Sten Wahlund (statistiker)

var en svensk professor i statistik, rasforskare och politiker (bondeförbundare/centerpartist).

Sten Gösta William Wahlund, född 6 mars 1901 i Bollnäs, död 6 juli 1976 i Uppsala, var en svensk professor i statistik, rasforskare och politiker (bondeförbundare/centerpartist). Han var far till operasångaren Sten Wahlund.

Sten Wahlund
Född6 mars 1901[1]
Bollnäs församling[1], Sverige
Död6 juli 1976[1] (75 år)
BegravdTunabergs kyrkogård[2]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningBiolog, politiker[1]
Befattning
Förstakammarledamot, Skaraborgs läns valkrets (1944–1958)[1]
Andrakammarledamot, Uppsala läns valkrets (1958–1970)[1]
ArbetsgivareStockholms universitet[1]
Statens institut för rasbiologi (1923–1927)[1][3]
Politiskt parti
Centerpartiet[1]
MakaIris Maria Ek
(g. 1924–)[1][3]
Aina-Sophie Hök
(g. 1948–)[1][2]
BarnSten Wahlund (f. 1940)[1][4]
FöräldrarLars Gustaf Wahlund[1][5]
Syster Josefine Wikström[1][5]
Redigera Wikidata

Wahlund var statistiker vid Statens institut för rasbiologi där han var verksam vid kartläggningen av den svenska samebefolkningen[6]. Sten Wahlund präglade under sitt arbete med rasforskning begreppet ”the Wahlund effect” [1])(”Wahlund variance”), som har blivit en standardmetod för att beskriva strukturerade populationer, och än i dag är vanlig i populationsgenetiska texter och läroboksavsnitt.[7][8]

1936 tillträdde Sten Wahlund som ledamot i den av Stockholms stadskollegium nyinrättade Stockholms stadskollegiums Handbokskommitté (idag Kommittén för Stockholmsforskning) tillsammans med Gustaf Ahlbin, riksarkivarien Bertil Boëthius, Nils Ahnlund, borgarrådet Oscar Larsson och Fredrik Ström. Han var professor i statistik vid Stockholms högskola 1938–53. Wahlund var medlem av 1941 års befolkningsutredning, där han förespråkade införande av allmänna barnbidrag.

Han var ledamot av riksdagens första kammare 1944–58 och tillhörde från sommarriksdagen 1958 till och med 1970 andra kammaren, i valkretsen Uppsala län. Wahlund var kampanjledare för linje 2 i folkomröstningen i pensionsfrågan 1957. Han var även expert på biståndsfrågor och tillhörde den svenska FN-delegationen samt styrelsen för NIB (senare Sida).

Wahlund medverkade i Bondeförbundets valfilmer Vi på Vallberga (1944) och De unga tar vid (1946).

Wahlund invaldes 1941 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.

Bibliografi i urval redigera

  • Demographic studies in the nomadic and the settled population of northern Lapland (1932, diss.)
  • The race biology of the Swedish Lapps, part 1–2 (1932/41, red., tillsammans med Herman Lundborg)
  • Demokrati och utbildning (1942)
  • Medan patienten väntar: en bok i befolkningsfrågan om ett avfolkat jordbruk och ett avfolkningshotat Sverige (1944)
  • Andras ungar (1948)
  • Indien i brytningstid (1955)

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 336, Wahlund i Stockholm senare Uppsala, Sten G W, läst: 12 juni 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Professor Sten Wahlund ★ 6/3 1901 ✝ 6/7 1976, läst: 25 december 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1930, Riksarkivet, Vahlund, Sten Gösta William, f. 1901 i Bollnäs Gävleborgs län, Statistiker Filosofie licentiat Rasbiol. inst., läs onlineläs online, läst: 25 december 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Katrin Paabo & Hans Uddling (red.), Vem är det : svensk biografisk handbok., Norstedts förlag, 1992, s. 1138, ISBN 978-91-1-914072-2, prof Sten W, läs onlineläs online, läst: 25 december 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Sten Gösta William, f. 1901 i Bollnäs Gävleborgs län, läs onlineläs online, läst: 25 december 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Lundmark, Lennart: Vetenskap i rasismens tjänst. Så fick skallmätning av samer vetenskaplig legimitet. Tvärsnitt 2:2002 Arkiverad 5 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Wahlund S: Zusammensetzung von Populationen und Korrelationserscheinungen vom Standpunkt der Vererbungslehre aus betrachtet, Hereditas 1928
  8. ^ Bengtsson B-O 1999. Genetik och Politik

Övriga källor redigera

  • Tidens kalender 1959: almanack och uppslagsbok, Stockholm: Tidens förlag, 1958, sid. 210.

Externa länkar redigera