Öppna huvudmenyn

Biografi

ej personhistoriker se Q43685815

En biografi är en redogörelse för en persons liv. Om framställningen är gjord av författaren själv kallas den självbiografi eller memoarer. Ordet biografi kommer av grekiskans biographia, av bios, "liv", och graphō, "skriva". En författare av biografier kallas biograf.

Genre: Biografi
KonstformFacklitterär personsinriktad genre
FormatBöcker, artiklar, dokumentärfilm
SubgenrerSjälvbiografi, nyckelroman, dagbok
Vanliga temanuppväxt, kärlek, yrkesliv, död
Årtalsedan antiken
FöreträdareSuetonius, James Boswell
1500-talsversion av Suetonius porträtt av kejsare.

Innehåll

HistoriaRedigera

Biografin är en av de allra äldsta formerna av litteratur. Tidiga biografiska skrifter har ibland ansetts vara en form av historieskrivning snarare än en litterär form i sin egen rätt, men numera anses biografi och historia vara två väsentligt skilda litterära former.[1]

Suetonius kejsarporträtt (ca 120 f.Kr.) är en känd biografi från antiken. Thomas Mores History of Richard III (ca 1513) blev en av de stora föregångarna till den moderna biografin. På 1600-talet började begreppet biografi användas som en egen form av litteratur och under de följande århundradena skrevs många varierande former av biografier. Ett mästerverk anses James Boswells biografi över Samuel Johnson (1791) vara.[1] Under 1900-talet påverkade djuppsykologin och kvinnorörelsen biografin, som blev frispråkig och romanlik. Även samlingsverk som den biografiska handboken Vem är det (1912–) räknas hit.

Typer av biografierRedigera

En biografi kan vara skriven på många olika sätt. En biograf kan utgå från personlig kännedom av personen som biografin handlar om eller vanligen från källforskning. Biografin kan vara en kort karaktärsskiss, en informativ biografi som objektivt skildrar en persons levnad i kronologisk ordning utan några tolkningar, eller en mer ambitiös kritisk biografi som med grundlig bakgrundsfakta strävar efter att ge en helhetsbild av personens liv och verk. Den kan också vara en självbiografi eller memoar. Vissa biografier kan ha ett speciellt syfte, till exempel att väcka uppmärksamhet kring en politisk kampanj eller en känd person. Det finns även fiktiva biografier som fritt använder sig av fakta i formen av en roman.[1]

Moderna biografierRedigera

Erik Lönnroth påpekar att ”biografiska studier av människor från 1900-talet har ofantliga fördelar framför den som arbetar med äldre tid”.[2] Det är dock inte bara fördelar. Kristian Hvidt tar exempelvis upp att telefoner och andra elektroniska medier minskar mängden av skrivet material. Han säger dock att det ändå finns tillräckligt med brev och dagböcker till framtidens biografier. Och Hvidt pekar även på att vi får ett stadigt rikligare bildkällmaterial, vilket är en viktig del av en god biografi.[3] För att det ska kunna finnas en ett rikt källmaterial om en person är det dock viktigt att en person ”levt ett biografiskt liv” och samlat brev och manuskript.[4]

MultimediaformerRedigera

Med de teknologiska framsteg som gjordes på sena 1900-talet och tidiga 2000-talet har multimediaformer av biografisk framställning blivit mer populär än det litterära dito. Visuella bilder och film möjliggjorde genomtänkta utarbetade nya dimensioner av personligheter som det skrivna ordet inte kunde. Populariteten av dessa biografier kulminerade i och med skapandet av kabel- och satellitkanaler som A&E, The Biography Channel, The History Channel och History International.

BokprisRedigera

Årligen utnämns, i flera länder, författare speciella pris för just biografier. Några sådana priser är:

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Noter
  1. ^ [a b c] ”Biography” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/art/biography-narrative-genre. 
  2. ^ Lönnroth, s 196
  3. ^ Hvidt, s 38
  4. ^ Söderqvist, s 238
Tryckta källor
  • Ambjörnsson Ronny, Ringby Per, Åkerman Sune, red (1997). Att skriva människan: essäer om biografin som livshistoria och vetenskaplig genre. Stockholm: Carlsson. Libris 7622150. ISBN 91-7203-167-0 
  • Hvidt, Kristian (1997). ”Den historiske biografi - en spændingsfyldt genre.”. Att skriva människan / Ronny Ambjörnsson, Per Ringby och Sune Åkerman (red.) (Stockholm : Carlsson, 1997): sid. 31-42 : ill..  Libris 2353725
  • Lönnroth, Erik (1997). ”Det biografiska synsättet.”. Att skriva människan / Ronny Ambjörnsson, Per Ringby och Sune Åkerman (red.) (Stockholm : Carlsson, 1997): sid. 187-198 : ill..  Libris 2353872
  • Söderqvist, Thomas (1997). ”Det vetenskapliga livet mellan misstänksamhetens och uppbyggelsens hermeneutik.”. Att skriva människan / Ronny Ambjörnsson, Per Ringby och Sune Åkerman (red.) (Stockholm : Carlsson, 1997): sid. 233-250 : ill..  Libris 2353899

Externa länkarRedigera