Ett klassamhälle är ett samhälle som är uppdelat i samhällsklasser som präglas av påtagliga ekonomiska och sociala skillnader.[1][källa behövs] Klassamhälle också ett centralt begrepp i marxistisk teori och åsyftar där samhällen där ägandet av företag, egendom och liknande är avgörande för vilket inflytande aktörerna i samhället har.[2]

Historisk kontextRedigera

Klassamhällen har inte alltid existerat, och det har också existerat vitt skiljda typer av klassamhällen.[3][4][5][6][7][8] Exempelvis baserat på ålder istället för kapital.[9] Under kolonialismen "nedmonterades" många sociala relationer vilka gav upphov till samhällen vilka inte grundade sig på lönearbete och kapital.[8] Det har under 1900-talet debatterats huruvida det forna klassamhället har varit föremål för förändring eller ej. Något som har analyserats av sociologer som exempelvis Göran Ahrne.[10]

Klassamhällen inom weberiansk sociologiRedigera

I weberiansk sociologi är det primärt den sociala relationen gentemot arbetsköparen i vilken aktören etablerar sin klassposition inom ramen för det samtida klassamhället. Exempelvis kan då alltså en som säljer sin arbetskraft differentiera sig från andra, genom att anförskaffa sig en särställning i produktionen.[11][12]

Klassamhällen i politisk-teoretisk synvinkelRedigera

Klassamhället existerar också utanför samhällsvetenskapen och förekommer då i politisk teori primärt inom marxism, där målsättningen är att avskaffa klassamhället för att skapa ett klasslöst samhälle. Tillvägagångssätten för att uppnå målet skiljer mellan organisationer.

Politiska teorier såsom konservatism och liberalism, gör dock inte denna analys. Enligt dessa politisk-teoretiska perspektiv, "kan man inte" observera människor i klasser(inte i egenskapen att det inte går, utan att deras politisk-teoretiska ansats motsätter sig detta), däremot erkänner konservativa och liberaler att det existerar utsatta människor som behöver stöd och hjälp. De menar att detta stöd ska ske genom välgörenhet istället för att ändra något i samhället, vilket marxister tenderar att opponera sig emot, till följd av att dessa menar att det kapitalistiska produktionssättet är skälet till att armod ens existerar trots 18 och 1900-talens enorma tillväxt.

Den klassiska marxismens förståelse av klassamhälletRedigera

Huvudartikel: Klassisk marxism

Klass syftar inom klassisk marxistisk samhällsanalys till relationen en grupp människor har till produktionssättet eller produktionsmedlen.[13][14] "Produktionsmedel" syftar till de "medel" som behövs för att producera, såsom maskiner, landyta eller pengar, och enligt Marx är den styrande klassen i ett samhälle de som äger och kontrollerar produktionsmedlen.[15] "Produktionssätt" syftar till sättet som mervärde skapas, extraheras och kontrolleras.[16] I det kapitalistiska produktionssättet skapas och extraheras mervärde genom att kapitalister betalar mindre för arbete än vad det "egentligen" är värt.[17]

Med inspiration från ekonomen David Ricardo menade Marx att värdet på varor utgjordes av "kristalliserat socialt arbete". Värdet på en vara överensstämmer enligt Marx med antalet arbetstimmar det krävs för att producera varan. Marx skilde mellan "objektifierat arbete" och "levande arbete". Det förstnämnda syftar till arbetskraft som handelsvara, och det sistnämnda syftar till hur mycket arbete kapitalisten kan utvinna från arbetaren under arbetarens arbetstimmar. Marx menar att kapitalisten, för att kunna överleva/tjäna pengar, betalar mindre för arbetarens arbete än arbetet egentligen är värt. Det objektifierade arbetet och det levande arbetet överensstämmer således inte med varandra. Skillnaden mellan arbetets "egentliga värde" och vad kapitalisten betalar till arbetaren kallar Marx för "mervärde". Detta utgör grunden för Marx uppfattning att kapitalismen är utnyttjande mot arbetarna. Marx menar att den enda skillnaden mellan ett slavsamhälle och kapitalism är enligt Marx sättet som mervärde extraheras från arbetarna.[17]

Det huvudsakliga sättet Marx talar om klass på var huruvida en grupp äger eller inte äger produktionsmedlen. I det kapitalistiska samhället finns det enligt Marx i huvudsak två grupper: de som äger produktionsmedlen (kapitalister/borgarklassen) och de som inte gör det (arbetarna/proletariatet). Eftersom arbetarna inte äger några produktionsmedel måste de, för att tjäna pengar och överleva, sälja sin förmåga till att arbeta till kapitalisterna. Kapitalisterna däremot tjänar pengar genom deras ägande av kapital. En annan klass som tillsammans med kapitalisterna utgör de "styrande klasserna" i det kapitalistiska produktionssättet är landägare, som tjänar sina pengar genom hyra. Marx diskuterar även andra klasser, såsom småbönder och "småborgare" (till exempel butiksägare), men de av störst vikt för Marx är arbetare, kapitalister och landägare.[18]

Effekter att leva i klassamhällenRedigera

Samhällen med stora klasskillnader har en större andel människor som lider av livsproblem som ångest- och depressionssymptom.[19][20][21] Det finns en lång serie med vetenskapliga studier vilka belägger förhållandet.[22] Skillnad i livslängd mellan en lågutbildad i Vårby gård och en högutbildad i Danderyd skiljer hela 18 år.[23][24][25]

I klassamhällen erhåller lägre klasser exempelvis systematiskt sämre utbildning, vård & omsorg.[26][27][28][29] Det finns även mer explicita effekter, där delar av befolkningen med låg klass aktivt demoniseras av de med högre klass.[30] I klassamhällen har klasskonflikt tenderat att förekomma återkommande, eller förekommer ständigt beroende på sociologiskt perspektiv.[31][32]

Klassamhälle i SverigeRedigera

År 2018 ansåg åtta av tio svenskar att det stämmer att Sverige är ett klassamhälle.[33]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”klassamhälle | svenska.se”. https://svenska.se/tre/?sok=klassamh%C3%A4lle&pz=1. Läst 25 mars 2021. 
  2. ^ ”klassamhälle - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klassamh%C3%A4lle. Läst 13 maj 2020. 
  3. ^ James Woodburn (Sep., 1982). ”Egalitarian Societies”. Man (Royal Anthropological Institute of Great Britain and Ireland). https://ia802809.us.archive.org/7/items/EgalitarianSocieties_805/1982-EgalitarianSocieties.pdf. 
  4. ^ LAFARGUE, PAUL. (2017). EVOLUTION OF PROPERTY FROM SAVAGERY TO CIVILIZATION.. HANSEBOOKS. ISBN 3-337-31218-7. OCLC 1104923720. https://www.worldcat.org/oclc/1104923720. Läst 14 maj 2020 
  5. ^ Edited by Edgar Peltenburg and Alexander Wasse (2001). ”NEOLITHIC REVOLUTION - NEW PERSPECTIVES ON SOUTHWEST ASIA IN LIGHT OF RECENT DISCOVERIES ON CYPRUS”. LEVANT SUPPLEMENTARY SERIES (Printed in Great Britain Antony Rowe, Chippenham: Papers from a conference organized by the Council for British Research in the Levant in collaboration with the Department of Antiquities, Cyprus): sid. 25. 
  6. ^ ”The Neolithic Revolution and the Birth of Civilization”. web.archive.org. 26 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100726120253if_/http://wps.ablongman.com:80/long_stearns_wc_4/0,8725,1123074-,00.html. Läst 14 maj 2020. 
  7. ^ Morgan, Lewis Henry, 1818-1881. (2000). Ancient society. Transaction Publishers. ISBN 0-7658-0691-6. OCLC 44516641. https://www.worldcat.org/oclc/44516641. Läst 14 maj 2020 
  8. ^ [a b] Encyclopedia of Western colonialism since 1450. Macmillan Reference USA. 2007. sid. 620,849,921,64.. ISBN 0-02-866085-4. OCLC 74840473. https://www.worldcat.org/oclc/74840473. Läst 14 maj 2020 
  9. ^ Bernardi, Bernardo. (1985). Age class systems : social institutions and polities based on age. Cambridge University Press. ISBN 0-521-30747-3. OCLC 11621536. https://www.worldcat.org/oclc/11621536. Läst 14 maj 2020 
  10. ^ [a b] http://arkiv.nu/wp-content/uploads/9789179243265.pdf
  11. ^ https://resource.download.wjec.co.uk/vtc/2016-17/16-17_1-10/pdf/08-max-weber-and-social-class.pdf
  12. ^ https://www.repository.cam.ac.uk/bitstream/handle/1810/229129/OPSA_07_02.pdf?sequence=2
  13. ^ Aspelin, Gunnar, 1898- (1972). Karl Marx som sociolog.. Gleerup. sid. 114-144. OCLC 19842097. http://worldcat.org/oclc/19842097. Läst 13 maj 2020 
  14. ^ Walker, D. & Gray, D. (2007). Historical Dictionary of Marxism. The Scarecrow Press. sid. 53-54 
  15. ^ Walker, D. & Gray, D. (2007). Historical Dictionary of Marxism. The Scarecrow Press. sid. 215 
  16. ^ Walker, D. & Gray, D. (2007). Historical Dictionary of Marxism. The Scarecrow Press. sid. 219-220 
  17. ^ [a b] Singer, Peter (2001). Marx: A Very Short Introduction. Oxford University Press. sid. 59-77 
  18. ^ Walker, D. & Gray, D. (2007). Historical Dictionary of Marxism. The Scarecrow Press. sid. 53-56 
  19. ^ Wilkinson, Richard G.,. The inner level : how more equal societies reduce stress, restore sanity and improve everyone's well-being. ISBN 978-0-14-197539-9. OCLC 1091644373. https://www.worldcat.org/oclc/1091644373. Läst 13 maj 2020 
  20. ^ ”Inte konstigt att klassamhället får oss att må dåligt”. Dagens Arena. https://www.dagensarena.se/opinion/inte-konstigt-att-klassamhallet-far-oss-att-ma-daligt/. Läst 13 maj 2020. 
  21. ^ ”Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna”. web.archive.org. 21 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180221055729/https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/kraftigokningavpsykiskohalsahosbarnochungavuxna. Läst 13 maj 2020. 
  22. ^ Handbook of the sociology of mental health. Kluwer Academic/Plenum Publishers. 1999. sid. 152. ISBN 978-0-387-36223-6. OCLC 552063104. https://www.worldcat.org/oclc/552063104. Läst 14 maj 2020 
  23. ^ Hanell, Tove (12 maj 2014). ”Var du bor avgör när du dör”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2014/hogutbildad-i-danderyd-lever-18-ar-langre-an-lagutbildad-i-varby. Läst 13 maj 2020. 
  24. ^ Larsson, Janerik (29 juni 2019). ”Mera om massiva och dödliga klasskillnader”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/mera-om-massiva-och-dodliga-klasskillnader. Läst 13 maj 2020. 
  25. ^ ”Danderydsborna är friskast i hela landet”. mitti.se. https://mitti.se/nyheter/danderydsborna-ar-friskast-i-hela-landet/. Läst 13 maj 2020. 
  26. ^ Closing the gap in a generation : health equity through action on the social determinants of health : Commission on Social Determinants of Health final report.. World Health Organization, Commission on Social Determinants of Health. 2008. ISBN 978-92-4-156370-3. OCLC 248038286. https://www.worldcat.org/oclc/248038286. Läst 13 maj 2020 
  27. ^ ”Skillnad mellan rika och fattigas överlevnad i bröstcancer”. Dagens Medicin. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2007/08/21/skillnad-mellan-rika-och-fattigas-overlevnad-i-brostcancer/. Läst 13 maj 2020. 
  28. ^ Ingvarsson, Per (8 september 2008). ”Fattiga klarar cancer sämst”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/fattiga-klarar-cancer-samst. Läst 13 maj 2020. 
  29. ^ Mattias Bengtsson, Mikael Börjesson, Martin Gustavssonoch Magnus Hörnqvist. ”Klassamhället i den officiella statistiken”. Fonesis. https://fronesis.nu/wp-content/uploads/2015/08/FR04009.pdf. 
  30. ^ Jones, Owen (Owen Peter), 1984-. Chavs : the demonization of the working class : with new preface ([New] edition). ISBN 978-1-78168-398-9. OCLC 1105199910. https://www.worldcat.org/oclc/1105199910. Läst 13 maj 2020 
  31. ^ The concise encyclopedia of sociology. Wiley-Blackwell. 2011. sid. 66. ISBN 978-1-4443-9263-0. OCLC 701327736. https://www.worldcat.org/oclc/701327736. Läst 13 maj 2020 
  32. ^ Scott, James C.,. Weapons of the weak : everyday forms of peasant resistance. ISBN 978-0-585-36330-1. OCLC 317459153. https://www.worldcat.org/oclc/317459153. Läst 13 maj 2020 
  33. ^ ”Åtta av tio ser Sverige som ett klassamhälle – Fastighetsfolket”. https://fastighetsfolket.se/2018/01/29/atta-av-tio-ser-sverige-som-ett-klassamhalle/. Läst 13 maj 2020.