Älta

ort i Nacka kommun, Stockholms län

Älta är en ort i Nacka kommun i Stockholms län, belägen i sydvästra delen av kommunen inom kommundelen Älta. Älta var tidigare en tätort, men 2015 sammanväxte tätorten med Stockholms tätort.[5]

Älta
fd tätort
del av tätorten Stockholm
Bostadsområdet Södra Hedvigslund i Älta
Bostadsområdet Södra Hedvigslund i Älta
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Län Stockholms län
Kommun Nacka kommun
Distrikt Nacka distrikt
Koordinater 59°15′0″N 18°11′0″Ö / 59.25000°N 18.18333°Ö / 59.25000; 18.18333
Area 332 hektar (2010)[2]
Folkmängd 9 989 (2010)[1]
Befolkningstäthet 30 inv./hektar
Grundad 1908
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Älta
Postnummer 138 XX
Riktnummer 08
Tätortskod T0416[3]
Beb.områdeskod 0182TB107 (1960–2015)[4]
Geonames 2726394
Ortens läge i Stockholms län
Ortens läge i Stockholms län
Ortens läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Älta
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia redigera

Äldre historia redigera

Huvudartikel: Älta gård
 
Älta gård med omgivning på 1860-talet.

Fram till 1625 var Älta gård ett frälsehemman som hade tillhört både säterierna Tyresö slott och Skarpnäck. Under en del av 1700-talet lydde Älta gård under Erstavik och var då ett arrendejordbruk. Huvudbyggnaden revs 1934 och återuppbyggdes år 1996 på flygelns plats med den gamla byggnaden som förlaga. Här finns sedan år 2007 en förskola.

Efter 1625 ökade inflyttningen från Nacka på grund av att industrierna vid Nacka ström var beroende av det vatten som kom från sjöarna kring Älta. Ältas äldsta bevarade byggnad är Lovisedalstorpet som härrör från senare delen av 1700-talet och gav bostadsområdet Lovisedal sitt namn. Stugan flyttades på 1990-talet till Älta gård, där det utgör sydöstra flygeln.

Tidiga industrier var ett tegelbruk vid Ältasjön, Älta Ångtvätt och en torvströfabrik, i närheten av torpet Lovisedal. Torven togs från Älta mosse vid Strålsjön. Inget av dem finns kvar längre.

Det moderna Älta redigera

I slutet av 1800-talet började dåvarande ägaren till Älta gård, Franz Witte, att stycka gårdens marker för fritidshus- och villabebyggelse. Witte hade förvärvat Älta 1880 och brukade gården mellan 1890 och 1908. År 1908 övertogs tomtförsäljningen av AB Witte & Co, som fortsatte in på 1930-talet. Älta folkskola (idag Älta skola) uppfördes 1919 och är ett bra exempel för klassicistisk skolarkitektur. År 1927 skedde en tillbyggnad av skolan, och i slutet av 1970-talet genomfördes omfattande om- och tillbyggnadsarbeten.

År 1925 var cirka 1 000 tomter bebyggda, de flesta med en- eller tvåfamiljshus. Många var sommarhus men det saknades vatten- och avlopp samt elektricitet och ordentliga vägar. Elektricitet kom först 1926. Det fanns inte heller en planerad utbyggnad och bebyggelsen liknade ofta en kåkstad. Även kommunikationerna var dåliga och först 1922 började en "bilomnibuss" trafikera sträckan Enskede-Skarpnäck-Älta-Vendelsö.

År 1928 utfärdades en byggnadsordning av regeringen som bland annat bestämde att tomtstorlek för enfamiljshus skulle vara minst 1 500 m² och för tvåfamiljshus minst 3 000 m². I början av 1940-talet utfärdades ett nybyggnadsförbud som varade in på 1960-talet. Anledningen var bland annat stora problem med vatten- och avlopp. Efter att nybyggnadsförbudet upphävdes började bostadsområdet Stensö byggas. Området tillkom mellan 1965 och 1971 i ramen för miljonprogrammet. Älta köpcentrum (idag Älta centrum) invigdes 1968 och var då ett av Stockholms första köpcentrum inomhus (efter Sätra centrum som invigdes tre år tidigare). I centrumanläggningen finns även vårdcentral och bibliotek.

Älta kyrka med församlingslokaler uppfördes 1994 efter ritningar av arkitekt Per Johansson och invigdes i september samma år. Ältahallen med Älta ishall öppnade år 2004. Ett nytt bostadsområde uppförs mellan 2008 och 2017 i Södra Hedvigslund och för gamla grustäkten och industriområdet Ältadalen inleddes år 2000 projektarbetet för ny bebyggelse med omkring 220 friliggande småhus. Detaljplanen för Ältadalen vann laga kraft den 19 september 2015. Området är del av en kommunal satsning som går under namnet "Ännu mera Älta 2025".[6]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Älta 1950–2010[7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 459
1960
  
1 398
1965
  
1 445
1970
  
4 374
1975
  
5 242
1980
  
5 976
1990
  
6 923 319
1995
  
8 466 326
2000
  
9 165 327
2005
  
9 274 327
2010
  
9 989 332
Anm.: Sammanvuxen med Stockholm 2015.

Samhället redigera

I Älta ligger bostadsområdena Stensö, Kolarängen, Älta gård, Hedvigslund, Lovisedal och Ältadalen (planerad). Det finns tre grundskolor i Älta; Stavsborgsskolan, Sigfridsborgsskolan och Älta skola.

Bilder redigera

Äldre bebyggelse
Modern bebyggelse

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Tätorter 2010, Statistiska centralbyrån, 16 juni 2010, s. 20, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 1 november 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 24 september 2013.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Rad 61. Statistiska Centralbyrån. Läst 7 mars 2019.
  6. ^ ”NCC: Ältadalen i Nacka.”. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151004065636/http://www.ncc.se/bostad/sok-bostad/stockholm/nacka/altadalen/. Läst 2 oktober 2015. 
  7. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303174949/http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  8. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Källor redigera

Externa länkar redigera