Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Södertälje stad. För orten se Södertälje, för dagens kommun, se Södertälje kommun.

Södertälje stad, innan 1622 enbart Tälje, var en stad och kommun i Stockholms län.

Södertälje stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Södertälje kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
Kommun, nuSödertälje kommun
CentralortSödertälje
Inrättad1386
Upphörd31 december 1970
Uppgått iSödertälje kommun
Befolkning, areal
Areal43 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater59°11′52″N 17°37′38″Ö / 59.197805555556°N 17.627222222222°Ö / 59.197805555556; 17.627222222222
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSödertälje rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod0181 (–)
0281 (–)
Redigera Wikidata

Administrativ historik

redigera

Stadsprivilegier kan beläggas säkert från 1386 men kan ha funnits betydligt tidigare. Orten Telge nämns redan av Adam av Bremen på 1070-talet.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Enligt kungligt brev 6 december 1912 inkorporerades i staden: Fogdetorp 1/4 från Östertälje socken, Bränningström 1/4 från Tveta socken och Saltskog 1/2 från Västertälje socken.[1] Den 1 januari 1946 (enligt beslut den 31 augusti 1945) inkorporerades i staden Västertälje landskommun, socken och församling med 951 invånare och omfattande en areal av 22,94 km², varav 20,62 km² land.[2]

Staden påverkades inte av kommunreformen den 1 januari 1952.[2]

1 januari 1963 inkorporerades Östertälje landskommun med 2 807 invånare och omfattande en areal av 63,41 km² land.[3] 1 januari 1967 inkorporerades Enhörna landskommun med 1 067 invånare och omfattande en areal av 78,4 km², varav 77,5 km² land. 1 januari 1971 gick staden upp i den då nybildade Södertälje kommun.[4][5]

Judiciell tillhörighet

redigera

Södertälje stad hade egen jurisdiktion och rådhusrätt. Rådhusrätten förstatligades 1965 och uppgick 1971 i Södertälje tingsrätt.

Kyrklig tillhörighet

redigera

I kyrkligt hänseende tillhörde staden Södertälje stadsförsamling, som 1 januari 1946 den västra delen av Södertälje landsförsamling och fick då namnet Södertälje församling samtidigt som den resterande delen av landsförsamlingen (som tillhörde Östertälje landskommun) fick namnet Östertälje församling.[2] Den 1 januari 1963 tillkom församlingarna Östertälje och Tveta genom inkorporering och den 1 januari 1967 Enhörna församling.[6]

Sockenkod

redigera

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0098[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950 där Västertälje socken ingår men inte Östertälje socken.

Stadsvapnet

redigera

Blasonering: I blått fält en bild av Sancta Ragnhild med klädnad av silver, krona, gloria och stav av guld samt ett rött grekiskt kors på bröstet.

Södertälje kommunvapen utarbetades på 1930-talet togs en tradition om sankta Ragnhild upp, på grund av hennes förmodade anknytning till Södertälje. Vapnet kunde fastställas för Södertälje stad av Kungl. Maj:t år 1935. Vapnet registrerades hos PRV år 1983.

Geografi

redigera

Södertälje stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 43,50 km², varav 40,95 km² land.[2] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 43,38 km², varav 40,96 km² land.[8]

Tätorter i staden 1960

redigera

I Södertälje stad fanns del av tätorten Södertälje[a], som hade 32 369 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,0 procent.[9]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Södertälje stad 1805–1970[10][11][12][13]
ÅrFolkmängd
1805
  
964
1810
  
975
1820
  
944
1830
  
1 053
1840
  
1 156
1850
  
1 245
1860
  
1 719
1870
  
2 150
1880
  
3 510
1890
  
4 590
1900
  
8 207
1910
  
11 060
1920
  
14 966
1930
  
14 369
1935
  
14 304
1940
  
15 872
1945
  
20 916
1950
  
25 315
1955
  
28 641
1960
  
33 014
1965
  
46 384
1970
  
60 865
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960 & 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november 1970 i det område som staden omfattade när den upplöstes 1 januari 1971.

Politik

redigera

Mandatfördelning i valen 1919–1966

redigera
ValårVSSPCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919316212
316212
3362,8
32
1920414114
41414
3339,7
33
1922414114
41414
3346,7
33
1926218211
218211
3362,0
33
1930173112
17312
3364,0
32
1934193110
19310
3368,1
32
193821228
21228
3373,4
29
194222548
22548
3971,4
34
194672156
72156
3970,7
336
1950223104
223104
3979,1
327
1954221106
221106
3979,4
318
195822269
22269
3981,9
327
1962225288
225288
4581,1
39
1966421497
421497
4582,5
378
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

I publikationer utgivna av Statistiska centralbyrån benämns staden Södertelge fram till 1900, då stavningen ändras till Södertälje.[10]

Se även

redigera

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Tätorten Södertälje var delad mellan Södertälje stad (32 369 inv.) och Östertälje landskommun (1 340 inv.)

Källor

redigera
  1. ^ Lagerstedt, Torsten (1973). Den civila lokalförvaltningens gränser 1630-1952: kameral redovisning, areell beteckning och gränsförändring. Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, 0585-3508 ; B 24. Stockholm. Libris 191754 
  2. ^ [a b c d] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 6 & 8. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 4 & 214. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 26 december 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 13 & 239. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 26 december 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Södertälje stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  8. ^ (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 3. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 4 december 2017 
  9. ^ (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 4 december 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ [a b] ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 26 december 2017. 
  11. ^ (  PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 26 december 2017 
  12. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 26 december 2017. 
  13. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 26 december 2017.