Nationalstadspark

skyddad urban miljö med viktig rekreationsskyfte

Nationalstadspark är ett begrepp i Sverige och Finland som avser ett skyddat område i urban miljö, som (i Sverige) är ett riksintresse som har stor betydelse för det nationella kulturarvet, för en tätorts eller tätortsregions ekologi och för människors rekreation.

Nationalstadsparken i Stockholm, karta i granit på minnesstenen vid entrén till Hagaparken.

Kungliga nationalstadsparken i Stockholms kommun, Solna kommun och Lidingö kommun blev världens första nationalstadspark då den beslutades om 1994 och inrättades år 1995.

Finlands första grundades i Tavastehus år 2001 och följande år fattades beslut om ytterligare två nationalstadsparker: i Heinola och Björneborg. 2008 inrättades en nationalstadspark i Hangö, 2010 i Borgå, 2013 i Åbo, 2014 i Kotka, 2015 i Forssa, 2017 i Kuopio och 2020 i Karleby.

Lagstiftning redigera

Sverige redigera

Den svenska Miljöbalkens 4 kap. 7 § stadgar att:

Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.

Finland redigera

Bestämmelserna i finsk lagstiftning återfinns i nionde kapitlet av Markanvändnings- och bygglagen (5.2.1999/132). Den finskspråkiga termen är kansallinen kaupunkipuisto. Lagens 68 § 1 mom. lyder:

För att bevara och vårda kultur- eller naturlandskapets skönhet eller historiska särdrag inom ett område som hör till den urbana miljön eller därtill anslutna värden i stadsbilden, sociala värden, rekreationsvärden eller andra särskilda värden kan en nationalstadspark inrättas.

Se även redigera

Externa länkar redigera

Källor redigera

Tryckta källor redigera