Öppna huvudmenyn

Stockholms universitet

akademisk utbildningsinstitution i Stockholm
(Omdirigerad från Stockholms högskola)

Stockholms universitet är ett svenskt statligt universitet i Stockholm. Universitetet har ett naturvetenskapligt och ett humanvetenskapligt område. Inom dessa områden ligger samhällsvetenskaplig, juridisk, humanistisk och naturvetenskaplig fakultet. Universitetet grundades som Stockholms högskola (StHS) 1878. Nuvarande namn och universitetsstatus erhölls den 3 september[2] 1960, då högskolan förstatligades.[förtydliga] Stockholms universitets huvuduppgift är att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet och att samverka med samhället.[3] Universitetet är beläget inom Kungliga nationalstadsparken.[4]

Stockholms universitet
Stockholms universitet, flygfoto 2014-09-20.jpg
Universitetsområdet från luften 2014
EngelskaStockholm University
Grundat1878
ÄgandeformStatlig myndighet
RektorProf. Astrid Söderbergh Widding
Anställda5 500 (2018)[1]
Studerande33 000 (2018)[1]
Helår26 273 (2018)[1]
Doktorander1 600 (2018)[1]
SäteSverige Stockholm, Sverige
MedlemskapEUA, SUHF
Webbplatswww.su.se

HistoriaRedigera

En tradition av högre utbildning fanns i Stockholm långt innan Stockholms högskola bildades. Som det främsta exemplet härpå träder Collegium regium, även kallat Academia Stockholmensis, fram. Collegium regium var en sorts högskola och grundades av Johan III år 1576. Denna utbildningsanstalt förföll dock när dess professorer flyttades till Uppsala år 1593 och det där återupprättade universitetet.[5]

Initiativet till bildandet av Stockholms högskola togs av stadsfullmäktige. Det skedde genom ett beslut i december 1865 om bildande av en fond och en kommitté, för att "inom hufvudstaden upprätta en högre utbildningsanstalt".[6] De nio ledamöterna i kommittén var respekterade medborgare som på olika sätt verkade för vetenskapens och samhällets utveckling.[7]

Nästa viktiga steg togs i oktober 1869, då Högskoleföreningen bildades.[8] Flera kommittémedlemmar blev ledamöter av Högskoleföreningen - bland annat professor Pehr Henrik Malmsten.[9] Föreningens uppgift var att upprätta en högskola i Stockholm och skulle "ej upplösas förrän högskolan kommit till stånd och dess framtid kunde anses tryggad". Grundstadgar för Stockholms högskola antogs i maj 1877 och på Höstterminen året därpå började den egentliga verksamheten.

Stockholms högskola inledde sin verksamhet hösten 1878 med stöd av bidrag från allmänheten och Stockholms stad. Till en början höll man till i förhyrda lokaler och föreläsningar hölls uteslutande i naturvetenskapliga ämnen. De första egna professorerna anställdes under 1880-talet, bland dem Sveriges första kvinnliga professor Sofia Kovalevskaja som var professor i högre matematisk analys. Den förste samhällsvetenskaplige professorn var Viktor Rydberg, professor i kulturhistoria från 1884. Professor Svante Arrhenius erhöll som förste svensk ett Nobelpris, i kemi 1903.

Först 1904 erhöll högskolan rätt att utfärda examina och promovera doktorer. Under de följande åren byggdes fakultetsstrukturen ut och högskolan fick egna lokaler vid Observatorielunden i Stockholm (huset på Kungstensgatan 45). Under 1930-talet diskuterades en sammanslagning med andra högskolor i Stockholm för att bilda ett gemensamt universitet, men av detta blev intet, och Stockholm har därmed fortfarande en mängd högskolor inriktade på olika discipliner.

Dess centrala verksamhet flyttade under 1970-talet från Stockholms innerstad till Frescati. Tanken var från början att förlägga universitetets hela verksamhet i campus i Frescati men vissa institutioner är belägna utanför campus, som DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) i Kista. Journalisthögskolan, Enheten för journalistik, medier och kommunikation, finns i Garnisonen på Östermalm och på Drottninggatan finns Spökslottet, Schefflerska palatset. Vid Sveaplan finns Institutionen för socialt arbete (Socialhögskolan), CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa) och SoRAD (Centre for Social Research on Alcohol and Drugs). En avdelning för arbetsmiljökemi tillhörande Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi fanns i Hässleholm och tillhörde Stockholms universitet 2003-2017.[10][11] Forskning och undervisning i etnologi (tidigare Nordisk och jämförande folklivsforskning) bedrevs från 1918 i samarbete med Nordiska museet, se Institutet för folklivsforskning. Professuren knöts till universitetet 1978 och undervisningen flyttade från Villa Lusthusporten till Södra huset kring år 2000.

Den 1 januari 2008 inlemmades lärarutbildningen vid den tidigare självständiga Lärarhögskolan i Stockholm i Stockholms universitet. Även före denna sammanslagning läste dock lärarstudenterna många av sina ämneskurser vid Stockholms universitet. De byggnader som tidigare användes av Lärarhögskolan kallas nu Stockholms universitets campus Konradsberg.

Logotypens historiaRedigera

Märket tecknades ursprungligen av hovgrafikern Karl-Erik Forsberg (1914–1995) i samband med att Stockholms högskola blev ett statligt universitet 1960. Märket består av en fackla omlindad av en olivkvist i kombination med tre kronor och en sigill-omskrift. Inspirationen till utförandet fick Karl-Erik Forsberg av en plafondmålning i Schefflerska palatset (känt som "Spökslottet") på Drottninggatan i Stockholm. Målningen symboliserar kunskapen och på den finns bland annat gudinnan Pallas Athena som håller i en fackla omlindad av en olivkvist. De tre kronorna, en symbol för riket Sverige, har Karl-Erik Forsberg adderat. I universitetets märke illustrerar kronorna det statliga huvudmannaskapet.[12]

OrganisationRedigera

Stockholms universitet är en statlig myndighet och styrs av de beslut som regering respektive riksdag fattar. Universitetet har dock rätt att, inom de ramar som regeringen ger, besluta i många frågor så som sin interna organisation, utbildningsutbud, antagning av studenter mm.

Organ inom universitetets organisationRedigera

  • Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar för att universitetet som myndighet sköter sitt uppdrag och följer de krav som uppställs i lagar och förordningar. Styrelsen rapporterar till regeringen. Styrelsen består av åtta externa ledamöter (varav en ordförande och en vice ordförande), fyra verksamhetsföreträdare från universitetet med två gruppsuppleanter samt tre studentrepresentanter (varav en doktorandrepresentant) med en suppleant. Under universitetsstyrelsen finns rektor som är chef över myndigheten och har det operativa ansvaret för hela verksamheten. Under rektor finns i sin tur prorektor som kan ersätta rektor vid behov.
  • Vid universitetet finns två områdesnämnder, Områdesnämnden för naturvetenskap respektive Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap. De leds av varsin vicerektor. Områdesnämnderna är beslutande organ som ansvarar för strategisk planering av utbildning och forskning, samordning av fakultetsövergripande utbildning och forskning samt intern och extern samverkan.
  • Efter områdesnämnderna kommer fakultetsnämnderna som är de högst beslutande organen på fakultetsnivå. I fakultetsnämnden ingår dekanus, prodekanus, övriga verksamhetsrepresentanter och studentrepresentanter. Dekanerna utses av rektor efter förslag genom val inom berörd fakultet.
  • Fakultetsnämnderna beslutar normalt i lärarutbildningsfrågor, men det finns en samordningsgrupp som beslutar i sådana frågor som rör lärarutbildning vid flera fakulteter. Samordningsgruppen ska besluta i fakultetsövergripande lärarutbildningsfrågor och följa upp verksamheten. Prorektor är ordförande i samordningsgruppen och har övergripande ansvar för lärarutbildningarna.
  • Efter fakulteterna landar verksamheten på institutionsnivå, där det för varje institution finns en prefekt som är chef och tar beslut tillsammans med institutionsstyrelsen.
  • Universitetsförvaltningen är ett berednings- och serviceorgan för universitetsstyrelsen, rektor och övriga beslutande organ. Leds av förvaltningschefen. Inom universitetsförvaltningen finns ett antal förvaltningsenheter som sköter olika delar av universitetets administration, t.ex. ekonomiavdelning, IT-avdelning, personalavdelning och studentavdelning. Det finns även tre s.k. stabsenheter, Ledningskansliet, Planeringsenheten och Kommunikationsenheten som hjälper universitetsledningen med beslutsunderlag.
  • Förvaltningschefen är den högsta tjänstemannen vid Stockholms universitet och beslutar om bland annat universitetsförvaltningens organisation och ekonomi.

Institutioner, institut och centra[13]Redigera

AllmäntRedigera

Utbildning och forskning vid Stockholms universitet sker inom naturvetenskapliga området och humanistisk-samhällsvetenskapliga området fördelat på fyra fakulteter med 70 institutioner, institut och centra. Forskning eller utbildning sker även vid ett antal centra och institut med egen styrelse, men som organisatoriskt hör till en institution.

Institutioner inom respektive fakultetRedigera

Humanvetenskapliga områdetRedigera

Humanistiska fakultetenRedigera

  • Engelska institutionen
  • Filosofiska institutionen
  • Historiska institutionen
  • Institutionen för arkeologi och antikens kultur
  • Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
  • Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
  • Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
  • Institutionen för kultur och estetik
  • Institutionen för lingvistik
  • Institutionen för mediestudier
  • Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier
  • Institutionen för språkdidaktik
  • Institutionen för svenska och flerspråkighet
  • Romanska och klassiska institutionen
Centra/institutRedigera
  • Centrum för evolutionär kulturforskning (CEK)
  • Centrum för krigs- och fredsetik (SCEWP)
  • Centrum för logik, språkfilosofi och medvetandefilosofi (CLLAM)
  • Centrum för maritima studier (CeMaS)
  • Centrum för medeltidsstudier
  • Centrum för tvåspråkighetsforskning
  • Institutet för Turkietstudier
  • Latinamerikainstitutet
  • Nationellt centrum för svenska som andraspråk
  • Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC)
  • Tolk- och översättarinstitutet
Särskild inrättning inom fakultetenRedigera
  • Accelerator

Juridiska fakultetenRedigera

Juridiska institutionen (Juridicum)

Centra/institutRedigera
  • Centrum för kommersiell rätt i Stockholm (SCCL)
  • Institutet för europeisk rätt
  • Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt (IFIM)
  • Institutet för rättsinformatik (IRI)
  • Institutet för social civilrätt
  • Stockholms barnrättscentrum
  • Stockholm Centre for International Law and Justice (SCILJ)
  • Stockholms miljörättscentrum

Samhällsvetenskapliga fakultetenRedigera

Centra/institutRedigera
  • Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD)
  • Centre Health Equity Studies (CHESS)
  • Centrum för barnkulturforskning
  • eGovlab
  • Spider Center

Naturvetenskapliga områdetRedigera

Matematisk-fysiska sektionenRedigera

  • Fysikum
  • Institutionen för astronomi
  • Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND)
  • Matematiska institutionen
  • Meteorologiska institutionen (MISU)

Kemiska sektionenRedigera

  • Institutionen för biokemi och biofysik (DBB)
  • Institutionen för material- och miljökemi (MMK)
  • Institutionen för organisk kemi

Biologiska sektionenRedigera

  • Institutionen för biologisk grundutbildning (BIG)
  • Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP)
  • Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut (MBW)
  • Zoologiska institutionen

Sektionen för geo- och miljövetenskaperRedigera

  • Institutionen för geologiska vetenskaper (IGV)
  • Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES)
  • Institutionen för naturgeografi

Centra och institut under områdetRedigera

  • Baltic Nest Institute
  • Bolincentret för klimatforskning
  • Institutet för solfysik
  • Internationella Meteorologiska Institutet i Stockholm (IMI)
  • Kemilärarnas resurscentrum (KRC)
  • Stockholms centrum för strålskyddsforskning (CRPR)
  • Stockholms universitets Oskar Klein-centrum för kosmopartikelfysik (OKC)
  • SciLifeLab
  • Stockholms matematikcentrum
  • Stockholms universitets astrobiologicentrum
ForskningsstationerRedigera
  • Tovetorps zoologiska forskningsstation tillhör zoologiska institutionen vid Stockholms universitet och är belägen i Ludgo socken, Nyköpings kommun, cirka 95 kilometer sydväst om Stockholm. Här bedrivs forsknings- och utbildningsverksamhet inom ekologi och etologi. Varje år besöks Tovetorp av upp till 600 studenter som bor och studerar 2–10 dagar på stationen. På forskningssidan jobbar idag drygt 20 personer med olika forskningsprojekt. Antalet anställda är för närvarande 6 personer.[14]
  • Tarfala forskningsstation tillhör institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet och är belägen 1135 meter över havet i Tarfaladalen, på östra sidan av Kebnekaise i en arktisk-alpin omgivning. Här bedrivs glaciologisk, hydrologisk, meteorologisk och klimatologisk forskning. Stationen har kapacitet att ta emot grupper upp till 25 personer och personalen består av 2–5 personer.[15]
  • Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF) tillhandahåller Askölaboratoriet. Här bedrivs bland annat forskning kring ekosystem, ekologi och vilken effekt mänskliga störningar har på dessa. Fältstationen anlades 1961 av professor Lars Silén, prefekt för zoologiska institutionen och är idag etablerat som ett välkänt havsforskningscentrum.[16]
  • Navarino Environmental Observatory (klimat och miljö)

ForskningRedigera

Stockholms universitet är ett forskningsuniversitet som ska präglas av den fria grundforskningen.[förtydliga] Universitetets forskare anlitas i statliga utredningar, medverkar i media, lämnar remissvar på lagförslag och ingår i flera nobelkommittéer och internationella expertorgan. Universitetet har 16 forskningsprofilområden.[17]

Program och kurserRedigera

Universitetet har 190 program och 1700 kurser inom naturvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Lärarutbildningarna är integrerade i hela Stockholms universitet.[18][19]

Stockholms universitetsbibliotekRedigera

Stockholms universitetsbibliotek är ett av Sveriges största forskningsbibliotek och en av Stockholms mest välbesökta kulturinstitutioner med cirka 1,8 miljoner besök per år. Biblioteket är en naturlig mötesplats på campus och ett nav för informationsförmedling vid Stockholms universitet.

RankingRedigera

Stockholms universitet placerade sig på plats 78 bland världens universitet i Academic Ranking of World Universities 2014[20] (2013: 82[21]). Times Higher Education listade 2014 Stockholms universitet som 98:e bästa universitet i världen.[22] Denna bedömning gjordes efter analys av 13 olika faktorer och några av dessa var forskning, inkomst, rykte, kvalité på studieomgivning och internationella studier.[23]

Det rankades på 134:e plats i världen[24] i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten 2018.[25]

StudentlivRedigera

Det finns för närvarande tre studentkårer vid Stockholms universitet: SUS, DISK, och SSAS. Den största studentkåren vid Stockholms universitet heter Stockholms universitets studentkår, SUS. Utöver medlemskap i denna, måste studenterna tillhöra någon av de fyra fakultetsföreningarna.

Studentlivet i Stockholm organiseras både genom kårerna, genom fakultetsföreningarna samt genom olika ämnesföreningar och andra studentföreningar. Stockholms universitet har en universitetskör. Stockholms universitets studentkår ger även ut tidningen Gaudeamus, även kallad "Gadden".

Personer med koppling till universitetetRedigera

Nobelpristagare[26]Redigera

Kända alumner och forskareRedigera

ForskningRedigera

NäringslivRedigera

Politik och samhälleRedigera

Underhållning och konstRedigera

RektorerRedigera

Rektorer för Stockholms högskolaRedigera

Rektor valdes då antalet fast anställda lärare uppgick till tre, vilket inträffade i slutet av 1882. Inledningsvis sköttes rektorssysslorna av Hjalmar Holmgren från 1878 och av Robert Rubenson 1881-1882.[28]

Rektorer för Stockholms universitetRedigera

Forskare i NobelkommittéernaRedigera

Flera forskare vid Stockholms universitet ingår i de kommittéer som utser pristagarna till Nobelpris och priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Arbetet med att utse Nobelpristagarna i kemi och fysik samt ekonomipristagaren leds av tre priskommittéer vid Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Sekreterarna i kommittéerna för kemi- och fysikpriserna är professorer vid Stockholms universitet. Ytterligare forskare vid universitetet ingår i de tre kommittéerna och är ledamöter i Svenska Akademien som utser litteraturpristagarna.[29]

Sekreterarposterna för kemi och fysikRedigera

Astrid Gräslund, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet, är sekreterare och ledamot i kemikommittén. Dessutom är Jan-Erling Bäckvall, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet, ledamot i kommittén. Även sekreteraren i Nobelkommittén i fysik är verksam vid Stockholms universitet. Det är professor Lars Bergström vid Fysikum. I kommittén sitter även professor Thors Hans Hansson från Fysikum. Professor Claes Fransson vid Institutionen för astronomi är dessutom adjungerad ledamot i fysikkommittén.

Fyra forskare i kommittén för ekonomiprisetRedigera

I kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne finns fyra forskare vid Stockholms universitet bland de totalt tio ledamöterna, om man inkluderar adjungerade ledamöter. Det är professorerna Mats Persson, Torsten Persson, John Hassler och Jakob Svensson, samtliga vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet.

Professorer i Svenska AkademienRedigera

I Svenska Akademiens Nobelkommitté för litteraturpriset sitter Kjell Espmark, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, och Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, är adjungerad ledamot i kommittén. Tomas Riad, professor i nordiska språk, Sara Danius, professor i litteraturvetenskap, och Göran Malmqvist, professor emeritus i kinesiska, tillhör även de arton röstberättigade ledamöterna i Svenska Akademien.

UniversitetsområdetRedigera

Huvuddelen av Stockholms universitet finns i området Frescati, som sträcker sig från Bergianska trädgården i norr till Sveaplan i söder. Det är beläget mitt i nationalstadsparken och området karaktäriseras av natur, arkitektur och modern konst.

I Frescati finns områdena Albano, Bergianska trädgården, Frescatibackehusen, Frescati Hage, Kräftriket, Lilla Frescati och Sveaplan, Stockholm. Namnet på många av dessa områden har en historia som går tillbaka till slutet av 1700-talet. Efter Gustav III:s resa till Italien 1783–1784 fick flera platser vid Brunnsviken namn efter italienska förebilder.

Stockholms universitet har även exempelvis institutionen för data- och systemvetenskap som är belägen i Kista[30]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] ”Stockholms universitet: Sifferfakta”. http://www.su.se/om-oss/fakta/sifferfakta. Läst 7 augusti 2019. 
  2. ^ Panorama 60 - en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek, red. Per-Erik Lindorm, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1960 s.164
  3. ^ Högskolelagen 1 kap §2 (1992:1434)
  4. ^ Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159-174
  5. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan, s. 533. Tillgänglig på http://runeberg.org/nfbe/0293.html. Läst den 2 april 2014.
  6. ^ Thomasson, Carl-Gustaf, Stockholms högskolas matrikel 1878-1887. Stockholm 1969. Förslag bifölls i alla delar av stadsfullmäktige den 19.12.1865, sid. 52
  7. ^ Engström, Eric, Stockholms högskolas gynnare. Givare och donatorer under högskolans uppbyggnadsskede. Uppsats, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet (årtal?)
  8. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan 27, Stockholm Nynäs järnväg - Syrsor: Stockholms högskola, 1918
  9. ^ Svensk Uppslagsbok: Stockholms högskola, Baltiska förlaget A.-B., Lund: 1929
  10. ^ Byggnadsarbetaren, "Isocyanatforskning räddad", 2002-12-11
  11. ^ Dagens Arbete, "Forskning om isocyanater läggs ned", 2016-08-10
  12. ^ ”Historien bakom logotypen”. Arkiverad från originalet den 6 september 2013. https://web.archive.org/web/20130906154952/http://www.su.se/medarbetare/visuellidentitet/identitetselement/logotyp. 
  13. ^ ”Institutioner inom respektive vetenskapsområde”. http://www.su.se/institutioner. Läst 28 januari 2015. 
  14. ^ Tovetorps forskningsstation: Startsida Arkiverad 21 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Tarfala Forskningsstation Arkiverad 21 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ Fakta Askölaboratoriet
  17. ^ ”Profilområden - Stockholms universitet”. www.su.se. http://www.su.se/om-oss/profilomr%C3%A5den. Läst 26 maj 2015. 
  18. ^ Program och kurser http://sisu.it.su.se/search
  19. ^ Lärarutbildningsportalen http://www.su.se/lararutbildningar
  20. ^ ”Shanghai ranking: Academic Ranking of World Universities 2014”. Arkiverad från originalet den 19 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150119210953/http://www.shanghairanking.com/ARWU2014.html. Läst 2 oktober 2014. 
  21. ^ Shanghai ranking: Academic Ranking of World Universities 2013
  22. ^ THE: Times Higher Education Ranking 2014-2015”Times Higher Education World University Rankings 2014-2015”. http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2014-15/world-ranking. Läst 2 oktober 2014.  [1]
  23. ^ THE: Avgörande faktorer kring ranking
  24. ^ Av totalt ca 20 000 lärosäten.
  25. ^ ”World University Rankings 2018”. Times Higher Education. Läst 24 juli 2018.
  26. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 september 2013. https://archive.is/20130903090403/http://www.su.se/forskning/nobelpristagare-detta-bor-pa-faktaingangen-lank-i-hogersida-istallet/nobelpristagare-1.6397. Läst 3 september 2013. Stockholms universitet: Nobelpristagare Arkiverad 11 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  27. ^ ”Sex ministrar med examen från Stockholm universitet”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141012153535/http://www.su.se/samverkan/alumn/sex-ministrar-med-examen-fr%C3%A5n-stockholm-universitet-1.205792. Läst 15 oktober 2014. 
  28. ^ Rektorer vid Stockholms högskola och Stockholms universitet Arkiverad 7 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine., läst 6 mars 2010
  29. ^ ”Universitetets forskare i Nobelkommittéerna”. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141020075545/http://www.su.se/om-oss/priser-utm%C3%A4rkelser/nobel-pristagare-kommitt%C3%A9er/universitetets-forskare-i-nobelkommitt%C3%A9erna-1.17262. Läst 16 oktober 2014. 
  30. ^ Om universitetsområdet Arkiverad 6 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkarRedigera