Ett klassamhälle är ett samhälle där egendomsförhållandena är avgörande för maktfördelningen.[1][2] I ett klassamhälle är Folket som minst implicit indelade i olika mer eller mindre distinkta sociala-strata, vanligen kallade samhällsklasser, eller kaster.[3][4][5][6] 2018 ansåg åtta av tio svenskar att det stämmer att sverige är ett klassamhälle.[7][8][9][10] Det hela är dock ingenting det går att tycka si eller så om, utan huruvida något är ett klassamhälle eller ej handlar om faktiskt föreliggande sakförhållanden.[11][12]

Effekt på folketRedigera

Samhällen med stora klasskillnader har en större andel människor som lider av livsproblem som ångest- och depressionssymptom.[13][14][15] Det finns en lång serie med vetenskapliga studier vilka belägger förhållandet.[16] Skillnad i livslängd mellan en lågutbildad i Vårby gård och en högutbildad i Danderyd skiljer hela 18 år.[17][18][19]

I klassamhällen erhåller lägre klasser exempelvis systematiskt sämre utbildning, vård & omsorg.[20][21][22][6] Det finns även mer explicita effekter, där delar av befolkningen med låg klass aktivt demoniseras av de med högre klass.[23]

I klassamhällen har klasskonflikt tenderat att förekomma återkommande, eller förekommer ständigt beroende på sociologiskt perspektiv.[24][25]

Historisk kontextRedigera

Klassamhällen har inte alltid existerat, och det har också existerat vitt skiljda typer av klassamhällen.[26][27][28][29][30][31] Exempelvis baserat på ålder istället för kapital.[32] Under kolonialismen "nedmonterades" många sociala relationer vilka gav upphov till samhällen vilka inte grundade sig på lönearbete och kapital.[31]

Klassamhället i Weberiansk sociologiRedigera

I Weberiansk sociologi är det primärt den sociala relationen gentemot arbetsköparen i vilken aktören etablerar sin klassposition inom ramen för klassamhället.

Klassamhället i Marxiansk sociologiRedigera

I Marxiansk sociologi är det primärt förhållandet gentemot produktionsmedlen (vilka är dedikerade åt stoffwechsel) som i sin tur, bestämmer klasspositionen hos aktören inom ramen för klassamhället.[33] Klassamhället förstås som en del av det aggregerade resultatet av den "tandemrörelse" vilken genererar det skenbara "epifenomenet" kapital.[34]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”klassamhälle - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klassamh%C3%A4lle. Läst 13 maj 2020. 
  2. ^ ”Klassamhället - Skolbok”. www.grundskoleboken.se. https://www.grundskoleboken.se/wiki/Klassamh%C3%A4llet. Läst 14 maj 2020. 
  3. ^ https://www.scb.se/contentassets/b1ae4493ffd1404987a4d32cbf213ae5/sociala-grupperingar-for-nationellt-och-internationellt-bruk.pdf
  4. ^ ”Sverige är ett klassamhälle. Och?”. Timbro. 13 mars 2018. https://timbro.se/smedjan/sverige-ar-ett-klassamhalle-och/. Läst 13 maj 2020. 
  5. ^ [a b] http://arkiv.nu/wp-content/uploads/9789179243265.pdf
  6. ^ [a b] Mattias Bengtsson, Mikael Börjesson, Martin Gustavssonoch Magnus Hörnqvist. ”Klassamhället i den officiella statistiken”. Fonesis. https://fronesis.nu/wp-content/uploads/2015/08/FR04009.pdf. 
  7. ^ ”Sverige anses fortfarande vara ett klassamhälle”. www.umu.se. https://www.umu.se/nyheter/sverige-anses-fortfarande-vara-ett-klassamhalle-_5840969/. Läst 13 maj 2020. 
  8. ^ ”Åtta av tio ser Sverige som ett klassamhälle – Fastighetsfolket”. https://fastighetsfolket.se/2018/01/29/atta-av-tio-ser-sverige-som-ett-klassamhalle/. Läst 13 maj 2020. 
  9. ^ Engström, Annika (26 april 2004). ”Klassamhället åter anser 9 av 10”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/klassamhallet-ater-anser-9-av-10. Läst 13 maj 2020. 
  10. ^ ”Sverige anses fortfarande vara ett klassamhälle”. forskning.se. 1 juni 2005. https://www.forskning.se/2005/06/01/sverige-anses-fortfarande-vara-ett-klassamhalle/. Läst 14 maj 2020. 
  11. ^ ”Sverige är ett klassamhälle. Och?”. Timbro. 13 mars 2018. https://timbro.se/smedjan/sverige-ar-ett-klassamhalle-och/. Läst 14 maj 2020. 
  12. ^ ”Sverige är ett klassamhälle”. Värmlands Folkblad. 14 november 2018. https://www.vf.se/2018/11/14/sverige-ar-ett-klassamhalle/. Läst 14 maj 2020. 
  13. ^ Wilkinson, Richard G.,. The inner level : how more equal societies reduce stress, restore sanity and improve everyone's well-being. ISBN 978-0-14-197539-9. OCLC 1091644373. https://www.worldcat.org/oclc/1091644373. Läst 13 maj 2020 
  14. ^ ”Inte konstigt att klassamhället får oss att må dåligt”. Dagens Arena. https://www.dagensarena.se/opinion/inte-konstigt-att-klassamhallet-far-oss-att-ma-daligt/. Läst 13 maj 2020. 
  15. ^ ”Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna”. web.archive.org. 21 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180221055729/https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/kraftigokningavpsykiskohalsahosbarnochungavuxna. Läst 13 maj 2020. 
  16. ^ Handbook of the sociology of mental health. Kluwer Academic/Plenum Publishers. 1999. sid. 152. ISBN 978-0-387-36223-6. OCLC 552063104. https://www.worldcat.org/oclc/552063104. Läst 14 maj 2020 
  17. ^ Hanell, Tove (12 maj 2014). ”Var du bor avgör när du dör”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2014/hogutbildad-i-danderyd-lever-18-ar-langre-an-lagutbildad-i-varby. Läst 13 maj 2020. 
  18. ^ Larsson, Janerik (29 juni 2019). ”Mera om massiva och dödliga klasskillnader”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/mera-om-massiva-och-dodliga-klasskillnader. Läst 13 maj 2020. 
  19. ^ ”Danderydsborna är friskast i hela landet”. mitti.se. https://mitti.se/nyheter/danderydsborna-ar-friskast-i-hela-landet/. Läst 13 maj 2020. 
  20. ^ Closing the gap in a generation : health equity through action on the social determinants of health : Commission on Social Determinants of Health final report.. World Health Organization, Commission on Social Determinants of Health. 2008. ISBN 978-92-4-156370-3. OCLC 248038286. https://www.worldcat.org/oclc/248038286. Läst 13 maj 2020 
  21. ^ ”Skillnad mellan rika och fattigas överlevnad i bröstcancer”. Dagens Medicin. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2007/08/21/skillnad-mellan-rika-och-fattigas-overlevnad-i-brostcancer/. Läst 13 maj 2020. 
  22. ^ Ingvarsson, Per (8 september 2008). ”Fattiga klarar cancer sämst”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/fattiga-klarar-cancer-samst. Läst 13 maj 2020. 
  23. ^ Jones, Owen (Owen Peter), 1984-. Chavs : the demonization of the working class : with new preface ([New] edition). ISBN 978-1-78168-398-9. OCLC 1105199910. https://www.worldcat.org/oclc/1105199910. Läst 13 maj 2020 
  24. ^ The concise encyclopedia of sociology. Wiley-Blackwell. 2011. sid. 66. ISBN 978-1-4443-9263-0. OCLC 701327736. https://www.worldcat.org/oclc/701327736. Läst 13 maj 2020 
  25. ^ Scott, James C.,. Weapons of the weak : everyday forms of peasant resistance. ISBN 978-0-585-36330-1. OCLC 317459153. https://www.worldcat.org/oclc/317459153. Läst 13 maj 2020 
  26. ^ James Woodburn (Sep., 1982). ”Egalitarian Societies”. Man (Royal Anthropological Institute of Great Britain and Ireland). https://ia802809.us.archive.org/7/items/EgalitarianSocieties_805/1982-EgalitarianSocieties.pdf. 
  27. ^ LAFARGUE, PAUL. (2017). EVOLUTION OF PROPERTY FROM SAVAGERY TO CIVILIZATION.. HANSEBOOKS. ISBN 3-337-31218-7. OCLC 1104923720. https://www.worldcat.org/oclc/1104923720. Läst 14 maj 2020 
  28. ^ Edited by Edgar Peltenburg and Alexander Wasse (2001). ”NEOLITHIC REVOLUTION - NEW PERSPECTIVES ON SOUTHWEST ASIA IN LIGHT OF RECENT DISCOVERIES ON CYPRUS”. LEVANT SUPPLEMENTARY SERIES (Printed in Great Britain Antony Rowe, Chippenham: Papers from a conference organized by the Council for British Research in the Levant in collaboration with the Department of Antiquities, Cyprus): sid. 25. 
  29. ^ ”The Neolithic Revolution and the Birth of Civilization”. web.archive.org. 26 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100726120253if_/http://wps.ablongman.com:80/long_stearns_wc_4/0,8725,1123074-,00.html. Läst 14 maj 2020. 
  30. ^ Morgan, Lewis Henry, 1818-1881. (2000). Ancient society. Transaction Publishers. ISBN 0-7658-0691-6. OCLC 44516641. https://www.worldcat.org/oclc/44516641. Läst 14 maj 2020 
  31. ^ [a b] Encyclopedia of Western colonialism since 1450. Macmillan Reference USA. 2007. sid. 620,849,921,64.. ISBN 0-02-866085-4. OCLC 74840473. https://www.worldcat.org/oclc/74840473. Läst 14 maj 2020 
  32. ^ Bernardi, Bernardo. (1985). Age class systems : social institutions and polities based on age. Cambridge University Press. ISBN 0-521-30747-3. OCLC 11621536. https://www.worldcat.org/oclc/11621536. Läst 14 maj 2020 
  33. ^ Aspelin, Gunnar, 1898- (1972). Karl Marx som sociolog.. Gleerup. sid. 114-144. OCLC 19842097. http://worldcat.org/oclc/19842097. Läst 13 maj 2020 
  34. ^ Postone, Moishe (1993/04). ”Time, Labor, and Social Domination: A Reinterpretation of Marx's Critical Theory” (på engelska). Cambridge Core. doi:10.1017/cbo9780511570926. https://www.cambridge.org/core/books/time-labor-and-social-domination/B2429FE0E1B401CC2F775DC2683C2025. Läst 14 maj 2020.