Alfta

tätort i Ovanåkers kommun, Sverige
För andra betydelser, se Alfta (olika betydelser).

Alfta är en tätort i Ovanåkers kommun och kyrkbyn i Alfta socken.

Alfta
Tätort
Alfta kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Ovanåkers kommun
Distrikt Alfta distrikt
Höjdläge 94 m ö.h.
Koordinater 61°20′54″N 16°5′1″Ö / 61.34833°N 16.08361°Ö / 61.34833; 16.08361
Area 382 hektar (2018)[2]
Folkmängd 2 466 (2020)[1]
Befolkningstäthet 6,455 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Alfta
Postnummer 822 XX
Riktnummer 0271
Tätortskod T7000[3]
GeoNames 2726939
Ortens läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Ortens läge i Gävleborgs län
Wikimedia Commons: Alfta
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

År 4 500 f.Kr sträckte sig en havsvik inåt landet längs med Voxnadalen. Vikens innersta del låg vid den plats där Alfta centrum ligger idag.

I kyrkbyn i Alfta har många stenåldersfynd påträffats, exempelvis en hacka av glimmerskiffer, daterad till kring 4 000 år f.Kr. I området har järnåldersbönderna främst lämnat spår i form av slagg efter älvens stränder. I trakten finns även en del gravar och gravfält. Strax nedanför Kvarnbackarna i Alfta invid älven har också en järnugn från denna tid påträffats, men denna har förstörts under senare år. I Viken, väster om Alfta, har bland annat en större myntskatt med tvåhundra arabiska silvermynt från 700-talet e.Kr. hittats samt också vikingagravar.

Alfta under medeltidenRedigera

Alfta är ett av de första områden som blivit utmärkt på kartorna i Hälsingland. Den första källan till namnet Alfta är från år 1178 e.Kr och förekommer i en berättelse om kung Sverre av Norge, som vid denna tid skulle ha blivit hindrad i sin färd av tretusen hälsingar i Alfta, en historia som finns att läsa i Sverres saga.

Namnet Alfta dyker upp som "Alpta" år 1312 och har sannolikt sitt ursprung i ett sjönamn, Alpti, som är ett äldre namn på Kyrktjärn, på vars norra sida kyrkan är uppförd. I senare tid har denna tjärn kallats Alputten, troligtvis en förvanskning av det äldre sjönamnet. I namnet Alpti ingår ett gammalt ord för "svan", det fornsvenska alpt, det vill säga "Svansjön".[4]

Byn beräknas ha blivit kristnad under 1200-talet, varvid en mindre stenkyrka uppfördes i byn. Kyrkan byggdes ut under 1400-talet. Den dominerade näringen i socknen var då jordbruk, och boskapsskötseln utvecklades så att ett stort antal djur fanns på varje gård. Jakt och fiske bedrevs också fortfarande i stor utsträckning, eftersom djurskinnen betraktades som en viktig handelsvara.

1500-talet till 1800-taletRedigera

Ett flertal bränder drabbade Alfta under 1500-talet. År 1547 eldhärjades flera gårdar i centrum. År 1562 brann prästgården och sju intilliggande gårdar ner. År 1573 brann 13 gårdar i centrum. I 1562 års eldsvåda skadades även kyrktornet, som inte byggdes upp förrän en stor renovering av kyrkan ägde rum på 1760-talet, när den växande befolkningsmängden under 1700-talet blivit för stor för den kyrka man haft sedan medeltiden. Bränder fortsatte emellertid att plåga bebyggelsen i Alfta och 1793 brann även den nyligen uppförda kyrkans torn och inredning i en häftig eldsvåda som också härjade prästgården och 17 andra gårdar i kyrkbyn.[5] Storbranden gjorde 183 personer hemlösa och östra kyrkbyn klarade sig undan branden bättre än de andra delarna av kyrkbyn.[6] En av de gårdar som brann ner var Ol-Anders med anor från 1500-talet och som därefter flyttades och byggdes upp med dekorerad herrstuga och idag är hälsingegården Ol-Anders kommunens besökscentrum.[7]

Alfta har ett antal kopplingar till ålen, som bland annat kan ses på Alfta landskommuns vapen som i sin tur är taget från Alfta sockens sigill från 1750-talet. Ortsnamnet har däremot ingen etymologisk koppling till ålen, då det snarare härleds från alpt, ett fornsvenskt ord för svanen som i sin tur återfinns i Ovanåkers kommunvapen. Det förefaller varit en rik tillgång på ål i vattendragen kring Alfta med flera ålkar och 1790 sålde kronan ålfisket Storkaret i Malvik till en antal Alftabönder[5].

1800-talet och framåtRedigera

Det var under 1800-talet som Alfta kyrkby kom att bli centralorten för den omgivande bebyggelsen med växande befolkning och välstånd. Laga skifte innebar att tio av gårdarna i kyrkbyn, efter skifte år 1883, flyttades från sin ursprungliga position omkring kyrkan till exempelvis Runemo och att nya samhällen växte så småningom fram som följd av det.[5]

 
Järnvägsstationen i Alfta från slutet av 1800-talet.

Genom Alfta går sedan 1897 järnvägslinjen Bollnäs–Orsa, en numera delvis nedlagd järnväg. Banan var ursprungligen tänkt att binda samman Norra stambanan med Inlandsbanan. Från början var det en privat järnväg, Dala Helsinglands Jernväg, men den övergick så småningom i Statens Järnvägars ägo.

I början av 1900-talet grundades smedjeföretaget ÖSA i Alfta. Skogsmaskinsindustrin var en stor sysselsättning i byn fram till 90-talets början.

Alfta har tidigare haft bankkontor tillhörande Handelsbanken och Swedbank (tidigare Gävleborgs sparbank). Handelsbankens rörelse hade sitt ursprung i Helsinglands Enskilda Bank som hade ett kontor i Alfta åtminstone sedan slutet på 1800-talet. Från 1907 låg den enskilda banken i en byggnad ritad av Fredrik Falkenberg.[8] Swedbank stängde sitt kontor den 31 maj 2016.[9] År 2021 stängde även Handelsbanken, varefter Alfta kom att sakna bankkontor.[10]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Alfta 1950–2015[11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
922
1960
  
1 323
1965
  
1 622
1970
  
2 220
1975
  
2 568
1980
  
2 544
1990
  
2 629 326
1995
  
2 459 337
2000
  
2 281 336
2005
  
2 185 336
2010
  
2 155 343
2015
  
2 348 384
Anm.: sammanvuxen med Storsveden 2015

KulturRedigera

Hälsingegården Ol-Anders är Alftas besökscentrum och har ett utvandrarmuseum med arkiv som ställer ut historien om Ersk-jansarnas inflytande över den utvandring som skedde från Alfta under mitten av 1800-talet. Ol-Anders utgör starten på den 28 kilometer långa turistleden Stora Hälsingegårdars väg längs vilken en stor del av traktens större bevarade hälsingegårdar ligger, såsom världsarvsgårdarna Jon-Lars och Pallars i Långhed.[13]

Hembygdsgården i Alfta heter Löka och ligger i Gundbo strax utanför Alfta centrum. Alfta kyrka är Ovanåkers kommuns största kyrka.

EvenemangRedigera

Alfta stoltserar med att varje år arrangera världens största surströmmingsskiva i Alfta ishall som brukar samla omkring 1200 personer och startade i slutet på 1970-talet.[14] Stormässan är ett annat årligt festarrangemang i den lokala folkparken, Forsparken, som vanligen hålls en lördag i augusti månad. Söndagen efter Stormässan hålls traditionsenligt Alfta karnevalståg. Karnevalen går genom Alfta centrum och avslutas i Forsparken med prisutdelning och underhållning. I samband med detta släpps den lokala kulturtidningen Alfta-ålen. Centrumföreningen arrangerar årligen Ålyra och Alfta marknad är ett annat evenemang som lockar besökare.

Kända personerRedigera

Anders Broman, basist i Bloodbound och gitarrist i Kjell Kritik, kommer från Alfta och det gör också musikern Per Persson från Perssons pack.

IdrottRedigera

Alfta har ishockeyhall och simhall, sporthall, tennishall, bike park, Byaspex samt golfbana med nio hål. På orten finns bland annat innebandyklubben Alfta IBK och ishockeyklubben Alfta GIF Hockey.

Alfta i litteraturenRedigera

  • Häxor och kärlek – oskyldigt dömd av Erik Olof Wiklund, roman, 2010.
  • Breven till Kristina – en förbjuden kärlek av Erik Olof Wiklund, roman, 2008.
  • En nubbe och pizza i Alfta av Francesco Saverio Alonzo, roman, 2010.
  • Alfta förr och nu 1–4 utgiven av Alfta kommun, faktaböcker, 1961–1973.
  • En smedjas förvandling – ÖSAs historia av Martin Östberg, faktabok, 1990.

KällorRedigera

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 1 oktober 2010.[källa från Wikidata]
  4. ^ Brink, Stefan (1984). Ortnamn i Hälsingland. ISBN 9120070381 
  5. ^ [a b c] Länsmuseet i Gävleborg (19 september 1989). ”Alfta - Från bondby till industriort - Kulturvårdsprogram”. Ovanåkers kommun. https://www.ovanaker.se/boendeochmiljo/samhallsplaneringochplaner/kulturellbebyggelse/kulturvardalftaochedsbyn.1007.html. Läst 7 augusti 2021. 
  6. ^ ”Stora Hälsingegårdars väg - Alfta kyrkby och samhälle”. Ovanåkers kommun. https://www.ovanaker.se/kulturochfritid/storahalsingegardarsvag/2alftakyrkbyochsamhalle.5712.html. Läst 7 augusti 2021. 
  7. ^ ”Stora hälsingegårdars väg - Hälsingegård Ol-Anders”. https://www.ovanaker.se/kulturochfritid/storahalsingegardarsvag/1halsingegardolanders.5711.html. Läst 7 augusti 2021. 
  8. ^ Nya affärshus och egna hem åren 1910-20
  9. ^ Swedbank stänger sitt kontor i Alfta: "Efterfrågan på digitala tjänster ökar", Helahälsingland, 27 april 2016
  10. ^ Handelsbanken stänger kontoret i Alfta – del av stort sparpaket: "Sänder värme till våra kunder", Helahälsningland, 18 december 2020
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  12. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  13. ^ halsingegardar.se. ”Stora Hälsingegårdars väg”. http://halsingegardar.se/att-uppleva/gardar-att-besoka/stora-halsingegardars-vag/. Läst 24 maj 2013. 
  14. ^ ”Upp till hipstern att rädda surströmmingen?”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/XgEx5m. Läst 7 augusti 2021. 

Externa länkarRedigera