Wikipedia

Hökar

familj av fåglar
Uppslagsordet ”Hök” leder hit. För svensk ätt, se Hök (adelsätt). För politiska term, se Hök (politik). För TV-serien, se Höök (TV-serie). För penningpolitisk beslutsfattare, se räntehök.

Hökar (Accipitridae) är en familj med fåglar som tillhör ordningen hökfåglar.

Hökar
Duvhök (Accipiter gentilis)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
Vetenskapligt namn
§ Accipitridae
AuktorVieillot, 1816
Underfamiljer
se text

Systematik redigera

Hökarnas taxonomi har behandlats mycket olika genom tiderna. Sentida studier visar att de inte alls är närbesläktade med falkar (Falconifomres), som istället är närbesläktade med tättingarna (Passeriformes). Istället hör de till en utvecklingslinje som även omfattar ugglor, nya världens gamar, musfåglar, trogoner, näshornsfåglar, härfåglar, hackspettar, blåkråkor och tukaner med flera.[1][2]

Flera studier tyder på att hökarnas kromosomkaryotyp är distinkt och detta indikererar att de utgör en monofyletisk grupp.[3][4][5]

Traditionellt har arterna inom familjen grupperats efter utseende och storlek, vilket reflekteras i namnen glador, hökar, vråkar, örnar och gamar. DNA-studier visar dock att denna indelning är felaktig. Istället är morfologiska likheter resultatet av anpassning till liknande levnadsmiljöer och ekologiska nischer. Det har resulterat i stora förändringar i familjens taxonomi. Exempelvis återfinns gladorna i helt olika grenar av familjens evolutionära träd.

Stora taxonomiska förändringar har även skett på släktesnivå, där ett antal släkten med genteknikens hjälp visat sig vara parafyletiska, däribland örnsläktet Aquila samt vråksläktena Buteo och Leucopternis. Även familjens största släkte Accipiter är troligen även det parafyletiskt i förhållande till kärrhökarna i Circus, vilket troligen innebär att det i framtiden kommer delas upp i ett flertal släkten, alternativt att kärrhökarna förs till Accipiter. Inga större taxonomiska auktoriteter har dock ännu implementerat dessa nya forskningsresultat.

Familjens släkten kan grovt delas in i tio klader, här tilldelade underfamiljsstatus:

Förhistoriska släkten redigera

Ytterligare två släkten är utdöda och förekom under holocen. Dessa är endast kända från subfossila lämningar, alla tidigare förekommande i Amerika:

Fossila släkten redigera

Som för de flesta familjer av rovfåglar finns det en ganska stor mängd fossila fynd från denna grupp från sen eocen och framåt (cirka 35 miljoner år sedan), där de moderna släktena är ganska väldokumenterade efter tidig oligocen (cirka 30 miljoner år sedan).

Hökar finns dokumenterade från tidig eocen, det vill säga från cirka 50 miljoner år sedan och framåt, men de tidigaste fossila fynden är för fragmentariska och/eller basala för att kunna placeras korrekt i fylogenin. Molekylära analyser är, som nämnts ovan, inte en tillräckligt exakt metod för denna grupp vid bestämning av släktskapen mellan de hökar rovfåglarna. Det som bestämdhet kan utrönas är att med största sannolikhet utvecklades gruppen på endera sidan av Atlanten, som under denna tid, bara var 60-80% av sin nutida bredd. Å andra sidan finns det bevis för att fossil av hökar, som exempelvis Pengana, från cirka 25 miljoner år sedan, med största sannolikhet snabbt fick en global utbredning, initialt till och med till Antarktis.

  • Accipitridae gen. et sp. indet. – tidig eocen i Huerfano County, USA
  • Accipitridae gen. et sp. indet. – tidig oligocen i Borgloon, Hoogbutsel, Belgien[12]
  • Accipitridae gen. et sp. indet. – tidig/mellersta miocen i Bathans, Otago, Nya Zeeland[13]
  • "Aquila" danana – sen miocen/tidig pliocen i Snake Creek, Loup Fork, USA; tidigare behandlad som Geranoaetus och Buteo[14]
  • Accipitridae gen. et sp. indet. – Tidig/mellersta pliocen i Kern County, USA; Parabuteo?[15]
  • Accipitridae gen. et sp. indet. – sen pliocen/tidig pleistocen från Ibiza, Medelhavet, Buteo?[16]
  • Accipitridae gen. et sp. indet. – Egypten

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Ericson, P.G.P. et al. (2006) Diversification of Neoaves:integration of molecular sequence data and fosils., Biology Letters, nr.2, sid:543-547, doi:10.1098/rsbl.2006.0523.
  2. ^ Hackett, S. J. et al. (2008) A Phylogenmic Study of Birds Reveals Their Evolutionary History, Science 320, 1763
  3. ^ de Boer, L. E. M. (1975) Karyological heterogeneity in the Falconiformes (Aves), Cellular and Molecular Life Sciences 31(10): 1138-1139. doi:10.1007/BF02326755
  4. ^ Amaral, Karina Felipe & Jorge, Wilham (2003) The chromosomes of the Order Falconiformes: a review., Ararajuba 11(1): 65-73. PDF fulltext
  5. ^ Federico, Concetta; Cantarella, Catia Daniela; Scavo, Cinzia; Saccone, Salvatore; Bed'Hom, Bertrand & Bernardi, Giorgio (2005) Avian genomes: different karyotypes but a similar distribution of the GC-richest chromosome regions at interphase., Chromosome Research, 13(8): 785-793. doi:10.1007/s10577-005-1012-7 (HTML sammanfattning)
  6. ^ Auctor kanske är Brodkorb 1964, och inte Lambrecht 1933, nomen nudum. Se Condor54:174
  7. ^ Condor 45:229
  8. ^ BullAMNH 48:483; Condor 58:367
  9. ^ Condor41:153
  10. ^ Evolution 38:1384
  11. ^ Auk 112:890; CaribbJSci 40:120; Condor 37:72; Condor 41:153; Condor 96:577
  12. ^ Tarsometatarsus av en fågel stor som en sparvhök: Smith (2003)
  13. ^ Speciment MNZ S42490, S42811: Distal vänster tibiotarsus och distal höger ulna av en fågel stor som en mindre örn et al. (2007)
  14. ^ Auk 50:212; Condor 44:39
  15. ^ Distal tibia ganska lik kaktusvråkens: Miller (1931)
  16. ^ Alcover (1989)
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hökar&oldid=53951197”