Öppna huvudmenyn

Alfta socken i Hälsingland ingår sedan 1977 i Ovanåkers kommun och motsvarar från 2016 Alfta distrikt.

Alfta socken
Socken
Alfta kyrka.jpg
LandSverige
LandskapHälsingland
KommunOvanåkers kommun
Bildad1639
Area1 014 kvadratkilometer
Upphov tillAlfta kommun
Karta
Alfta sockens läge i Gävleborgs län.
Red pog.svg
Alfta sockens läge
i Gävleborgs län.
Koordinater61°20′49″N 16°04′16″E / 61.34694444°N 16.07111111°Ö / 61.34694444; 16.07111111
Koder, länkar
Sockenkod2394
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127063 (tryck "pil" för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 1 014,70 kvadratkilometer, varav 929,90 land.[1] År 2000 fanns här 5 088 invånare[2]. En del av tätorten Viksjöfors, tätorten Runemo samt tätorten och kyrkbyn Alfta med sockenkyrkan Alfta kyrka ligger i socknen.

Innehåll

HistorikRedigera

Alfta är en av de första ställen som blivit kända och utmärkta på kartorna i Hälsingland, Gävleborgs län. Första benämningen av Alfta är gjord under ca år 1200. Konung Sverre av Norge skall under 1200-talet blivid stoppad av hälsingarna vid Alfta och historien finns att läsa i "Konung Sverres saga" som nertecknats i en Isländsk saga från den tiden. Alfta är beläget i Voxnadalen, som fått sitt namn från älven Voxnan, ett biflöde till Ljusnan.

År 1542 gjordes en skatteändring i socknen. Enligt skatteboken fanns vid denna tid ungefär 150 bönder i Alfta socken.

Antalet gårdar i Alfta socken ökade år 1626 till 196 stycken, men under 1600-talet förändrades bebyggelsens storlek inte nämnvärt på grund av de tunga skatter som införts i Sverige efter de många krigen landet härjats av. Dessutom blev utskrivningen av soldater i området betungande för Alftas bönder, inte minst då Alfta kompani skulle utrusta 78 man - två gårdar fick därvid svara för en soldats avlöning och underhåll.

Återhämtningen efter kriget gick dock snabbt, och vid mitten av 1700-talet rådde ett visst välstånd hos Alftas bönder. Av sockens 27 byar vid denna tid var utan tvekan kyrkbyn den största i området.

Socknen är även starkt förknippad med Erik-jansismen som leddes av profeten Erik Jansson från Biskopskulla socken i Uppland i mitten av 1800-talet. Alla böcker som Erik Jansson inte såg som sann kristendom skulle brännas på bål. En av minnesstenarna från bokbålen som hölls i Alfta finns i Tranberg vid Hälsingegården Fiskras mot Viksjön. Anhängarna grundade 1846 Bishop Hill i USA. Ett utvandrarmuseum med arkiv ligger vid hälsingegård Ol-Anders med Turism info. Den äldsta ännu bevarade inspelade svenska rösten tillhör Peter Wickblom, född i Alfta 1810, död 1906. Hans berättelse om att vara en emigrant som tagit sig över Atlanten, inspelad 1904 i Bishop Hill i USA, är den äldsta ännu bevarade ljudinspelningen på svenska.[3]

Idag förknippas Alfta bland annat med hälsingegårdar, och av de sju hälsingegårdarna som sedan den 1 juli 2012 finns på Unescos världsarvslista står två gårdar i Alfta socken, Jon-Lars och Pallars i Långhed.[4]

Administrativ historikRedigera

1639 utbröts Ovanåkers socken från Alfta.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Alfta församling och för de borgerliga frågorna bildades Alfta landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Bollnäs kommun men överfördes 1977 till Ovanåkers kommun.[2] Församlingen uppgick 2012 i Alfta-Ovanåkers församling.[5]

1 januari 2016 inrättades distriktet Alfta, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta soldaterna tillhörde Hälsinge regemente, Alfta kompani.[6]

GeografiRedigera

Alfta socken ligger kring Voxnan och Flaxnan. Socknen har odlingsbygd vid vattendragen och är i övrigt en kuperad skogsbygd med höjder som i söder i Stavsberget når 498 meter över havet.[7][8][1]

Bygden har ett stort antal hälsingegårdar och en "Turismväg" Stora Hälsingegårdars väg som rekommenderas.

FornlämningarRedigera

Från stenåldern finns boplatser och från järnåldern finns gravhögar. I Viken (7km från Alfta Kyrka) har en större skatt av 200 arabiska silvermynt påträffats samt gravplatser och boplatser från tiden.[7][8][9][10]

NamnetRedigera

Namnet (1312 Alpta) kommer troligen från tjärnen vid kyrkan. Namnet innehållet alpt, 'svan'.[11][8]

Orten nämns också i Sverres saga från 1200-talet som Alftar.

Kända personer från bygdenRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Alfta socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Ljudminnen som utställning i det virtuella rummet”. ljudminnen.se. http://www.ljudminnen.se/9.htm. Läst 17 oktober 2016. 
  4. ^ UNESCO. ”Four natural and four cultural properties added to UNESCO’s World Heritage List on Sunday”. http://whc.unesco.org/en/news/902/. Läst 25 maj 2014. 
  5. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  6. ^ Adm historik för Alfta socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  8. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Alfta socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Alfta socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Litteratur från eller med anknytning till AlftaRedigera

  • Häxor och Kärlek-oskyldigt dömd av Erik Olof Wiklund 2010, Historisk roman
  • Breven till Kristina-En förbjuden kärlek av Erik Olof Wiklund 2008, Historisk roman
  • En nubbe och Pizza i Alfta av Francesco Saverio Alonzo, Roman
  • Alfta Förr och Nu IV utgiven av Alfta Kommun, Faktabok
  • Hundraårigt Kommunalstyre i Alfta av Johan Ohlsson, Faktabok
  • En smedjas förvandling - ÖSAs historia av Martin Östberg, 1990

Externa länkarRedigera