den bör vara är föremål för omfattande debatt och fortsatt forskning.

Ekonomisk tillväxtRedigera

En mycket omfattande litteratur har studerat sambanden mellan ojämlikhet i inkomster, utbildning och kapital och vilka effekter detta har på ekonomisk tillväxt. Om ojämlikheten i ägande och förmögenheter är hög i ett land resulterar detta i en lägre ekonomisk tillväxt. Detta samband gäller såväl rika som fattiga länder.[7][8] Lägre tillväxt kan även resultera från hög ojämlikhet i inkomster.[9] Sambandet har identifierats i flera studier både mellan länder och mellan arbetsgrupper med olika nivåer av ojämlikhet. Tillväxten kan påverkas negativt om inkomster och den politiska makten fördelas ojämlikt.[10] Ett skäl till detta kan vara att om fördelningen av inkomster och makt är ojämlik så lägger politiska eliter stora resurser på att upprätthålla sina privilegier. Det skapar ett fördelssökande beteende som är improduktivt och leder till lägre tillväxt. Det faktum att fattiga i ojämlika länder har svårare att skaffa sig en utbildning leder till ett lägre humankapital, alltså utbildning, och detta identifierats som en faktor bakom lägre tillväxt.[11] Det finns studier som pekar på att ökad ojämlikhet leder till högre politisk instabilitet, vilket i sin tur reducerar viljan att investera i landet och därmed sänker tillväxten.[12]

I många fall kan dock högre ojämlikhet bidra till högre produktivitet. Några studier har funnit att högre inkomstojämlikhet ger lägre tillväxt i de fattigaste länderna men högre tillväxt i rika länder.[13] Det finns studier som ifrågasätter sambanden mellan inkomstojämlikhet och tillväxt i fattiga länder och menar att sambandet saknar betydelse.[14]

Brottslighet och korruptionRedigera

Andra negativa effekter av ojämlikhet kan vara ökade konfliktnivåer, lägre produktion av gemensamma nyttigheter, högre korruption och lägre socialt kapital. Ett flertal studier i kriminologi, sociologi och ekonomi visar att högre ojämlikhet i inkomster leder till högre brottslighet, särskilt högre våldsbrottslighet och mord.[källa behövs]

HälsaRedigera

Högre ojämlikhet av olika slag kopplas till sämre hälsa hos befolkningen.[15] Oxfam har beskrivit den höga ojämlikheten i världen som en form av ekonomiskt våld som leder till många människors död. Politiska och ekonomiska samhällsstrukturer, menar de, motarbetar fattiga på ett systematiskt sätt och innebär att människor dör då de på grund av sin fattigdom inte får tillgång till den vård de har rätt till enligt de mänskliga rättigheterna. Enligt Oxfams beräkningar dör 21 300 människor varje dag eller 1 person var fjärde sekund, på grund av hunger, bristande tillgång till god sjukvård och könsrelaterat våld som har sin grund i ett ekonomiskt ojämlikt globalt system. På ett år beräknas 5,6 miljoner människor dö av bristande sjukvård, 67 000 kvinnor på grund av våld i nära relationer, 2,1 miljoner av hunger och från år 2030 beräknas 231 000 människor dö varje år av ett varmare klimat.[16]

Ojämlikhet och politisk teoriRedigera

Synen på social och ekonomisk ojämlikhet varierar starkt mellan olika politiska filosofier. Till höger på den politiska skalan menar man att samhällen inte är ojämlika eller att ojämlikhet inte är ett problem. Till vänster på den politiska skalan menar man att samhällen så gott som alltid är ojämlika, både inom länder och mellan länder. Man anser att dessa ojämlikheter är ett av politikens centrala problem. Individer och grupper som gynnas av den nuvarande fördelningen tenderar att stödja den, även om den är ojämlik, Individer och grupper som missgynnas eller känner sig missgynnade tenderar att betrakta ojämlikhet som ett avgörande problem och vill förändra fördelningen.

I sin bok Equal is Unfair argumenterar Yaron Brook och Don Watkins för politisk jämlikhet, att alla är lika inför lagen, och menar att detta automatiskt leder till ekonomisk ojämlikhet eftersom olika personer producerar olika mycket rikedomar och att det är en helt naturlig konsekvens av ett fritt samhälle, och att ekonomiskt ojämlikhet därmed inte är något problem.[17]

Ojämlikhet i olika delar av världenRedigera

EuropaRedigera

SverigeRedigera

Huvudartikel: Ojämlikhet i Sverige

Sverige och övriga Norden tillhör världens mest jämlika stater. Jämfört med andra regioner i världen är kulturen och samhället över lag jämlikhetsorienterat. Dessutom har de nordiska länderna väl utbyggda välfärdsstater och starka demokratiska institutioner.[18] Samtidigt har ojämlikheten sett till inkomster ökat i mycket hög takt i Sverige sedan 1980-talet, betydligt snabbare än de flesta andra länder i väst.[19]

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera


ReferenserRedigera

  1. ^ Daniel Waldenström (2020). ”Perspektiv på den ekonomiska ojämlikheten i Sverige”. Ekonomisk debatt (48:4). https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2020/05/48-4-dw.pdf. 
  2. ^ [a b] Daniel Waldenström (2020). ”Perspektiv på den ekonomiska ojämlikheten i Sverige”. Ekonomisk debatt (48:4). https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2020/05/48-4-dw.pdf. 
  3. ^ Daniel Waldenström (2020). ”Perspektiv på den ekonomiska ojämlikheten i Sverige”. Ekonomisk debatt (48:4). https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2020/05/48-4-dw.pdf. 
  4. ^ LO (2018). Löneledd tillväxt - Vad säger forskningen?. https://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_loneledd_tillvaxt_pdf/$File/Loneledd_tillvaxt.pdf 
  5. ^ Ahmed, Nabil; Marriott, Anna; Dabi, Nafkote; Lowthers, Megan; Lawson, Max; Mugehera, Leah (2022-01-17). Inequality Kills: The unparalleled action needed to combat unprecedented inequality in the wake of COVID-19. doi:10.21201/2022.8465. http://hdl.handle.net/10546/621341. Läst 3 maj 2022. 
  6. ^ Daniel Waldenström (2020). ”Perspektiv på den ekonomiska ojämlikheten i Sverige”. Ekonomisk debatt (48:4). https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2020/05/48-4-dw.pdf. 
  7. ^ Deininger, Klaus & Lyn Squire (1997). Economic Growth and Income Inequality: Reexamining the Links Finance & Development, 1997/03.
  8. ^ Aghion et al (1999). Inequality and Economic Growth: The Perspective of the New Growth Theories Arkiverad 8 juli 2007 hämtat från the Wayback Machine.  PDF. Journal of Economic Literature, vol XXXVII (December 1999):1615-1660.
  9. ^ Persson, T. and G. Tabellini (1994). Is Inequality Harmful for Growth? Theory and Evidence. American Economic Review, vol. 84(3):600-21.
  10. ^ Roland J. Benabou (1996). Inequality and Growth. NBER Macroeconomics Annual 1996, sid 11-74. Cambridge: MIT Press.
  11. ^ Castello, Amparo & Rafael Domenech (2002). Human Capital Inequality and Economic Growth: Some New Evidence Arkiverad 17 december 2009 hämtat från the Wayback Machine.  PDF The Economic Journal, vol. 112 (478), pp. 187–200.
  12. ^ ”Ojämn inkomstfördelning dålig för ekonomin” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/09/17/ojamn-inkomstfordelning-dalig-ekonomin. Läst 17 januari 2022. 
  13. ^ Barro, Robert J (2000). Inequality and Growth in a Panel of Countries  PDF. Journal of Economic Growth, 5:5–32 (March 2000).
  14. ^ Quah, Danny (2002). One Third of the World's Growth and Inequality  PDF. CEPR Discussion Paper No. 3316
  15. ^ Deaton, Angus (2003). Health, Inequality, and Economic Development   PDF Journal of Economic Literature, Vol. XLI (Mars 2003): 113–158.
  16. ^ Ahmed, Nabil; Marriott, Anna; Dabi, Nafkote; Lowthers, Megan; Lawson, Max; Mugehera, Leah (2022-01-17). Inequality Kills: The unparalleled action needed to combat unprecedented inequality in the wake of COVID-19. doi:10.21201/2022.8465. http://hdl.handle.net/10546/621341. Läst 3 maj 2022. 
  17. ^ Yaron Brook & Don Watkins, Equal Is Unfair: America's Misguided Fight Against Income Inequality (2016), New York, St Martin's Press, ISBN 9781250084446
  18. ^ Premfors, Rune (1999). Sveriges demokratisering: Ett historiskt-institutionalistiskt perspektiv.[död länk]  PDF SCORE Rapportserie 1999:3. SCORE, Stockholms universitet. ISBN 91-7153-882-8
  19. ^ Daniel Waldenström (2020). ”Perspektiv på den ekonomiska ojämlikheten i Sverige”. Ekonomisk debatt (48:4). https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2020/05/48-4-dw.pdf.