Riksarkivarie

chef för Riksarkivet i Sverige, och t.ex. i Finland

Riksarkivarie är den högsta chefen för ett lands nationella arkiv och titeln för generaldirektören för Riksarkivet i såväl Sverige som i Finland.

Norges riksarkivarie Inga Bolstad; forskningsdirektören vid Riksarkivet i Finland Päivi Happonen; Danmarks riksarkivarie Asbjørn Hellum; Sveriges riksarkivarie Karin Åström Iko; samt Islands riksarkivarie Eiríkur G. Guðmundsson.

Riksarkivarien i Finland

redigera

Chefen för Riksarkivet och Arkivverket i Helsingfors är generaldirektör med titeln riksarkivarie.[1]

Riksarkivarien i Sverige

redigera

Enligt 1618 års kansliordning skulle en av sekreterarna i det kgl. kansliet ha "riksens archivum" som sitt ansvarsområde, och samma år utsågs Peder Månsson Utter till arkivsekreterare.[2] Enligt kansliordningarna 1626 och 1661 skulle dessutom ett av kansliråden i det kungliga kansliet, med tiden kallat Kanslikollegium, såsom custos archivi ha översikt över arkivet, en funktion som under Jonas Bures tid tycks ha varit förenad med arkivsekreterarens och senare kom att fyllas av hovkanslern. Från 1650-talet och Erik Larsson Runells (senare adlad Palmskiöld) tillträde som arkivsekreterare var det i praktiken denne som var chef för Riksarkivet. Johan Gustaf Liljegren, arkivsekreterare och kansliråd, var den förste som 1835 erhöll titeln riksarkivarie.

Det svenska Riksarkivet ingick ända till 1878 som en del i Kanslikollegium, men frigjordes detta år, enligt en kunglig förordning från 1 juni 1877, och blev ett självständig ämbetsverk, och riksarkivarien fick därmed samma ställning som generaldirektörerna i andra verk.

Custos archivi (1626 och 1661 års kansliordning)

redigera

Arkivsekreterare i Riksarkivet (inom Kgl. Kansliet/Kanslikollegium)

redigera

Riksarkivarier

redigera
 
Erik Norberg, Tomas Lidman och Björn Jordell på Riksarkivets 400-årsjubileum i Stockholm 2018.

(från 14 juli 1835)

Källor

redigera

Externa länkar

redigera