Järna landskommun, Södermanland
Järna landskommun var en tidigare kommun i Stockholms län.
| Järna landskommun Före detta kommun | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Stockholms län |
| Kommun, nu | Södertälje kommun |
| Centralort | Järna |
| Inrättad | 1 januari 1952 |
| av | Vårdinge landskommun Ytterjärna landskommun Överjärna landskommun |
| Upphörd | 31 december 1970 |
| Uppgått i | Södertälje kommun |
| Befolkning, areal | |
| Areal | 213 kvadratkilometer () |
| Läge | |
| Koordinater | 59°05′27″N 17°33′33″Ö / 59.090873888889°N 17.559176944444°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Tingslag | Södertörns domsagas tingslag |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0132 (–) 0232 (–) |
| Redigera Wikidata | |
- För landskommunen med detta namn i Dalarna, se Järna landskommun, Dalarna.
Administrativ historik redigera
Kommunen bildades i samband med kommunreformen 1952 genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Vårdinge, Ytterjärna och Överjärna. 1971 gick Järna kommun upp i Södertälje kommun.[1]
I kommunen fanns det ett municipalsamhälle, Järna municipalsamhälle, inrättat den 8 september 1911 som upphörde vid utgången av år 1955.[1]
Idag utgör området två till viss del självförvaltande kommundelar, Järna kommundel och Vårdinge kommundel, inom Södertälje kommun.
Kyrklig tillhörighet redigera
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen de tre församlingarna Vårdinge, Ytterjärna och Överjärna.
Geografi redigera
Järna landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 212,21 km², varav 193,99 km² land.[2] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade landskommunen den 1 januari 1961 en areal av 213,12 km², varav 195,65 km² land.[3]
Tätorter i kommunen 1960 redigera
| Tätort | Folkmängd |
|---|---|
| Järna | 2 427 |
| Mölnbo | 554 |
Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 61,0 procent.[4]
Näringsliv redigera
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:[5]
- 38,6 procent av befolkningen levde av industri och hantverk
- 31,9 procent av jordbruk med binäringar
- 8,2 procent av offentliga tjänster m.m.
- 8,2 procent av samfärdsel
- 6,9 procent av handel
- 2,9 procent av husligt arbete
- 0,2 procent av gruvbrytning
- 3,2 procent av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 25,0 procent med jordbruk och boskapsskötsel, 13,0 procent i metallindustrin och 11,2 procent med byggnadsverksamhet. 381 av förvärvsarbetarna (22,3 procent) hade sin arbetsplats utanför kommunen.[5]
Politik redigera
Mandatfördelning i valen 1950-1966 redigera
| Valår | V | S | C | FP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1950 | 1 | 19 | 3 | 7 | 5 |
| 35 | 79,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1954 | 1 | 18 | 3 | 7 | 6 |
| 35 | 80,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1958 | 1 | 19 | 3 | 5 | 7 |
| 35 | 84,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1962 | 1 | 19 | 4 | 5 | 6 |
| 35 | 82,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1966 | 2 | 17 | 4 | 6 | 1 | 5 |
| 35 | 83,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Källor redigera
- ^ [a b] Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 9
- ^ (
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 5. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 3 & 186. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 4 december 2017
- ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954. sid. 10-11. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
