Meritokrati
Meritokrati (av latinets meritus, förtjänst, och kratein, från klassisk grekiska κράτος kratos 'styrka, kraft'[1]) är en rörelse, ideologi eller samhällssystem där begåvning, utbildning och utbildningsresultat[1] i kombination med prestationer[1] under karriären spelar den dominerande rollen vid befordran. En individs sociala status och lön ska bygga på vad denne åstadkommer i samhället. Anlag och begåvning, inhämtade kunskaper, och i yrkeslivet faktiska skickligheter och färdigheter, är meriter som i meritokratin är avgörande för en individs möjlighet till yrkesmässigt, socialt och politiskt avancemang.
Socialt ursprung och samhällsklass ska sakna betydelse. Inte heller väntjänster, grupptryck eller anpassning till en rådande konsensusuppfattning som är uppenbart felaktig ska kunna påverka karriären i en meritokrati.
Den svenska staten har tillsatt tjänster enligt 'förtjänst och skicklighet' (det vill säga utbildning och tjänsteår). I den privata sektorn är företeelsen meritokrati vanligt förekommande.
HistoriaRedigera
I samband med Upplysningen och de århundraden som därpå följde, dvs 1700-talet, 1800-talet och 1900-talet, förändrades västvärldens samhällen i grunden. Även det allmänna synsättet, attityden och mentaliteten förändrades, i många fall i grunden. En del i denna förändring var att meritokratiska uppfattningar och ideal spreds, inte minst i liberala och borgerliga kretsar. Denna förändring gick även hand i hand med en allmän sekularisering och strävan efter ett samhälle som organiserades efter moderna och rationella principer.
Max Weber var filosof, historiker, ekonom, och en av de första sociologerna, influerad av arbeten av Friedrich Nietzsche, Karl Marx, Immanuel Kant med flera som studerade fenomenet.[2] Weber intresserade sig även för meritokrati och rationalitet i det antika Kinas statsförvaltning, som i stort sett var befriat från religion (om man ser konfucianism och daoism som filosofier fokuserade på att befrämja välfungerande samhällen).[3] Weber beskrev de många olika "idealtyper" av statsförvaltningen, politiken och ekonomin i sitt verk Economy and Society (1922).[4] Hans kritiska studie av byråkratiseringen av samhället blev en av de mest bestående delarna av hans arbete, och han föreslog en modell för den perfekta (rättsligt-rationella) byråkratin med nio grundläggande principer med rekrytering, befordran och hierarki baserade på meriter. För Weber var detta en idealmodell, som skulle vara svår att etablera utan skönhetsfel i verkligheten.
Ordet meritokrati (engelska: meritocracy) myntades av sociologen Michael Young i dennes bok The Rise of the Meritocracy 1870–2033 från 1958.[1] I den boken användes begreppet satiriskt, för att belysa riskerna med en okritisk användning av principen.[5]
KritikRedigera
Ideologin har fått negativ kritik, främst från socialistiskt håll, där det ansetts att de svaga utan tillräckliga färdigheter visserligen får chansen att bli något, men kanske inte har möjlighet att ta den och därmed sållas bort ur systemet och hamnar längst ner på den sociala stegen. Ideologin utanförställer också sjuka och funktionsnedsatta som inte kan bistå samhället i samma utsträckning.
Ideologin är dock populär inom liberala och tekniska kretsar eftersom den där anses effektivitetssträvande och rättvis.[källa behövs]
Ny litteraturRedigera
BöckerRedigera
- The Tyranny of Merit
- The Meritocracy Trap
- The Rise of the Meritocracy
- Against Meriotocracy
- The Case for Meritocracy
- The China Model. Political Meritocracy and the Limits of Democracy
- The Eas Asian Challenge for Democracy. Political Meritocracy in Comparitative Perspective.
- Meritocratic Education and Social Worthlessness
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ [a b c d] ”meritokrati”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/meritokrati. Läst 21 januari 2019.
- ^ Kim, Sung Ho, (2007). ”Stanford Encyclopedia of Philosophy: Uppslagsord 'Max Weber'.”. The Metaphysics Research Lab, Center for the Study of Language and Information, Stanford University. http://plato.stanford.edu/entries/weber/. Läst 22 september 2016.
- ^ Bendix, Reinhard, (1977). ”Max Weber: An Intellectual Portrait”. University of California Press, ss. 135-141. https://books.google.se/books?id=63sC9uaYqQsC&pg=PA135&lpg=PA135&redir_esc=y&hl=sv#v=onepage&q&f=false. Läst 22 september 2016.
- ^ Weber, Max, (1924). Economy and Society. University of California Press. ISBN 0-520-03500-3
- ^ Liljenvall, Hans-Gunnar (20 mars 2017). ”Lars Strannegård: Sann meritokrati väg bort från elitföraktet”. Skola och Samhälle. https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skola/lars-strannegard-sann-meritokrati-vag-bort-fran-elitforaktet/. Läst 24 februari 2021.
