Rättviks kommun

kommun i Dalarnas län, Sverige

Rättviks kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Rättvik.

Rättviks kommun
Kommun
Rättviks kommunhus
SloganLivskvalitet in på knutarna
Kommunens vapen.
Rättviks kommunvapen
LandSverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
CentralortRättvik
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd11 047 ()[1]
Areal2 139,22 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 920,88 kvadratkilometer[2]
- därav vatten218,34 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet5,75 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°53′00″N 15°08′00″Ö / 60.883333333333°N 15.133333333333°Ö / 60.883333333333; 15.133333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsMora domkrets (–)
Leksands domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2171[3]
Anställda1 225 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2031
GeoNames2682993
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Rättvik, Boda (från 1875) och Ore. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Boda landskommun 1 maj 1875 genom en utbrytning ur Rättviks landskommun.

Rättviks municipalsamhälle inrättades 25 november 1910 och upplöstes vid årsskiftet 1965/1966.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. 1963 införlivades Boda landskommun i Rättviks landskommun.

Rättviks kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Rättviks landskommun. 1974 införlivades Ore kommun.[5]

Kommunen ingick sedan bildandet till 1 september 2001 i Leksands domsaga och ingår sen dess i Mora domsaga.[6]

Geografi

redigera

Topografi och hydrografi

redigera

Rättviks kommun är en kuperad skogskommun som sträcker sig mot Siljan i söder. Där dominerar granit i berggrunden och oftast är marken täckt av barrskogsklädd morän. I sydväst finns yngre sedimentära bergarter från den så kallade Siljansringen, inklusive revkalksten, som främjar en näringskrävande och artrik flora.

Under inlandsisens avsmältning avsattes flera väldefinierade randdeltan, såsom Rättviksfältet, längs Siljansringen. De kalkrika sedimentjordarna runt centralorten har skapat gynnsamma förhållanden för jordbruket och resulterat i goda odlingsmarker.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Rättviks kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (2,3 %)
  Skog (89,5 %)
  Öppen myrmark (5,9 %)
  Jordbruksmark (1,7 %)
  Övrig mark (0,6 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

redigera

Onrådets natur är internationellt unik på grund av den meteorit som kolliderade med Siljansområdet för 360 miljoner år sedan. Över miljontals år har landskapet genomgått förändringar och idag kan man studera flera unika arter och geologiska fynd.

År 2024 hade kommunen 27 naturreservat, varav 25 är bildade av Länsstyrelsen och två är kommunala: Amtjärnsbrottet och Dalen-Hökolsberget. Speciella och ålderstigna träd, samt geologiska fynd, är bevarade som naturminnen för att skydda och bevara det biologiska och geologiska arvet.

Ett av de mest intressanta odlingslandskapen i kommunen finns i Gärdsjö, som är känt för sin historia av traditionellt jordbruk och bevarandet av gamla odlingsmetoder.[9]

Administrativ indelning

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Boda församling, Ore församling och Rättviks församling.

 
Distrikt (socknar) inom Rättviks kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarade de tidigare socknarna Boda, Ore och Rättvik.[10]

Tätorter

redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2020 fanns det sju tätorter i Rättviks kommun.

Nr Tätort Befolkning
1 Rättvik 5 195
2 Vikarbyn 1 218
3 Backa 626
4 Boda &&&&&&&&&&&&0522.&&&&&0522
5 Furudal 436
6 Nedre Gärdsjö &&&&&&&&&&&&0389.&&&&&0389
7 Gulleråsen 386

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Alliansen i koalition med SPI Välfärden. De fem partierna samlade tillsammans 20 av 39 mandat i kommunfullmäktige.[11] I valet 2014 ökade Centerpartiet sina mandat med tre platser samtidigt som Liberalerna och Moderaterna minskade med var sitt mandat. Detta innebar ändå att Allianspartierna kunde knipa makten utan stöd från SPI Välfärden. Liberalerna förlorade sitt enda mandat i kommunfullmäktige i valet 2018. Moderaterna och Kristdemokraterna ökade dock och fick var sitt ytterligare mandat vilket innebar att de tre kvarvarande allianspartierna kunde fortsätta styra kommunen även mandatperioden 2018–2022.[12] Samma koalition behäll makten även efter valet 2022.[13]

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2023-2026
Ordförande C Jonas Björ
Förste vice ordförande M Thomas Wärnhem
Andre vice ordförande S Erja Eloranta

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSMPSPISDNYDC-DCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701615514
161554
4179,8
329
197321819424
21819424
4984,8
3910
197621817516
2181756
4985,7
3712
1979218115418
2181548
4984,5
3712
1982218115319
2181539
4984,7
3712
1985217113817
2171387
4983,3
3514
1988219211726
219211726
4977,3
3811
1991119112538
1912538
4979,3
3415
1994124218418
242848
4979,0
2920
1998214118427
2148427
3975,61
2019
20022141111523
21411523
3975,98
2217
20061131113415
131345
3977,81
2514
201021421110216
21421026
3980,18
2415
20142122313115
21223135
3983,19
1821
201821061326
21061326
3985,37
2019
202211171037
1171037
3984,11
2415
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera

Kommunstyrelsen består av 13 ordinarie ledamöter. Till stöd för sitt arbete har de fyra utskott:[14] allmänna utskottet, samhällsutvecklingsutskottet, socialutskottet och bildningsutskottet.[15]

Kommunens tre kommunalråd består av kommunstyrelsens ordförande, Ulrica Momqvist (C) liksom ordförande för socialutskottet och bildningsutskottet.[16]

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Individnämnden M Fredrik Ollén C Yvonne Junell
Valnämnden M Agnetha Wallander S Britt Wikman

Vänorter

redigera

Rättvik har följande vänorter:

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Kommunen ligger i en traditionell jord- och skogsbruksregion, där turismen nu också spelar en betydande roll. Träindustrin är framträdande, med träbearbetning och sågverk i fokus. Hedlundskoncernen är en av de ledande aktörerna, specialiserad på trähustillverkning och sågning. Tillverkningen av timmerhus har en lång historia i området, med flera småföretag som driver denna verksamhet. Dessutom har kalkbrytning och kalkbränning en gammal tradition i området.[7]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Kommunen genomkorsas av vägarna 70, 80, 296 och 301 samt av järnvägen Mora–Borlänge. Genom södra delarna av kommunen går Siljansleden.[7]

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 11 047 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 203:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Rättviks kommun 1970–2020[17]
ÅrFolkmängd
1970
  
10 805
1975
  
10 732
1980
  
11 194
1985
  
10 967
1990
  
11 345
1995
  
11 325
2000
  
10 847
2005
  
10 886
2010
  
10 811
2015
  
10 759
2020
  
11 047
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Ore kommuns folkmängd ingår i siffran för 1970.

Kulturarv

redigera

Under 1700- och 1800-talen genomfördes aldrig den skiftesreform som förändrade den svenska landsbygden i grunden i Siljansområdet (se Laga skifte i Dalarna). Detta har lett till att många av kommunens byar än idag bevarar sin gamla tätbebyggelse. Ofta omges dessa byar av ett ålderdomligt odlingslandskap och kännetecknas av timmerhus av liknande karaktär. Ett exempel är Blånnesladu i Övre Gärdsjö, som är en av landets äldsta timmerbyggnader från 1294.

Området som utgör kommunen är också känt för sin levande fäbodkultur, där flera fäbodar fortfarande bedriver djurhållning och försäljning av lokala produkter som smör och ost. Fäbodarna har en lång historia och några av dem, som Lisskog och Karl-Töfåsen, har varit i bruk i århundraden utan avbrott.

Kommunen har också ett stort antal äldre bevarade gårdar och hembygdsgårdar. Dessa gårdar innehåller unika samlingar av dalmålningar, ålderdomliga redskap, kläder och husgeråd som ger besökare en inblick i släktledens arbete, mödor, drömmar och glädjeämnen.

Områdets folkkultur har bevarats genom åren. Musiken, folkkonsten med dalmålningar, traditionella dräkter och slöjd är alla uttryck för detta kulturarv. Folkmusiken har en särskilt stark ställning, och Dalarnas folkmusikcentrum är baserat i Rättvik.[18]

Kommunvapen

redigera

Blasonering: Sköld kvadrerad: fält 1 och 4 i rött en stolpvis ställd bila av guld, fält 2 och 3 i guld två korslagda dalpilar.

Vapnet fastställdes för Rättviks landskommun 1948, bilden kommer från ett 1600-tals sockensigill. Eftersom det var vanligare i Dalarna, än i övriga landet, att även landskommuner hade heraldiska vapen så fanns tre vapen (Boda, Ore och Rättvik) efter kommunreformen i början av 1970-talet. Den namngivande enhetens vapen valdes och registrerades hos PRV år 1979.

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Leksands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c] ”Rättvik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/r%C3%A4ttvik. Läst 5 maj 2024. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Värdefull natur - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 14 mars 2024. https://www.rattvik.se/kultur-fritid-och-turism/turism-att-besoka-rattvik/vardefull-natur.html. Läst 12 maj 2024. 
  10. ^
  11. ^ ”Kommunens organisation”. web.archive.org. 12 maj 2014. Arkiverad från originalet den 12 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140512050327/http://www.rattvik.se/kommunorganisation. Läst 10 maj 2024. 
  12. ^ ”Fortsatt starkt alliansstyre i Rättvik”. SVT. 9 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/valet-i-rattvik. Läst 10 maj 2024. 
  13. ^ Dalarna, P4 (2 november 2022). ”Klart: Nygammalt styre i Rättvik – "känns tryggt, stabilt och bra"”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/nygammalt-styre-i-rattvik-c-m-och-kd-fortsatter-vid-makten. Läst 10 maj 2024. 
  14. ^ ”Kommunstyrelse - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 15 februari 2024. https://www.rattvik.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/namnder-och-forvaltningar/kommunstyrelse.html. Läst 6 juni 2024. 
  15. ^ ”Kommunens organisation - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 14 februari 2024. https://www.rattvik.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation.html. Läst 6 juni 2024. 
  16. ^ ”Kommunalråd och oppositionsråd - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 10 januari 2024. https://www.rattvik.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad.html. Läst 6 juni 2024. 
  17. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022. 
  18. ^ ”Kulturarv - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 5 februari 2024. https://www.rattvik.se/kultur-fritid-och-turism/kultur/kulturarv.html. Läst 12 maj 2024. 

Externa länkar

redigera