Lika möjligheter
 |
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2014-02) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Lika möjligheter är ett politiskt ideal som står i motsättning till de samhällen där viktiga tjänster och positioner fördelas utefter faktorer som står utanför medborgarnas val. En form av hierarki utan lika möjligheter är samhällen där personernas plats bestäms från födseln, genom exempelvis kastväsenden eller en privilegierad adelsklass.
Idealet om lika möjligheter kan ta sig många olika uttryck och mer precisa formuleringar, och vissa av dessa olika formuleringar står i konflikt med varandra. Det som på ytan kan tyckas vara en banal sanning som de flesta kan enas om, att alla människor bör ha lika möjligheter, visar vid en närmare undersökning på grundläggande motsättningar i synen på samhällelig rättvisa.
Formellt lika möjligheterRedigera
En ganska svag uppfattning om lika möjligheter är den formella. Enligt denna uppfattning bör alla positioner i samhällets offentliga sfär vara öppna för tävlan på lika villkor. Ansökningar till olika positioner ska bedömas enbart utefter de sökandes relevanta meriter och platserna ska tilldelas de mest kvalificerade. Denna form av lika möjligheter utesluter godtycklig diskriminering eftersom irrelevanta egenskaper inte tillåts spela in i beslutsprocessen. Om ett företag eller offentlig myndighet utannonserar en plats är det exempelvis oftast irrelevant vilket kön, ras, sexuell läggning eller religiös tro de sökande har. Istället ska den person som är bäst lämpad få platsen.
Den formella uppfattningen om lika möjligheter tar inte hänsyn till de faktorer som ligger till grund för människors kvalifikationer, som social bakgrund eller andra omständigheter. Den drar därför en skiljelinje mellan det privata och det offentliga. Den uttalar sig överhuvudtaget inte om sådant som ligger inom den privata sfären; en privat middagsbjudning behöver således inte ta hänsyn till kravet på lika möjligheter att närvara. En annan skiljelinje kan vara den mellan olika samhällen. Att alla svenska medborgare ska ha lika möjligheter till exempelvis utbildning innebär inte nödvändigtvis att även människor av andra nationaliteter ska ha samma möjligheter.
En form av diskriminering är så kallad statistisk diskriminering. Statistisk diskriminering innebär att individer diskrimineras på basis av vissa stereotyper om någon grupp som individerna tillhör. Stereotyper som har en statistisk grund och därför kan anses vara sanna.
Substantiellt lika möjligheterRedigera
Kritiker av den formella uppfattningen har hävdat att den är för snäv i sitt hänsynstagande till omständigheterna kring människors situation. Kritiken kan formuleras som att problemet med den formella uppfattningen är att den är just formell. En mer djupgående variant av idealet om lika möjligheter är den substantiella. Skillnaden mellan de två kan illustreras med ett exempel på ett samhälle som styrs av en krigarklass. I detta samhälle upptas endast kvalificerade krigare med god fysik och andra relevanta egenskaper, och medlemmarna i denna klass får åtnjuta stora fördelar i form av social status och materiellt välstånd. I detta samhälle blir barnen till krigarna välnärda och får en bra utgångspunkt i livet. Barnen till resten av befolkningen blir emellertid undernärda och har svårt att träna upp sig för att verkligen kunna ha en chans att bli medlemmar i den härskande klassen. I detta samhälle är det formella kravet på lika möjligheter uppfyllt, men det är uppenbart att alla människor i samhället faktiskt inte har lika möjligheter att åtnjuta de fördelar som krigarklassen åtnjuter. Därmed är inte det substantiella kravet på lika möjligheter uppfyllt, i och med att detta även tar hänsyn till sådana faktorer som social bakgrund.
KritikRedigera
Enligt nyliberalismen har människor okränkbara rättigheter till bland annat sin egendom. Så länge som en person har förvärvat sin egendom på ett rättmätigt sätt – utan våldsutövning, hot, utpressning eller dylikt – så har personen rätt att göra vad den vill med denna, med reservation för kränkning av andra människors fri- och rättigheter. Om en företagare exempelvis känner för att anställa endast vita medelålders män så står det denne fritt att göra detta. Det kan visserligen vara moraliskt felaktigt att diskriminera människor baserat på hudfärg eller kön, men det är ändå så att man har en moralisk rätt att handla som man vill, även om detta handlande involverar omoraliska element. Enligt nyliberaler är denna rätt så grundläggande att både det formella och det substantiella idealet måste överges, eftersom de medför kränkningar av människors okränkbara äganderätt.
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- Equality of Opportunity från Stanford Encyclopedia of Philosophy. Hämtat 2008-01-22.