Liberal demokrati är en i vissa kretsar populär alternativ benämning på den konstitutionella demokratin, ett styrelseskick med representativ demokrati där de folkvaldas politiska makt står under rättsväsendet. Vanligtvis garanterar grundlagar individens fri- och rättigheter och reglerar majoritetens makt över minoriteters civila rättigheter. Benämningen liberal demokrati är ung och inte helt vedertagen vidare är förledet liberal ofta orsak till oklarhet och sammanblandning med den politiska ideologin liberalism.

Rättigheter i grundlagar (även: konstitutioner) inkluderar vanligen rätt till rättssäkerhet, privatliv, egendom och likhet inför lagen, samt yttrandefrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. Ibland återfinns dessa rättigheter i andra lagar, som de anglosaxiska Statutory law och Case law.

Konstitutionella demokratier strävar ofta efter tolerans och pluralism. Olika sociala och politiska synsätt tillåts samexistera och konkurrera om den politiska makten, som tilldelas olika grupperingar (partier) i allmänna val. I praktiken vinns nästan alltid dessa val av grupper som stödjer konstitutionell demokrati; på det sättet fortgår systemet.

Termen "liberal" i "liberal demokrati" antyder inte att statsskicket i en sådan demokrati behöver följa den politiska ideologin liberalism. En konstitutionell demokrati eller så kallad "liberal demokrati" kan vara socialistisk, konservativ eller hänförd till vilken annan ideologi där finns som betecknar sig som demokratisk. Det är endast en anspelning på det faktum att liberala demokratier omfattar och bevarar medborgerliga rättigheter.[1] Åtskilliga politiska ideologier baseras på konstitutionell demokrati.

En konstitutionell demokrati kan formas som en konstitutionell republik eller en konstitutionell monarki.

Innehåll

Marxistisk kritikRedigera

Borgerlig demokrati är en marxistisk term för en typ av politiskt system ("överbyggnad") i kapitalistiska samhällen. Termen är numera begränsad till den marxistiska diskursen. Enligt Lenin var det en begränsad form av demokrati där borgarklassen styr över andra. Enligt marxister begränsas den demokratin till den politiska sfären och utelämnar ekonomin. Jämfört med det tidigare feodalsamhället betraktar marxismen dock borgerlig demokrati som ett historiskt framsteg. Efter Oktoberrevolutionen avskaffade bolsjevikerna den unga liberala demokratin till förmån för ett socialistiskt demokratiskt system som utövades av sovjeterna.[källa behövs]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Blackwell Dictionary of Modern Social Thought, Blackwell Publishing 2003, page 148

KällorRedigera