Öppna huvudmenyn

Stora Malms socken i Södermanland ingick i Oppunda härad, ingår sedan 1971 i Katrineholms kommun och motsvarar från 2016 Stora Malms distrikt.

Stora Malms socken
Socken
Stora Malms kyrka mars 2011.jpg
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradOppunda härad
KommunKatrineholms kommun
Bildadmedeltiden
Area184 kvadratkilometer
Karta
Stora Malms sockens läge i Södermanlands län.
Red pog.svg
Stora Malms sockens läge
i Södermanlands län.
Koordinater58°58′03″N 16°21′39″E / 58.9675°N 16.36083333°Ö / 58.9675; 16.36083333
Koder, länkar
Sockenkod0369
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126405 (tryck "pil" för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 183,91 kvadratkilometer, varav 168,26 land.[1] År 2000 fanns här 1 572 invånare.[2] Ericsbergs slott, Duveholms herrgård, tätorten Forssjö, en del av tätorten Strångsjö samt sockenkyrkan Stora Malms kyrka ligger i socknen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

 
Ericsbergs slott.

Stora Malms socken har medeltida ursprung. 19 juni 1942 överfördes från Simonstorps socken delar av Porten och Västeråsen.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Stora Malms församling och för de borgerliga frågorna till Stora Malms landskommun. Ur landskommunen utbröts 1917 Katrineholms stad och den inkorporerade 1952 Östra Vingåkers landskommun och uppgick 1971 i Katrineholms kommun. Ur församlingen utbröts 1961 Katrineholms församling. Kvarvarande del uppgick 2002 i Katrineholm-Stora Malms församling som 2010 uppgick i Katrineholmsbygdens församling.[2] [3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Stora Malm, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Oppunda härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Livkompanit.[4]

GeografiRedigera

Stora Malms socken ligger närmast söder och öster om Katrineholm kring Nyköpingsån och med Kolmården i väster. Socknen har slättbygd i öster och skogsbygd i väster.[5][1][6]

FornlämningarRedigera

 
Glysas grav, en skeppsformig stensättning i socknen.

Från stenåldern finns en boplats och lösfynd nära torpet Lilla Vrå öster om kyrkan. Detta var de först påträffade spåren av den s.k. Vråkulturen, uppkallad efter torpet. Från järnåldern finns sex gravfält med två skeppssättningar. Tre runristningar har påträffats.[6][5][7][8]

NamnetRedigera

Namnet (1334 Maalm) innehåller malm, 'sand; sandig (skogs)mark' som syftar på de grusåsarna och sandmarkerna vid kyrkan.[9]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Stora+Malm socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Malm&Typ=Alla&DatumFran=&DatumTill= Adm historik för Stora Malm socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Stora Malms socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Stora Malms socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkarRedigera