Stads- och kommunhistoriska institutet
Stads- och kommunhistoriska institutet, grundat 1919 som Stadshistoriska institutet, är ett svenskt forskningsinstitut som idag har en ledande ställning inom svensk och nordisk urbanhistoria.[1]
Verksamhet
redigeraInstitutet har ett övergripande ansvar för svensk stads- och kommunhistoria och bedriver egen forskning, samarbetar med andra urbanhistoriskt intresserade inom och utom landet, anordnar konferenser och ger ut publikationer. Institutets föreståndare är innehavaren av professuren i historia med särskild inriktning på stads- och kommunhistoria vid Stockholms universitet, sedan 2015 Heiko Droste.[2]
Stadshistoriska nämnden utgör institutets styrelse och består av sju medlemmar varav fyra valda av Sveriges Kommuner och Landsting, två valda av Stads- och kommunhistoriska samfundet samt en vald av Stockholms universitet. Sekreterare i nämnden är Heiko Droste.[3]
Sedan 1994 delar institutet ut Yngve Larssons pris för stads- och kommunhistoriska insatser, instiftat av Svenska Kommunförbundets styrelse.[4]
Historik
redigeraGrundande
redigeraFörberedelser för ett stadshistoriskt institut hade börjat i mars 1917 inom föregångaren till kommunförbundet, Svenska stadsförbundet. Drivande var dåvarande förste sekreteraren i Svenska stadsförbundet och sedermera borgarrådet och stadskollegieordföranden i Stockholm Yngve Larsson, som även ledde arbetet med finansieringen. Han samarbetade med historikerna Nils Ahnlund och Nils Herlitz,[5] och Ahnlund hade författat en promemoria som bland annat underströk vikten av att uppmärksamma det kommande 300-årsjubileet av de av Gustav II Adolf inrättade stadsprivilegierna. Efter att finansiering säkerställts från bland andra K.A. Wallenberg och Pehr Swartz ägde det konstituerande mötet rum i Börshuset i Stockholm den 7 juni 1919.[6]
Yngve Larsson blev senare nämndens ordförande under 21 år, 1949-1970.[7]
Föreståndare
redigera- Professor Nils Herlitz 1919-1927
- Professor Nils Ahnlund 1927-1936
- Professor Folke Lindberg 1936-1970
- Professor Ingrid Hammarström 1970-1989
- Professor Christer Winberg 1989-1990
- Professor Lars Nilsson 1990-2015
- Professor Heiko Droste 2015-
Utgivning (urval)
redigeraInstitutet ger ut serien Studier i stads- och kommunhistoria (ISSN 0284-1193), däribland:
- Deland, Mats (2001) (på engelska). The Social City : Middle-way approaches to housing and sub-urban golvernmentality in southern Stockholm, 1900-1945. Studier i stads- och kommunhistoria, 0284-1193 ; 23. Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet. Libris 7776235. ISBN 91-88882-17-9. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:189679
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Nilssons sida på historia.su.se Arkiverad 16 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Institute of Urban History, Stockholm”. urbanhistory.historia.su.se. Arkiverad från originalet den 6 november 2018. https://web.archive.org/web/20181106004707/http://urbanhistory.historia.su.se/index.htm. Läst 5 november 2018.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 november 2018. https://web.archive.org/web/20181106004707/http://urbanhistory.historia.su.se/index.htm. Läst 5 november 2018.
- ^ Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut, läst 21 februari 2008
- ^ The Institute of Urban History Arkiverad 12 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 21 februari 2008
- ^ Almanack för alla.. Stockholm: Norstedt. 1921. Libris 423201, s. 27
- ^ Svenskt biografiskt lexikon (SBL), häfte 108 (artikelförfattare: Göran Sidenbladh) (1978). Larsson, Gustaf Richard Yngve. Stockholm: Statens arkivstyrelse
Tryckta källor
redigera- Hayen, Mats (2008). Ett sekel i självstyrelsens tjänst: Sveriges kommuner och landsting 100 år. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Libris 11173788. ISBN 978-91-7164-374-2. https://webbutik.skr.se/sv/artiklar/ett-sekel-i-sjalvstyrelsens-tjanst-sveriges-kommuner-och-landsting-100-ar.html
Webbkällor
redigeraExterna länkar
redigera- Officiell webbplats
- Verksamhetsberättelse 2007
- Svenska stadsförbundet i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)