Stadsprivilegier kan beläggas säkert från 1386 men kan ha funnits betydligt tidigare. Orten Telge nämns redan av Adam av Bremen på 1070-talet.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
Enligt kungligt brev 6 december 1912 inkorporerades i staden: Fogdetorp 1/4 från Östertälje socken, Bränningström 1/4 från Tveta socken och Saltskog 1/2 från Västertälje socken.[1] Den 1 januari 1946 (enligt beslut den 31 augusti 1945) inkorporerades i staden Västertälje landskommun, socken och församling med 951 invånare och omfattande en areal av 22,94 km², varav 20,62 km² land.[2]
1 januari 1963 inkorporerades Östertälje landskommun med 2 807 invånare och omfattande en areal av 63,41 km² land.[3] 1 januari 1967 inkorporerades Enhörna landskommun med 1 067 invånare och omfattande en areal av 78,4 km², varav 77,5 km² land. 1 januari 1971 gick staden upp i den då nybildade Södertälje kommun.[4][5]
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0098[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950 där Västertälje socken ingår men inte Östertälje socken.
Blasonering: I blått fält en bild av Sancta Ragnhild med klädnad av silver, krona, gloria och stav av guld samt ett rött grekiskt kors på bröstet.
Då Södertälje kommunvapen utarbetades på 1930-talet togs en tradition om sankta Ragnhild upp, på grund av hennes förmodade anknytning till Södertälje. Vapnet kunde fastställas för Södertälje stad av Kungl. Maj:t år 1935. Vapnet registrerades hos PRV år 1983.
Södertälje stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 43,50 km², varav 40,95 km² land.[2] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 43,38 km², varav 40,96 km² land.[8]
I Södertälje stad fanns del av tätortenSödertälje[a], som hade 32 369 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,0 procent.[9]
Befolkningsutvecklingen i Södertälje stad 1805–1970[10][11][12][13]
År
Folkmängd
1805
964
1810
975
1820
944
1830
1 053
1840
1 156
1850
1 245
1860
1 719
1870
2 150
1880
3 510
1890
4 590
1900
8 207
1910
11 060
1920
14 966
1930
14 369
1935
14 304
1940
15 872
1945
20 916
1950
25 315
1955
28 641
1960
33 014
1965
46 384
1970
60 865
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 & 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november 1970 i det område som staden omfattade när den upplöstes 1 januari 1971.
^Lagerstedt, Torsten (1973). Den civila lokalförvaltningens gränser 1630-1952: kameral redovisning, areell beteckning och gränsförändring. Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, 0585-3508 ; B 24. Stockholm. Libris191754
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 6 & 8. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
