Öppna huvudmenyn

Kummelnäs

tätort i Nacka kommun, Sverige

Kummelnäs är en tidigare tätort i kommundelen Boo i Nacka kommun, bestående av något mindre industriområde och villaområden, som från början varit sommarstugeområden. 2015 sammanväxte tätorten med Stockholms tätort.[3]

Kummelnäs
fd Tätort
del av tätorten Stockholm
Vy från Kummelnäs gård mot Kummelnäsviken
Vy från Kummelnäs gård mot Kummelnäsviken
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Nacka kommun
Distrikt Boo distrikt
Koordinater 59°21′0″N 18°17′0″Ö / 59.35000°N 18.28333°Ö / 59.35000; 18.28333
Area 530 hektar (2010)[1]
Folkmängd 3 848 (2010)[1]
Befolkningstäthet 7,26 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Saltsjö-Boo
Tätortskod T0216[2]
GeoNames 2698745
Ortens läge i Stockholms län
Red pog.svg
Ortens läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Kummelnäs
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

 
Kummelnäs gård 1889.
Huvudartikel: Kummelnäs gård

Orten har sitt namn efter Kummelnäs gård som är känd sedan 1600-talet och ägdes på 1700-talet av riksrådet Johan Paulinus Lillienstedt och hans ättlingar. Som för så många andra storgårdar i Stockholms närhet var även Kummelnäs gods storhetstid över på 1800-talets slut och stora markområden styckades av främst för bebyggelse med sommarhus.

År 1910 inrättade advokaten Johan Wiberg ett pensionat och konvalescenthem på gården. 1992 tog en privat entreprenör över hela området om cirka 20 000 m² med avsikt att bygga bostäder. Huvudbyggnaden från 1698 var den sista byggnad i Boo socken som stod kvar från tiden före rysshärjningarna 1719. Huset revs år 1993 och ersattes av en snarlik kopia. Idag ägs gårdens byggnader av en bostadsrättsförening.[4]

På 1820-talet uppfördes en kemisk fabrik, den Vita Längan, vid Kummelnäs. Bakom projektet stod grosshandlaren och kemisten Carl Palmstedt. Fabrikens mest spridda produkt var ättika och anläggningen var en av de få industrier som etablerades i Nackaområdet under 1800-talets första hälft. Produktionen upphörde 1851. Byggnaden finns fortfarande kvar och nyttjas idag som förskola.

Kummelnäs hade även en optisk telegrafstation som invigdes 1795 och ingick i linjen som sträckte sig från Stockholm (Mosebacke) till Värmdö (Fredriksborg) och vidare mot norra skärgården och Gävle med förgrening till Söderarm och Åland. Telegrafberget som finns invid Halvkakssundet har fått sitt namn från denna station.

BebyggelseutvecklingenRedigera

År 1899 bildades den Kristna Egnahemsföreningen med byggmästaren Kaspar Höglund som ordföraren. Föreningen förvärvade 1907 ett stort markområde till planläggning med vägar och tomter för medlemmarnas villabyggen. Då trodde man fortfarande att man skulle kunna få en järnvägsförbindelse med Stockholm, som dock inte blev av. De flesta husen var träbyggnader och självbyggen. Vid Föreningsvägen 22, norr om Kummelnäsviken, står ”Villa Vinterbo”, ett av områdets få stenhus, uppfört 1912-1915 av Kasper Höglund för sig och sin familj. På 1930-talet tomtindelades stora områden för bebyggelse med sportstugor.[5] Kummelnäs boende fick 1925 ett eget kapell, Kummelnäs kapell, som byggdes av medlemmarna i Östra Kummelnäs förening för kristlig verksamhet. 1981 övertogs kapellet av Boo församling för sin barnverksamhet.

BefolkningsutvecklingRedigera

Mellan år 1990 och 1995 ökade tätortens yta markant. Då införlivades två småorter i Kummelnäs. Dessa var S0313 Hasseludden + Skarpnäs + Rensättra som omfattade 62 hektar i den sydvästra delen av tätorten. Den andra var S0757 Vikingshill som låg i den nordöstra delen av tätorten och omfattade 93 hektar. Båda dessa småorter hade lite drygt 200 invånare. Sedan dess har Kummelnäs yta i stort sett varit oförändrad.

Befolkningsutvecklingen i Kummelnäs 1950–2010[6][7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
387
1960
  
574 270
1965
  
659 270
1970
  
602
1975
  
664
1980
  
693
1990
  
1 018 280
1995
  
2 047 528
2000
  
2 969 528
2005
  
3 360 529
2010
  
3 848 530
Anm.: Sammanvuxen med Stockholm 2015.

BilderRedigera

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Tätorter 2010, Statistiska centralbyrån, 16 juni 2010, s. 19
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 22 september 2013
  3. ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 25 november 2016.
  4. ^ Bostadsrättsföreningen Kummelnäs Gård, historia.
  5. ^ Nacka infobank: Kummelnäs.
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  8. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 8