Lidingöloppet

	Lidingöloppet
	Lidingöloppet lördagen den 27 september 2008. Första startgrupp 30 kilometer, strax efter start klockan 12:30 från Koltorps gärde. Vy från Stockby.
Sport(er)	löpning
Plats	Lidingö, Sverige
Tidpunkt	Sista helgen i september
År	1965–
Geografisk omfattning	hela världen
Arrangör	IFK Lidingö Friidrott; IFK Lidingö SOK

Lidingöloppet är ett terränglopp som arrangeras på Lidingö varje år sedan 1965. Lidingöloppet är idag världens största terränglopp och ingår i En svensk klassiker. Arrangörer är IFK Lidingö Friidrott och IFK Lidingö Skid & Orienteringsklubb.

Lidingöloppet 2012, målområdet Grönsta gärde, sett från helikopter

Lidingöloppet genomförs numera sista helgen i september varje år. 1965–1972 gick tävlingen andra söndagen i oktober, 1973–2001 första helgen i oktober med undantag för 1988 då tävlingen gick andra helgen i oktober med anledning av OS i Seoul.

Tävlingen består av ett antal lopp för olika åldersgrupper och banlängd med början på fredagen och de sista loppen på söndagen. Herrarnas huvudlopp, där även damer får delta, kallas MK30 (där MK står för män och kvinnor) och utgår från Koltorps gärde.

MK30 har banlängden 30 250 meter för löpare i startgrupperna 1C och högre. För eliten i startgrupperna 1A och 1B, som startar något längre fram än de övriga, gäller banlängderna 30 144 meter och 30 176 meter. MK30 hålls på lördagen under tävlingshelgen med första start från Koltorps gärde kl. 12:30.

Elitlöparnas tider ligger på cirka 1 timme och 40 minuter medan normaltränade motionslöpare brukar ligga på tider omkring 2,5–3 timmar.

I MK30 springer män och kvinnor gemensamt och deltagarna är, oavsett kön, indelade i grupper med olika starttider beroende på tidigare kvalifikationer.

Tider från olika år är inte direkt jämförbara eftersom förutsättningarna kan variera kraftigt, beroende på skiftande underlag och om banorna har varit utsatta för regn en längre tid.

Numera lägger man mer eller mindre regelmässigt på grus på sträckor som har en tendens att bli leriga vid regnväder.

HistoriaRedigera

Initiativtagarna till Lidingöloppet är Karl Axel Karlberg och Sven Gärderud, far till Anders Gärderud.^[1] Den ursprungliga idén att arrangera ett stort terränglopp för den vanlige motionslöparen, motsvarande Vasaloppet för den skidåkande motionären, kom dock från journalisten Sven Lindhagen på tidningen Idrottsbladet som publicerade en idéartikel om ett långlopp den 15 maj 1965. Till den första tävlingen 1965 anmälde sig 644 deltagare varav 538 kom till start och 512 fullföljde loppet. Antalet deltagare ökade snabbt för varje år. Så småningom ökade också antalet elitlöpare i takt med att prissumman ökade, vilket också höjde tävlingens status i betydande grad. Under de senaste åren har det totala antalet deltagare i Lidingloppshelgen stabiliserats till omkring 35 000. 2009 var antalet anmälda 38 047. Huvudklassen män (M30) och kvinnor (K30), 30 km har cirka 15 000 deltagare varav 20% kvinnor. Långdistanslöpare som studerar på Bosöns idrottshögskola brukar av tradition delta i Lidingöloppet. Sedan 1982 är Lidingöloppet noterat i Guinness Rekordbok som världens största terränglopp. Lidingöloppet 30 km är fysiskt krävande och anses även bland elitlöpare som jobbigt där huvudtaktiken ofta är att spara på krafterna i uppförsbackarna.

För de flesta normalmotionärer är Lidingöloppets 30-kilometersbana med många backar alltför påfrestande med stor risk för skador om man inte är mycket vältränad eller väljer att gå uppför alla brantare backar. År 1967 tillkom ett 15-kilometerslopp för kvinnor med start vid Fågelöudde, distansen var 15 800 m och angavs till 16 km för att 1981, när fler ändringar skedde av lidingöloppsbanan, komma att anges som 15 km, eftersom banlängden nu var 15 300 m. Från 1998 när startplatsen för 15 km flyttats till Hustegaholm fick även motionärer under 50 år lov att starta på 15 km, mot att tidigare varit hänvisade till MK30, och 15-kilometersloppet kallas numera MK15. För åldersgrupperna män över 60 år och kvinnor över 50 år infördes 1973 distanserna 10 km. Ingen övre åldersgräns finns för deltagande i MK30, medan lägsta ålder är satt till 17 år. Sedan ett antal år är starten för MK15 flyttad till Koltorp (där MK30 startar), och MK15 är öppet för alla ålderskategorier. MK15 är numera 14 950 m långt. Det finns också tiokilometerslopp för äldre personer, juniorer och kvinnor. Kvinnornas tiokilometerslopp kallas Lidingö tjejlopp, förkortat LT10, och anses vara kvinnornas huvudlopp. LT10 avgörs på söndagen med start 13:30 (2012). Tiokilometersbanan startar under loppen på ett gärde i Grönsta parallellt med Grönstavägen, och mäter 9 840 m.

MinnesstenRedigera

En sten med en infälld platta av järn till minne av Lidingöloppets tillkomst finns uppförd på startområdet för loppen vid Koltorps gärde. Stenen restes till 35-årsjubileet den 3 oktober 1999. Järnplattan har följande text ingjuten; "Lidingöloppet/Världens största terränglopp/Start 30km/Startplats sedan 1966."

Kranskullor/KransmasarRedigera

År 1968 föreslog Göcke Kåremo att stora Lidingöloppet, 30 kilometer, borde ha en kranskulla. Hans dotter Elisabeth blev den första kranskullan. En krans delas ut till respektive segrare i klassen M30 och K30. Kranskullan koras traditionsenligt på fredagskvällen aktuell Lidingöloppshelg i Lidingö kyrka.

1968 Elisabeth Kåremo, IFK Lidingö
1969
1970 Inga-Britt Norgren, Dagens Nyheter ?
1971 Birgitta Thunell, IFK Lidingö Skid/O
1971 Lars-Eric Dahlstedt, IFK Lidingö Skid/O, kransmas
1972 Ann-Marie Nenzell, IFK Lidingö Friidrott
1972 Sten Jonsson, IFK Lidingö Friidrott, kransmas
1973 Anita Jonsson, IFK Lidingö Friidrott
1974
1975 Marika Gullberg, IFK Lidingö Friidrott
1976 Eva Englund (nu Tarandi), IFK Lidingö Skid/O
1977 Sophie Fahlbäck, IFK Lidingö Friidrott
1978 Ulrika Scharp, IFK Lidingö Skid/O
1979
1980 Kickan Megasanik (nu Österblom), Lidingö
1981 Susanne Embe, IFK Lidingö Friidrott
1982 Karin Bergström, IFK Lidingö Skid/O
1983
1984 Anna Gyllenstierna, IFK Lidingö Skid/O
1985 Annika Ericson, IFK Lidingö Friidrott
1986 Annika Dahlman, IFK Lidingö Skid/O
1987 Ann Bäckström, IFK Lidingö Friidrott
1988 Eva Lilja, IFK Lidingö Skid/O
1989 Katarina Hållberg, IFK Lidingö Friidrott
1990 Tina Olm, IFK Lidingö Skid/O
1991 Jessica Lindén, IFK Lidingö Friidrott
1992 Sussie Tistad, IFK Lidingö Skid/O
1993 Annica Sandström, IFK Lidingö Friidrott
1994 Christina Näsman, IFK Lidingö Skid/O
1995 Ylva Mattiasson, IFK Lidingö Friidrott
1996 Åsa Gahne (nu Spik), IFK Lidingö Skid/O
1997 Agneta Rosenblad, IFK Lidingö Friidrott
1998 Magdalena Danielsson, IFK Lidingö Skid/O
1999 Ida Sjöling, IFK Lidingö Friidrott
2000 Lina Karlberg, IFK Lidingö Skid/O
2001 Pia Wehlin (nu Isaksson), IFK Lidingö Friidrott
2002 Elin Dahlstedt, IFK Lidingö Skid/O
2003 Louise Gundert, IFK Lidingö Friidrott
2004 Emma Dahlstedt, IFK Lidingö Skid/O
2005 Charlotte Schönbeck, IFK Lidingö Friidrott
2006 Emma Tarandi, IFK Lidingö Skid/O
2007 Charlotte Brishammar, IFK Lidingö Friidrott
2008 Anna Tarandi (nu Furuheim), IFK Lidingö SOK
2009 Nadja Casadei, IFK Lidingö Friidrott
2010 Elisabeth Hansson, IFK Lidingö SOK
2011 Klara Bodinson, IFK Lidingö Friidrott
2012 Annica Gustafsson, IFK Lidingö SOK
2013 Sofia Öberg, IFK Lidingö Friidrott
2014 Hanna Adriansson, IFK Lidingö Friidrott^[2]
2015 Emma Bjessmo, IFK Lidingö SOK
2016 Anna Silvander, IFK Lidingö Friidrott
2017 Jutta Jussila, IFK Lidingö SOK
2018 Malin Olsson, IFK Lidingö Friidrott, kranskulla och Øystein Kvaal Østerbø, IFK Lidingö SOK, kransmas
2019 Helena Karlsson, IFK Lidingö SOK,kranskulla och Andreas Otterling, IFK Lidingö Friidrott, kransmas
2020 Sara Melcherson, IFK Lidingö SOK, Ingen officiell kranskulla p.g.a Covid-19 dock Sara fick dela ut kransar till elitloppet

GeneralsekreterareRedigera

Tävlingsledare och generalsekreterare för Lidingöloppet:

När Sven Gärderud efter 10 år lämnade Lidingöloppet som tävlingsledare efterträddes han 1975 av Lars-Eric Dahlstedt som från 1978 var både generalsekreterare och tävlingsledare till sommaren 1999. Det året tog Erik Toll vid som kanslichef och Per Spik tjänstgjorde som tävlingsledare till 2003.

1978–1999, Lars-Eric Dahlstedt
1999–2003, Erik Toll
2003–2010, Jan-Eric Österström
2010–2018, Tomas Hoszek
2019 - 2020, Ninna Engberg
2020 - , Cecilia Gyldén

Lidingöloppets olika avdelningarRedigera

Lidingöloppet har flera olika evenemang, indelade efter sträcka och målgrupp.

LidingörusetRedigera

Lidingöruset är ett terränglopp för barn och vuxna med intellektuella funktionshinder. Loppet går på fredagen, och sträckorna är 1,7 kilometer respektive 4 kilometer. Sedan 2013 inkluderar klassen även ett Rullstolslopp på 1,5 kilometer.

LidingöstafettenRedigera

Lidingöstafetten är en stafett på fredagen, som framför allt samlar företagslag. Stafetten startade 1988 med sträcklängderna 10+4+4+4. Under åren 1997–2000 byttes 10 km:s sträckan ut mot 7,5 km. 2001–2002 blev det på nytt ändring på sträcklängderna då var sträckorna: 4-2,3-4-4. Åren 2003–2013 var sträckorna: 4+4+2+2, för att från 2014 vara 4+4+4+4. Från början fanns det nio olika branchklasser, vilka 2001 reducerades till sex. 2004 försvann branchklasserna helt för att i stället bli, herr-, dam- och mixedklass. Stafetten nådde sin topp 1992 med 1 104 fullföljande lag.

Lidingö På Gång (Lidingö Stavgångslopp)Redigera

Stavgångsloppet går på fredagen, på sträckorna 4 och 10 kilometer. Fram till 2008 fanns det en 7,5-kilometerssträcka. 2013 byttes namnet från Lidingö Stavgångslopp till Lidingö På Gång.

Lidingöloppet mtbRedigera

Cykellopp på Lidingö. Kördes för första gången 2013 och sista gången 2021.

LidingöloppetRedigera

Lördag: Start Grönsta Gärde:
- Olika åldersklasser, 4 kilometer respektive 10 kilometer (9 840 m).
Lördag: Start Koltorps gärde:
- Lidingloppet 15 kilometer (MK15, 14 950 m), målgång på Grönsta gärde.
- Stora Lidingöloppet 30 kilometer (MK30, startgrupp 1A: 30 144 m, startgrupp 1B: 30176 m, övriga startgrupper: 30 250 m), målgång på Grönsta gärde.

Lilla Lidingöloppet och KnatteloppetRedigera

Söndag: Start Grönsta gärde:
- Lilla Lidingöloppet, 1,7 kilometer, 3 kilometer respektive 6 kilometer
- Knatteloppet 1,7 kilometer

Rosa Bandet-loppet (Lidingö Tjejlopp)Redigera

Söndag: Start Grönsta GärdeRedigera

Rosa Bandet-loppet (Lidingö Tjejlopp) (LT10, 9 840 m), målgång på Grönsta gärde. Tidigare gick detta lopp helgen innan Lidingöloppet. Lidingö Tjejlopp startade 1992 som ett delmoment i Tjejklassikern. Från att kvinnornas 15 kilometerslopp tidigare varit kvinnornas huvudlopp blev Lidingö Tjejlopp från 2002 kvinnornas huvudlopp.

BansträckningarRedigera

Lidingöloppets bansträckningar, 30 km (röd) och 15 km (blå).

En av de jobbigaste backarna i Lidingöloppet är Grönstabacken. Den passeras av samtliga sträckor. Här är det flickor 9 år som kämpar uppför backen.

30-kilometersloppetRedigera

30 km-loppet går mestadels på breda grusförstärkta stigar och endast kortare sträckor är på grusvägar eller asfaltsbelagda cykel- och bilvägar. Loppet löps motsols. Start vid Koltorps gärde-Stockby/Trasthagen-Kottlasjön-Breviksbadet-Långängen -Killingebergets topp-Ekholmsnäs-Lidingövallen-Hustegaholm-Yttringe-Elfvik-Fågelöudde-Södergarn-Bosön-Grönsta gärde-Trolldalen-Norra Sticklinge-Abborrbacken-Södra Sticklinge-Lidingö golfbana-Målgång vid Grönsta gärde. Bansträckningen är markerad året runt med blå löpmarkeringar samt kilometerskyltar med banprofil och information från Lidingöloppet och Lidingö hembygdsförening.

Startproceduren med startfållor gör att senare grupper får längre sträcka. Sträckan från startfållorna till 30 km-kvarskylten är för startgrupp 1C och senare 250 meter lång. Stigningen efter 25 km upp på Abborrberget i Sticklinge, den så kallade Abborrbacken, är välkänd som banans högsta backe med stigning från nästan havsnivå upp till 48 meter över havet på en sträcka av 550 meter. Partiet mellan 16,5 och 21,5 km har många korta upp- och nedförsbackar och tillhör banans jobbigaste partier. På en skylt uppsatt 2009 kallas detta parti Södergarnsbackarna, men begreppet Bosötvättbrädan förekommer också^[3]. Även backen efter 28 km vid Lidingö golfbana, kallad Karins backe, brukar upplevas som jobbig.

15-kilometersloppetRedigera

Sedan 2004 startar även 15-kilometersloppet, MK15 (sedan 2018 är längden 15 240 m, tidigare 14 950 m) på Koltorps gärde. Jämfört med MK30 genar MK15 vid Ekholmsnäs, Yttringe och strax efter Trolldalen. MK15 innehåller således inte den beryktade Abborrbacken.

År 1967 startade det första 15-kilometersloppet från Fågelöudde. Banlängden var 15,8 km och angavs till 16 km för att 1981 benämnas som 15 km (15 300 m), flera ändringar gjordes av lidingöloppsspåren detta år. 1998 fick 15-kilometersloppet en ny startplats vid Hustegaholm, norr om Elfviksvägen och 100 m väster Lidingöloppets 20 km-markering. År 2004 flyttades 15-kilometersstarten ännu en gång, nu till Koltorps gärde.

10-kilometersloppenRedigera

10-kilometersloppen (9 840 meter) har start och mål vid Grönsta gärde och går nästan helt längs MK30:s sista 10 km, populärt kallad "sista milen", och som inkluderar den beryktade Abborrbacken. Värt att notera: om man vill avverka sista milen som en full mil måste man starta vid den skylt som markerar 10 km-kvar, då gällande startplatsen för tiokilometersloppen gör banan till endast 9 840 m.

Övriga loppRedigera

Övriga lopp har start och mål vid Grönsta gärde och går olika slingor väster om Grönsta.

Vinnare genom tidernaRedigera

Herrar 30 kilometerRedigera

År	Vinnare	Nation	Tid
1965	Berndt Ekström	Sverige	1:52:21
1966	Tim Johnston	Storbritannien	1:45:26
1967	Karl-Åke Asp	Sverige	1:50:44
1968	Rolf Hesselwall	Sverige	1:46:26
1969	Christopher Wade	Sverige	1:41:58
1970	Ingvald Midelf	Sverige	1:45:00
1971	Tapio Kantanen	Finland	1:41:45
1972	Reino Paukkonen	Finland	1:40:51
1973	Reino Paukkonen	Finland	1:38:21
1974	Rolf Hesselvall	Sverige	1:42:00
1975	Jukka Toivola	Finland	1:40:10
1976	Max Holmnäs	Sverige	1:42:54
1977	Jouni Kortelainen	Finland	1:42:18
1978	Lars Enqvist	Sverige	1:41:03
1979	Öivind Dahl	Norge	1:38:05
1980	Knut Kvalheim	Norge	1:37:51
1981	John Graham	Storbritannien	1:40:56
1982	Jarl Gaute Aase	Norge	1:38:23
1983	Öivind Dahl	Norge	1:39:34
1984	Knut Kvalheim	Norge	1:38:43
1985	Jarl Gaute Aase	Norge	1:38:25
1986	Suleiman Nyambui	Tanzania	1:36:38
1987	Tommy Ekblom	Finland	1:38:17
1988	Tommy Ekblom	Finland	1:37:26
1989	Douglas Wakiihuri	Kenya	1:36:10
1990	Simon Robert Naali	Tanzania	1:37:45
1991	Boniface Merande	Kenya	1:38:41
1992	Benson Masya	Kenya	1:37:12
1993	Josphat Ndeti	Kenya	1:37:29
1994	Benson Masya	Kenya	1:37:02
1995	Paul Evans	Storbritannien	1:36:01
1996	William Musyoki	Kenya	1:35:14
1997	Isaac Chemobo	Kenya	1:35:16
1998	Isaac Chemobo	Kenya	1:33:33
1999	Barnabas Kosgei	Kenya	1:36:01
2000	Barnabas Kosgei	Kenya	1:35:51
2001	Francis Kirwa	Kenya	1:39:49
2002	Augustus Mbusya	Kenya	1:36:51
2003	Mustafa Mohamed	Sverige	1:37:29
2004	Mustafa Mohamed	Sverige	1:40:47
2005	Silas Sang	Kenya	1:37:39
2006	Johnstone Chebii	Kenya	1:39:18
2007	Joseph Kimisi	Kenya	1:40:44
2008	Mustafa Mohamed	Sverige	1:37:10
2009	Japhet Kipkorir	Kenya	1:39:42
2010	Japhet Kipkorir	Kenya	1:36:30
2011	Lewis Korir	Kenya	1:34:54
2012	Lewis Korir	Kenya	1:35:26
2013	Lewis Korir	Kenya	1:35:23
2014	Lewis Korir	Kenya	1:37:13
2015	William Morwabe	Kenya	1:37:37
2016	Japhet Kipkorir	Kenya	1:37:52
2017	Napoleon Solomon	Sverige	1:38:47
2018	Napoleon Solomon	Sverige	1:37:42
2019	Robel Fsiha	Sverige	1:37:54
2020	Linus Hultegård	Sverige	1:43:45*

Damer 30 kilometerRedigera

År	Vinnare	Nation	Tid
1996	Malin Ewerlöf-Krepp	Sverige	2:05:20
1997	Heléne Willix	Sverige	1:56:55
1998	Maria Andersson	Sverige	2:05:53
1999	Jennie Åkerberg	Sverige	2:03:15
2000	Annelie Södergårds	Sverige	2:10:26
2001	Malin Ewerlöf-Krepp	Sverige	2:02:04
2002	Lena Gavelin	Sverige	1:53:13
2003	Helena Olofsson	Sverige	1:58:26
2004	Lena Gavelin	Sverige	1:54:43
2005	Lena Gavelin	Sverige	1:58:39
2006	Lena Gavelin	Sverige	2:00:00
2007	Isabellah Andersson	Sverige	1:57:34
2008	Anna Rahm	Sverige	1:53:20
2009	Malin Ewerlöf-Krepp	Sverige	1:57:46
2010	Ulrika Johansson	Sverige	2:00:40
2011	Charlotte Karlsson	Sverige	2:02:55
2012	Sandra Eriksson	Finland	1:59:54
2013	Therese Olin	Sverige	1:57:50
2014	Annelie Johansson	Sverige	1:57:28
2015	Annelie Johansson	Sverige	1:58:15
2016	Maria Larsson	Sverige	1:56:54
2017	Maria Larsson	Sverige	1:55:19
2018	Sylvia Medugo	Kenya	1:53:00
2019	Sylvia Medugo	Kenya	1:51:56
2020	Hanna Kumlin	Sverige	2:04:42

Notera: Fastän kvinnor tilläts delta i 30 kilometer även före 1996 hade de ingen officiell tävlingsklass.

Damer 10 kilometerRedigera

År	Vinnare	Nation	Tid
2002	Janet Ongera	Kenya	35:06
2003	Flomena Chepchirchir	Kenya	35:32
2004	Nancy Kiprop	Kenya	34:24
2005	Susanne Wigene	Norge	33:27
2006	Ida Nilsson	Sverige	34:22
2007	Tigist Tufa	Etiopien	34:44
2008	Pauline Njeri	Kenya	34:16
2009	Benita Willis	Australien	34:19
2010	Isabellah Andersson	Sverige	35:03
2011	Isabellah Andersson	Sverige	35:26
2012	Perine Nengampi	Kenya	35:11
2013	Perine Nengampi	Kenya	34:13
2014	Ayantu Abera	Etiopien	35:18
2015	Webelam Ayele	Etiopien	34:29
2016	Sylvia Mmboga Medugu	Kenya	34:50
2017	Sylvia Mmboga Medugu	Kenya	33:54
2018	Alemtsehay Asefa	Etiopien	35:06
2019	Elisabet Clausén	Sverige	37:13

Damer 15 kilometerRedigera

År	Vinnare	Nation	Tid
1967	Barbro Tano	Sverige	1:12:01
1968	Viola Ylipää	Sverige	1:05:34
1969	Siv Larsson	Sverige	1:03:34
1970	Siv Larsson	Sverige	1:02:31
1971	Eva Olsson	Sverige	1:02:13
1972	Irja Paukkonen-Pettinen	Finland	1:01:02
1973	Inger Knutsson	Sverige	57:19
1974	Irja Paukkonen-Pettinen	Finland	1:01:17
1975	Inger Knutsson	Sverige	58:02
1976	Grete Waitz	Norge	54:39
1977	Grete Waitz	Norge	53:05
1978	Grete Waitz	Norge	51:52
1979	Grete Waitz	Norge	53:05
1980	Grete Waitz	Norge	51:03
1981	Grete Waitz	Norge	53:20
1982	Grete Waitz	Norge	52:08
1983	Grete Waitz	Norge	52:07
1984	Grete Waitz	Norge	53:52
1985	Grete Waitz	Norge	53:20
1986	Grete Waitz	Norge	53:12
1987	Ingrid Kristiansen	Norge	51:58
1988	Grete Waitz	Norge	54:39
1989	Angela Tooby	Wales	54:49
1990	Angela Tooby	Wales	54:45
1991	Yan-fang Wang	Kina	54:17
1992	Tegla Loroupe	Kenya	53:22
1993	Annemari Sandell	Finland	53:30
1994	Tegla Loroupe	Kenya	53:23
1995	Annemari Sandell	Finland	52:34
1996	Sara Wedlund	Sverige	51:15
1997	Annemari Sandell	Finland	52:19
1998	Annemari Sandell	Finland	53:52
1999	Annemari Sandell	Finland	54:35
2000	Stine Larsen	Norge	54:47
2001	Gunhild Haugen	Norge	56:08

StatistikRedigera

DeltagareRedigera

År 2011 fanns det deltagare från 36 länder, varav 21 europeiska. Två tredjedelar av deltagarna kommer från orter utanför Storstockholm. En tredjedel av deltagarna är kvinnor.

Genomsnittslöparen i LidingöloppetRedigera

1980 gjorde Bosöns idrottsskola en undersökning hur den genomsnittlige löparens profil kunde se ut. Undersökningens resultat vad gäller de manliga deltagarna, ej inräknat elitlöpare:

Medelålder 32 år.
Löptränar regelbundet 2–3 gånger per vecka för motionens skull, för att hålla sig i fysisk trim.
Springer 30 km loppet på mellan 2,5 till 3 timmar.
Springer inte loppet i huvudsak för att vinna eller komma högt upp sin klass utan, för att det är roligt att delta och trimma sitt eget personliga rekord med draghjälp från andra deltagare.

FunktionärerRedigera

Ungefär 2 500 funktionärer från arrangörsklubbarna och omkring 50 andra klubbar och organisationer hjälper till vid arrangemanget. Cirka 25 000 ideella arbetstimmar läggs.

Antalet anmälda deltagareRedigera

Lidingöloppshelgen (lördag–söndag)
År	Antal anmälda
1965	644
1975	6 772
1985	22 758
1995	28 414
2005	26 938
2008	34 775
2009	38 047
2010	39 744
2011	43 230
2012	44 114
2013	43 510

Rekord efter deltagarens ålder, 30 kilometerRedigera

Ålder	År	Namn	Nationalitet	Idrottsklubb	Tid (h:m:s)
83	2004	Yngve Johansson	Sverige	Västerviks OK	6:00:59
82	1988	Erik Bergman	Sverige	IFK Lidingö	3:44:47
81	1987	Erik Bergman	Sverige	IFK Lidingö	3:22:21
80	1986	Erik Bergman	Sverige	IFK Lidingö	3:03:06
79	2003	Olan Martin Linge Johnsen	Norge	Granli CK	2:58:35
78	1991	Arne Wahlqvist	Sverige	IFK Helsingborg	3:21:18
77	1998	Sverre Nilsen	Sverige	LFFI	2.53.14

BildgalleriRedigera

Startområdet, Kolstorps gärde.
Minnessten vid Koltorps gärde över Lidingöloppets tillkomst 1965. Stenen restes 1999.
Koordinater GPS, WGS 84:
59°21′36.60″N 18°10′36.01″Ö / 59.3601667°N 18.1766694°Ö / 59.3601667; 18.1766694.
Löpmarkeringar nära Koltorps gärde.
Lidingöloppet, 27 september 2008. Startgrupp 2, MK30, några minuter efter starten kl. 12:40 från Koltorps gärde. Vy från Stockby motionsgård.
Löparmonumentet i målområdet vid Grönsta gärde, skulptur av Sven Lundqvist. Överlämnat till Lidingö stad av Lidingö hembygdsförening den 2 oktober 1994.

Ekonomi och organisationRedigera

Lidingöloppet ägs och arrangeras av föreningarna IFK Lidingö Friidrottsklubb och IFK Lidingö Skid & Orienteringsklubb. Marknadsföringen handhas av Lidingöloppet Marknads AB. En startavgift tas ut för att få delta i Lidingöloppet. Ett 30-tal huvudsponsorer har avtal med Lidingöloppet Marknads AB, bland dessa ingår även Lidingö stad.

Liknande loppRedigera

Sedan 2008 anordnas ett terränglopp motsvarande Lidingöloppet i Kina, i staden Changchun. Loppet kallades ursprungligen Lidingöloppet China^[4] men bytte 2011 namn till Vasa Cross Country Running Festival.^[5] 43 000 personer anmälde sig till detta lopp 2008 men man hade satt en gräns för antalet deltagare till 20 000. År 2009 deltog 12 000 löpare. Tävlingen i Kina har samma upplägg som det svenska Lidingöloppet, med ett terränglopp på 30 km i liknande terräng. Banan är dock mer kuperad än den i Sverige.^[6] Loppet hålls vid midsommartid och efterföljs av traditionellt svenskt midsommarfirande.