Lidingöloppet
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2019-09)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Lidingöloppet är ett terränglopp som arrangeras på Lidingö varje år sedan 1965. Lidingöloppet är idag världens största terränglopp och ingår i En svensk klassiker. Arrangörer är IFK Lidingö Friidrott och IFK Lidingö Skid & Orienteringsklubb.
| Lidingöloppet | |
 Lidingöloppet lördagen den 27 september 2008. Första startgrupp 30 kilometer, strax efter start klockan 12:30 från Koltorps gärde. Vy från Stockby. | |
| Sport(er) | löpning |
|---|---|
| Plats | Lidingö, Sverige |
| Tidpunkt | Sista helgen i september |
| År | 1965– |
| Geografisk omfattning | hela världen |
| Arrangör | IFK Lidingö Friidrott IFK Lidingö SOK |
Lidingöloppet genomförs numera sista helgen i september varje år. 1965–1972 gick tävlingen andra söndagen i oktober, 1973–2001 första helgen i oktober med undantag för 1988 då tävlingen gick andra helgen i oktober med anledning av OS i Seoul.
Tävlingen består av ett antal lopp för olika åldersgrupper och banlängd med början på fredagen och de sista loppen på söndagen. Herrarnas huvudlopp, där även damer får delta, kallas MK30 (där MK står för män och kvinnor) och utgår från Koltorps gärde.
MK30 har banlängden 30 250 meter för löpare i startgrupperna 1C och högre. För eliten i startgrupperna 1A och 1B, som startar något längre fram än de övriga, gäller banlängderna 30 144 meter och 30 176 meter. MK30 hålls på lördagen under tävlingshelgen med första start från Koltorps gärde kl. 12:30.
Elitlöparnas tider ligger på cirka 1 timme och 40 minuter medan normaltränade motionslöpare brukar ligga på tider omkring 2,5–3 timmar.
I MK30 springer män och kvinnor gemensamt och deltagarna är, oavsett kön, indelade i grupper med olika starttider beroende på tidigare kvalifikationer.
Tider från olika år är inte direkt jämförbara eftersom förutsättningarna kan variera kraftigt, beroende på skiftande underlag och om banorna har varit utsatta för regn en längre tid.
Numera lägger man mer eller mindre regelmässigt på grus på sträckor som har en tendens att bli leriga vid regnväder.
HistoriaRedigera
Initiativtagarna till Lidingöloppet är Karl Axel Karlberg och Sven Gärderud, far till Anders Gärderud.[1] Den ursprungliga idén att arrangera ett stort terränglopp för den vanlige motionslöparen, motsvarande Vasaloppet för den skidåkande motionären, kom dock från journalisten Sven Lindhagen på tidningen Idrottsbladet som publicerade en idéartikel om ett långlopp den 15 maj 1965. Till den första tävlingen 1965 anmälde sig 644 deltagare varav 538 kom till start och 512 fullföljde loppet. Antalet deltagare ökade snabbt för varje år. Så småningom ökade också antalet elitlöpare i takt med att prissumman ökade, vilket också höjde tävlingens status i betydande grad. Under de senaste åren har det totala antalet deltagare i Lidingloppshelgen stabiliserats till omkring 35 000. 2009 var antalet anmälda 38 047. Huvudklassen män (M30) och kvinnor (K30), 30 km har cirka 15 000 deltagare varav 20% kvinnor. Långdistanslöpare som studerar på Bosöns idrottshögskola brukar av tradition delta i Lidingöloppet. Sedan 1982 är Lidingöloppet noterat i Guinness Rekordbok som världens största terränglopp. Lidingöloppet 30 km är fysiskt krävande och anses även bland elitlöpare som jobbigt där huvudtaktiken ofta är att spara på krafterna i uppförsbackarna.
För de flesta normalmotionärer är Lidingöloppets 30-kilometersbana med många backar alltför påfrestande med stor risk för skador om man inte är mycket vältränad eller väljer att gå uppför alla brantare backar. År 1967 tillkom ett 15-kilometerslopp för kvinnor med start vid Fågelöudde, distansen var 15 800 m och angavs till 16 km för att 1981, när fler ändringar skedde av lidingöloppsbanan, komma att anges som 15 km, eftersom banlängden nu var 15 300 m. Från 1998 när startplatsen för 15 km flyttats till Hustegaholm fick även motionärer under 50 år lov att starta på 15 km, mot att tidigare varit hänvisade till MK30, och 15-kilometersloppet kallas numera MK15. För åldersgrupperna män över 60 år och kvinnor över 50 år infördes 1973 distanserna 10 km. Ingen övre åldersgräns finns för deltagande i MK30, medan lägsta ålder är satt till 17 år. Sedan ett antal år är starten för MK15 flyttad till Koltorp (där MK30 startar), och MK15 är öppet för alla ålderskategorier. MK15 är numera 14 950 m långt. Det finns också tiokilometerslopp för äldre personer, juniorer och kvinnor. Kvinnornas tiokilometerslopp kallas Lidingö tjejlopp, förkortat LT10, och anses vara kvinnornas huvudlopp. LT10 avgörs på söndagen med start 13:30 (2012). Tiokilometersbanan startar under loppen på ett gärde i Grönsta parallellt med Grönstavägen, och mäter 9 840 m.
MinnesstenRedigera
En sten med en infälld platta av järn till minne av Lidingöloppets tillkomst finns uppförd på startområdet för loppen vid Koltorps gärde. Stenen restes till 35-årsjubileet den 3 oktober 1999. Järnplattan har följande text ingjuten; "Lidingöloppet/Världens största terränglopp/Start 30km/Startplats sedan 1966."
Kranskullor/KransmasarRedigera
1968 föreslog Göcke Kåremo att stora Lidingöloppet, 30 kilometer, borde ha en kranskulla. Hans dotter Elisabeth blev den första kranskullan. En krans delas ut till respektive segrare i klassen M30 och K30. Kranskullan koras traditionsenligt på fredagskvällen aktuell Lidingöloppshelg i Lidingö kyrka.
- 1968 Elisabeth Kåremo, IFK Lidingö
- 1969
- 1970 Inga-Britt Norgren, Dagens Nyheter ?
- 1971 Birgitta Thunell, IFK Lidingö Skid/O
- 1971 Lars-Eric Dahlstedt, IFK Lidingö Skid/O, kransmas
- 1972 Ann-Marie Nenzell, IFK Lidingö Friidrott
- 1972 Sten Jonsson, IFK Lidingö Friidrott, kransmas
- 1973 Anita Jonsson, IFK Lidingö Friidrott
- 1974
- 1975 Marika Gullberg, IFK Lidingö Friidrott
- 1976 Eva Englund (nu Tarandi), IFK Lidingö Skid/O
- 1977 Sophie Fahlbäck, IFK Lidingö Friidrott
- 1978 Ulrika Scharp, IFK Lidingö Skid/O
- 1979
- 1980 Kickan Megasanik (nu Österblom), Lidingö
- 1981 Susanne Embe, IFK Lidingö Friidrott
- 1982 Karin Bergström, IFK Lidingö Skid/O
- 1983
- 1984 Anna Gyllenstierna, IFK Lidingö Skid/O
- 1985 Annika Ericson, IFK Lidingö Friidrott
- 1986 Annika Dahlman, IFK Lidingö Skid/O
- 1987 Ann Bäckström, IFK Lidingö Friidrott
- 1988 Eva Lilja, IFK Lidingö Skid/O
- 1989 Katarina Hållberg, IFK Lidingö Friidrott
- 1990 Tina Olm, IFK Lidingö Skid/O
- 1991 Jessica Lindén, IFK Lidingö Friidrott
- 1992 Sussie Tistad, IFK Lidingö Skid/O
- 1993 Annica Sandström, IFK Lidingö Friidrott
- 1994 Christina Näsman, IFK Lidingö Skid/O
- 1995 Ylva Mattiasson, IFK Lidingö Friidrott
- 1996 Åsa Gahne (nu Spik), IFK Lidingö Skid/O
- 1997 Agneta Rosenblad, IFK Lidingö Friidrott
- 1998 Magdalena Danielsson, IFK Lidingö Skid/O
- 1999 Ida Sjöling, IFK Lidingö Friidrott
- 2000 Lina Karlberg, IFK Lidingö Skid/O
- 2001 Pia Wehlin (nu Isaksson), IFK Lidingö Friidrott
- 2002 Elin Dahlstedt, IFK Lidingö Skid/O
- 2003 Louise Gundert, IFK Lidingö Friidrott
- 2004 Emma Dahlstedt, IFK Lidingö Skid/O
- 2005 Charlotte Schönbeck, IFK Lidingö Friidrott
- 2006 Emma Tarandi, IFK Lidingö Skid/O
- 2007 Charlotte Brishammar, IFK Lidingö Friidrott
- 2008 Anna Tarandi (nu Furuheim), IFK Lidingö SOK
- 2009 Nadja Casadei, IFK Lidingö Friidrott
- 2010 Elisabeth Hansson, IFK Lidingö SOK
- 2011 Klara Bodinson, IFK Lidingö Friidrott
- 2012 Annica Gustafsson, IFK Lidingö SOK
- 2013 Sofia Öberg, IFK Lidingö Friidrott
- 2014 Hanna Adriansson, IFK Lidingö Friidrott[2]
- 2015 Emma Bjessmo, IFK Lidingö SOK
- 2016 Anna Silvander, IFK Lidingö Friidrott
- 2017 Jutta Jussila, IFK Lidingö SOK
- 2018 Malin Olsson, IFK Lidingö Friidrott, kranskulla och Øystein Kvaal Østerbø, IFK Lidingö SOK, kransmas
- 2019 Helena Karlsson, IFK Lidingö SOK,kranskulla och Andreas Otterling, IFK Lidingö Friidrott, kransmas
GeneralsekreterareRedigera
Tävlingsledare och generalsekreterare för Lidingöloppet:
När Sven Gärderud efter 10 år lämnade Lidingöloppet som tävlingsledare efterträddes han 1975 av Lars-Eric Dahlstedt som från 1978 var både generalsekreterare och tävlingsledare till sommaren 1999. Det året tog Erik Toll vid som kanslichef och Per Spik tjänstgjorde som tävlingsledare till 2003.
- 1978–1999, Lars-Eric Dahlstedt
- 1999–2003, Erik Toll
- 2003–2010, Jan-Eric Österström
- 2010–2018, Tomas Hoszek
- 2019 - 2020, Ninna Engberg
- 2020 - , Cecilia Gyldén
Lidingöloppets olika avdelningarRedigera
Lidingöloppet har flera olika evenemang, indelade efter sträcka och målgrupp.
LidingörusetRedigera
Lidingöruset är ett terränglopp för barn och vuxna med intellektuella funktionshinder. Loppet går på fredagen, och sträckorna är 1,7 kilometer respektive 4 kilometer. Sedan 2013 inkluderar klassen även ett Rullstolslopp på 1,5 kilometer.
LidingöstafettenRedigera
Lidingöstafetten är en stafett på fredagen, som framför allt samlar företagslag. Stafetten startade 1988 med sträcklängderna 10+4+4+4. Under åren 1997–2000 byttes 10 km:s sträckan ut mot 7,5 km. 2001–2002 blev det på nytt ändring på sträcklängderna då var sträckorna: 4-2,3-4-4. Åren 2003–2013 var sträckorna: 4+4+2+2, för att från 2014 vara 4+4+4+4. Från början fanns det nio olika branchklasser, vilka 2001 reducerades till sex. 2004 försvann branchklasserna helt för att i stället bli, herr-, dam- och mixedklass. Stafetten nådde sin topp 1992 med 1 104 fullföljande lag.
Lidingö På Gång (Lidingö Stavgångslopp)Redigera
Stavgångsloppet går på fredagen, på sträckorna 4 och 10 kilometer. Fram till 2008 fanns det en 7,5-kilometerssträcka. 2013 byttes namnet från Lidingö Stavgångslopp till Lidingö På Gång.
Lidingöloppet mtbRedigera
Cykellopp på Lidingö. Körs för första gången 2013.
LidingöloppetRedigera
- Lördag: Start Grönsta Gärde:
- Olika åldersklasser, 4 kilometer respektive 10 kilometer (9 840 m).
- Lördag: Start Koltorps gärde:
- Lidingloppet 15 kilometer (MK15, 14 950 m), målgång på Grönsta gärde.
- Stora Lidingöloppet 30 kilometer (MK30, startgrupp 1A: 30 144 m, startgrupp 1B: 30176 m, övriga startgrupper: 30 250 m), målgång på Grönsta gärde.
Lilla Lidingöloppet och KnatteloppetRedigera
- Söndag: Start Grönsta gärde:
- Lilla Lidingöloppet, 1,7 kilometer, 3 kilometer respektive 6 kilometer
- Knatteloppet 1,7 kilometer
Lidingö TjejloppRedigera
- Söndag: Start Grönsta Gärde:
Lidingö Tjejlopp (LT10, 9 840 m), målgång på Grönsta gärde. Tidigare gick detta lopp helgen innan Lidingöloppet. Lidingö Tjejlopp startade 1992 som ett delmoment i Tjejklassikern. Från att kvinnornas 15 kilometerslopp tidigare varit kvinnornas huvudlopp blev Lidingö Tjejlopp från 2002 kvinnornas huvudlopp.
BansträckningarRedigera
30-kilometersloppetRedigera
30 km-loppet går mestadels på breda grusförstärkta stigar och endast kortare sträckor är på grusvägar eller asfaltsbelagda cykel- och bilvägar. Loppet löps motsols. Start vid Koltorps gärde-Stockby/Trasthagen-Kottlasjön-Breviksbadet-Långängen -Killingebergets topp-Ekholmsnäs-Lidingövallen-Hustegaholm-Yttringe-Elfvik-Fågelöudde-Södergarn-Bosön-Grönsta gärde-Trolldalen-Norra Sticklinge-Abborrbacken-Södra Sticklinge-Lidingö golfbana-Målgång vid Grönsta gärde. Bansträckningen är markerad året runt med blå löpmarkeringar samt kilometerskyltar med banprofil och information från Lidingöloppet och Lidingö hembygdsförening.
Startproceduren med startfållor gör att senare grupper får längre sträcka. Sträckan från startfållorna till 30 km-kvarskylten är för startgrupp 1C och senare 250 meter lång. Stigningen efter 25 km upp på Abborrberget i Sticklinge, den så kallade Abborrbacken, är välkänd som banans högsta backe med stigning från nästan havsnivå upp till 48 meter över havet på en sträcka av 550 meter. Partiet mellan 16,5 och 21,5 km har många korta upp- och nedförsbackar och tillhör banans jobbigaste partier. På en skylt uppsatt 2009 kallas detta parti Södergarnsbackarna, men begreppet Bosötvättbrädan förekommer också[3]. Även backen efter 28 km vid Lidingö golfbana, kallad Karins backe, brukar upplevas som jobbig.
15-kilometersloppetRedigera
Sedan 2004 startar även 15-kilometersloppet, MK15 (sedan 2018 är längden 15 240 m, tidigare 14 950 m) på Koltorps gärde. Jämfört med MK30 genar MK15 vid Ekholmsnäs, Yttringe och strax efter Trolldalen. MK15 innehåller således inte den beryktade Abborrbacken.
År 1967 startade det första 15-kilometersloppet från Fågelöudde. Banlängden var 15,8 km och angavs till 16 km för att 1981 benämnas som 15 km (15 300 m), flera ändringar gjordes av lidingöloppsspåren detta år. 1998 fick 15-kilometersloppet en ny startplats vid Hustegaholm, norr om Elfviksvägen och 100 m väster Lidingöloppets 20 km-markering. År 2004 flyttades 15-kilometersstarten ännu en gång, nu till Koltorps gärde.
10-kilometersloppenRedigera
10-kilometersloppen (9 840 meter) har start och mål vid Grönsta gärde och går nästan helt längs MK30:s sista 10 km, populärt kallad "sista milen", och som inkluderar den beryktade Abborrbacken. Värt att notera: om man vill avverka sista milen som en full mil måste man starta vid den skylt som markerar 10 km-kvar, då gällande startplatsen för tiokilometersloppen gör banan till endast 9 840 m.
Övriga loppRedigera
Övriga lopp har start och mål vid Grönsta gärde och går olika slingor väster om Grönsta.
Vinnare genom tidernaRedigera
Damer 10 kilometerRedigera
| År | Vinnare | Nation | Tid |
|---|---|---|---|
| 2002 | Janet Ongera |  Kenya |
35:06 |
| 2003 | Flomena Chepchirchir | Kenya |
35:32 |
| 2004 | Nancy Kiprop | Kenya |
34:24 |
| 2005 | Susanne Wigene |  Norge |
33:27 |
| 2006 | Ida Nilsson |  Sverige |
34:22 |
| 2007 | Tigist Tufa |  Etiopien |
34:44 |
| 2008 | Pauline Njeri | Kenya |
34:16 |
| 2009 | Benita Willis |  Australien |
34:19 |
| 2010 | Isabellah Andersson | Sverige |
35:03 |
| 2011 | Isabellah Andersson | Sverige |
35:26 |
| 2012 | Perine Nengampi | Kenya |
35:11 |
| 2013 | Perine Nengampi | Kenya |
34:13 |
| 2014 | Ayantu Abera | Etiopien |
35:18 |
| 2015 | Webelam Ayele | Etiopien |
34:29 |
| 2016 | Sylvia Mmboga Medugu | Kenya |
34:50 |
| 2017 | Sylvia Mmboga Medugu | Kenya |
33:54 |
| 2018 | Alemtsehay Asefa | Etiopien |
35:06 |
| 2019 | Elisabet Clausén | Sverige |
37:13 |
Damer 15 kilometerRedigera
| År | Vinnare | Nation | Tid |
|---|---|---|---|
| 1967 | Barbro Tano | Sverige |
1:12:01 |
| 1968 | Viola Ylipää | Sverige |
1:05:34 |
| 1969 | Siv Larsson | Sverige |
1:03:34 |
| 1970 | Siv Larsson | Sverige |
1:02:31 |
| 1971 | Eva Olsson | Sverige |
1:02:13 |
| 1972 | Irja Paukkonen-Pettinen |  Finland |
1:01:02 |
| 1973 | Inger Knutsson | Sverige |
57:19 |
| 1974 | Irja Paukkonen-Pettinen | Finland |
1:01:17 |
| 1975 | Inger Knutsson | Sverige |
58:02 |
| 1976 | Grete Waitz | Norge |
54:39 |
| 1977 | Grete Waitz | Norge |
53:05 |
| 1978 | Grete Waitz | Norge |
51:52 |
| 1979 | Grete Waitz | Norge |
53:05 |
| 1980 | Grete Waitz | Norge |
51:03 |
| 1981 | Grete Waitz | Norge |
53:20 |
| 1982 | Grete Waitz | Norge |
52:08 |
| 1983 | Grete Waitz | Norge |
52:07 |
| 1984 | Grete Waitz | Norge |
53:52 |
| 1985 | Grete Waitz | Norge |
53:20 |
| 1986 | Grete Waitz | Norge |
53:12 |
| 1987 | Ingrid Kristiansen | Norge |
51:58 |
| 1988 | Grete Waitz | Norge |
54:39 |
| 1989 | Angela Tooby |  Wales |
54:49 |
| 1990 | Angela Tooby | Wales |
54:45 |
| 1991 | Yan-fang Wang |  Kina |
54:17 |
| 1992 | Tegla Loroupe | Kenya |
53:22 |
| 1993 | Annemari Sandell | Finland |
53:30 |
| 1994 | Tegla Loroupe | Kenya |
53:23 |
| 1995 | Annemari Sandell | Finland |
52:34 |
| 1996 | Sara Wedlund | Sverige |
51:15 |
| 1997 | Annemari Sandell | Finland |
52:19 |
| 1998 | Annemari Sandell | Finland |
53:52 |
| 1999 | Annemari Sandell | Finland |
54:35 |
| 2000 | Stine Larsen | Norge |
54:47 |
| 2001 | Gunhild Haugen | Norge |
56:08 |
StatistikRedigera
DeltagareRedigera
År 2011 fanns det deltagare från 36 länder, varav 21 europeiska. Två tredjedelar av deltagarna kommer från orter utanför Storstockholm. En tredjedel av deltagarna är kvinnor.
Genomsnittslöparen i LidingöloppetRedigera
1980 gjorde Bosöns idrottsskola en undersökning hur den genomsnittlige löparens profil kunde se ut. Undersökningens resultat vad gäller de manliga deltagarna, ej inräknat elitlöpare:
- Medelålder 32 år.
- Löptränar regelbundet 2–3 gånger per vecka för motionens skull, för att hålla sig i fysisk trim.
- Springer 30 km loppet på mellan 2,5 till 3 timmar.
- Springer inte loppet i huvudsak för att vinna eller komma högt upp sin klass utan, för att det är roligt att delta och trimma sitt eget personliga rekord med draghjälp från andra deltagare.
FunktionärerRedigera
Ungefär 2 500 funktionärer från arrangörsklubbarna och omkring 50 andra klubbar och organisationer hjälper till vid arrangemanget. Cirka 25 000 ideella arbetstimmar läggs.
Antalet anmälda deltagareRedigera
| Lidingöloppshelgen (lördag–söndag) | |
|---|---|
| År | Antal anmälda |
| 1965 | 644 |
| 1975 | 6 772 |
| 1985 | 22 758 |
| 1995 | 28 414 |
| 2005 | 26 938 |
| 2008 | 34 775 |
| 2009 | 38 047 |
| 2010 | 39 744 |
| 2011 | 43 230 |
| 2012 | 44 114 |
| 2013 | 43 510 |
Rekord efter deltagarens ålder, 30 kilometerRedigera
| Ålder | År | Namn | Nationalitet | Idrottsklubb | Tid (h:m:s) |
|---|---|---|---|---|---|
| 83 | 2004 | Yngve Johansson | Sverige |
Västerviks OK | 6:00:59 |
| 82 | 1988 | Erik Bergman | Sverige |
IFK Lidingö | 3:44:47 |
| 81 | 1987 | Erik Bergman | Sverige |
IFK Lidingö | 3:22:21 |
| 80 | 1986 | Erik Bergman | Sverige |
IFK Lidingö | 3:03:06 |
| 79 | 2003 | Olan Martin Linge Johnsen | Norge |
Granli CK | 2:58:35 |
| 78 | 1991 | Arne Wahlqvist | Sverige |
IFK Helsingborg | 3:21:18 |
| 77 | 1998 | Sverre Nilsen | Sverige |
LFFI | 2.53.14 |
BildgalleriRedigera
Minnessten vid Koltorps gärde över Lidingöloppets tillkomst 1965. Stenen restes 1999.
Koordinater GPS, WGS 84:
59°21′36.60″N 18°10′36.01″Ö / 59.3601667°N 18.1766694°Ö.
Löpmarkeringar på stolpar och träd utefter 30 km-banan. Markeringarna sitter uppe året om.
Lidingöloppet, 27 september 2008. Startgrupp 2, MK30, några minuter efter starten kl. 12:40 från Koltorps gärde. Vy från Stockby motionsgård.
Ekonomi och organisationRedigera
Lidingöloppet ägs och arrangeras av föreningarna IFK Lidingö Friidrottsklubb och IFK Lidingö Skid & Orienteringsklubb. Marknadsföringen handhas av Lidingöloppet Marknads AB. En startavgift tas ut för att få delta i Lidingöloppet. Ett 30-tal huvudsponsorer har avtal med Lidingöloppet Marknads AB, bland dessa ingår även Lidingö stad.
Liknande loppRedigera
Sedan 2008 anordnas ett terränglopp motsvarande Lidingöloppet i Kina, i staden Changchun. Loppet kallades ursprungligen Lidingöloppet China[4] men bytte 2011 namn till Vasa Cross Country Running Festival[5] 43 000 personer anmälde sig till detta lopp 2008 men man hade satt en gräns för antalet deltagare till 20 000. År 2009 deltog 12 000 löpare. Tävlingen i Kina har samma upplägg som det svenska Lidingöloppet, med ett terränglopp på 30 km i liknande terräng. Banan är dock mer kuperad än den i Sverige.[6] Loppet hålls vid midsommartid och efterföljs av traditionellt svenskt midsommarfirande.
KällorRedigera
- Lidingöloppets webbplats, historia och resultat
- Eric och Nils Forsgren, Lidingö – Människor och miljöer, 1995, sidan 325–328. ISBN 91-630-3812-9.
FotnoterRedigera
- ^ Sven Gärderud är far till Anders Gärderud.
- ^ ”Hanna Adriansson är årets kranskulla”. IFK Lidingö Friidrott. 25 augusti 2014. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305010353/http://www6.idrottonline.se/IFKLidingoFriidrottsklubb-Friidrott/Nyheter/IFK-nytt/HannaAdrianssonararetskranskulla/. Läst 28 september 2014.
- ^ Diskussionsforum på funbeat.se
- ^ www.ensvenskklassiker.com: Lidingöloppet i Kina![död länk]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 december 2008. https://web.archive.org/web/20081221231412/http://www.nordicways.com/english/index.php/category-551.html. Läst 12 maj 2009.
- ^ www.ensvenskklassiker.com: Andra Lidingöloppet i Kina har genomförts!
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Lidingöloppet.- Lidingöloppets webbplats (svenska)
- Lidingöloppet China (engelska)
|}